Man kan knappt ha det bättre...
Det började att jag fick hoppa in i bilen för att MOR skulle gå och köpa lite dricka att ha med till Marie. När hon sedan kom tillbaka hade hon både Guinness, Bigge & Lena i hasorna. Båda killarna fick knö in sig i min bur. Det fungerade bra, dock såg lillkillen Bigge till att ta för sig ordenligt med plats, en riktig liten fräckis är han.
Marie hade ordnat det så mysigt för oss alla, både fyrbenta & tvåbenta. Vi 4-beningar kopplades i vars en krok, så att vi hade gott om svängrum. 2-beningarna hade fått vars en stubbe att sitta på och ett bord fanns i mitten.
Elliot var först ut i "nattaspåret", Marie gick med för att dom inte skulle gå vilse. De kom tillbaka bra trötta efter en ganska bra stund.
Sedan var det min tur, Ann gick med oss för att inte vi skulle gå vilse. Hur gick det för mig, nu när jag för första gången fick gå ett spår som legat mer än 12 timmar? Jo, inte för att skryta, men det gick faktiskt mycket bra. Men jag var också rejält trött, lite under och mycket efter spårandet. Men det var ett roligt spår med mycket nässlor, buskar mm. MOR klagade lite att hon brände sig på fingrarna, men vi då som hela tiden fick ha nosen i dem, hur skönt tror du det var? Nej, just det sluta oja dig. Var glad nu för att du & jag fick en jättefin spårlina av Marie som gör att du MOR inte får så ont i dina fingrar, vilket gör att vi kan spåra vidare...
Sedan var det Guinness tur. MOR fick gå med dom och fick också förtroendet att plocka ner ALLA snitzlar. Guinness var också en slagen kille.
Siste man ut, var en tjej. Äntligen sa Lakrits och sprang iväg med Marie & Ann i hasorna. Lakrits fick ett lite snällare spår, som Ann lagt tidigare imorse.
När alla hade spårat så blev det en mysig fikastund. Marie hade stigit upp extra tidigt och bakat scones och packat kylväskan, med gott pålägg.
Titta så mysigt! Elliot höll sig framme så klart, Bigglos tog sig en lur. Vi andra var höll oss där vi blev platsade (i alla fall när bilden togs)
Här sitter jag i min ensamhet:
Här sitter vi "THE BLACK GANG" samlade på tillbakavägen till bilarna, härligt gäng va?
Från vänster: Guinnes, Bigge, jag, Lakrits & Elliot
Finns det hjärterum så finns det stjärterum:
Vilken bra bild på er i buren! Och den första bilden där matte är med tror jag gärna hon skulle vilja ha (för hon är ju aldrig med på några bilder hon själv tar). Tror du din mor skulle kunna maila...
Bra att min "gamla" lina kan komma till användning nu när matte har köpt en svart. Hon har klurat länge på det tror jag och nu hade hon väl klurat färdigt helt enkelt. Och jag känner att jag kan inte riktigt argumentera emot för jag får så mycket saker att ibland får hon ju köpa något till sig också...
Vi har på förslag längre fram att vi tar kvälls-spårning och korvgrillning sedan när vi är klara. Matte kan fixa grillplats där på ängen. Alternativet är att vi grillar någon annanstans, t.ex. där vi var och badade Walle. Men då kanske vi blir bortkörda och så är det ganska långt att gå till bilarna när det börjar mörkna och man helst vill hem och mysa. Så kanske det inte är så dumt på ängen ändå. Där får vi göra precis som vi vill. Då kan säkert matte fixa några filtar åt oss att ligga på också, modell sådan som Elliot hade idag för hon har ett par stycken sådana. Och så får vi korv såklart. Kanske pinnbröd också. Och ordentligt med vatten för det var lite torrt idag!
Ja, vi får se vad sommaren har att bjuda på...
Tänk att vi alltid blir så bra på bild!!!
Ni ser jättegulliga ut där ni trängs i bilburen.Ja den där lille killen Bigge var en liten fräck rackare.Men det gäller att passa på medan man åtnjuter "valpstatus".Det betyder att dom som är lite större har överseende med det mesta.
Walle,det är märkligt för det är alltid synd om dej...ligger du inte i en säng o ser purken ut så sitter du ensam o övergiven i skogen....kopplad o bortglömd....snyft....
Bilderna är på väg meddelar MOR.
Jag tycker ängen är ett utmärkt förslag, även för korvgrillning (vi har aldrig grillat korv över öppen eld). Jag trivs jättebra på dina marker Lakrits. Jag har oxå en sådan filt som jag kan ta med, den är blå med älgmotiv, MOR lovar att ta med vatten också. Vilken tur jag/vi haft som hamnat i detta underbara flatte-gäng.
Ärligt talat, det var rätt mysigt att ligga så knöligt, kändes nästan som när man bodde hemma hos mamma och låg där i BIA-bädden med alla syskon.
Mm, visst e det synd om mig och inte så lite heller, undrar varför det skall behöva vara så synd om mig jämt och ständigt?