Paraply...

... hjälpbärare.
 
När MOR & jag kom ut på sista kvällsrundan så mötte vi Tyrus & Co i M-parken. Det är alltid trevligt med lite promenadsällskap, så vi gick en ganska lång runda tillsammans. Vädret var inte det bästa, men regnet hade i alla fall nästan avtagit helt. Så paraplyen som Camilla tagit med sig ut var ju helt onödigt att gå omkring och bära på. Jag gjorde flera flera försök till att få hjälpa henne och tillslut så fick jag äntligen det. En bra bit spatserade jag med paraplyen i munnen, stolt som den stoltaste tupp! Jag tycker det är så kul när jag får vara behjälplig!

Kommentarer
Postat av: Elliot

Ja visst är det kul att bära?Å jag har åxå en förkärlek för paraplyer...ja vill lixom ha dom ÄVEN ifall matte verkligen behöver det just då.
Igår fick jag tag på en jättepinne istället...men man blev inte så poppis för jag slog ner/eller till allt i min väg.De e tur att vi är så himla söta när vi bär lr hur?

2007-11-29 @ 11:05:13
Postat av: Wallander

Hade jag alltid fått bära på något så tror jag inte att jag varit så rymningsbenägen... MOR, kanske något att tänka på!!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback