Det gick nästan...

... helt åt skogen idag!

Jag blev jätteglad när jag vaknade och fick berättat för mig att jag skulle få åka och spåra idag.

När vi hade kommit halvvägs så blev det lite dimmigt, efterhand blev dimman beydligt tjockare och MOR satt där fram och muttrade lite över att det var himla svårt att se något. Men ju närmre Lakrits & Marie vi kom så lättade det något. På ett ställe hade dessutom en lastbil full med bedor vält, så där stod polisbilar med blåljusen på och dirigerade trafiken och bärgningsbilarna var i full gång med att försöka få upp lastbilen & släpet igen på vägen. Det verkade ha gått bra tillslut för vägen var fullt öppen igen på hemvägen.

Idag skulle jag få spåra först så jag fick komma ur bilen på direkten. Jag kände mig fokuserad på uppgiften när MOR kallade fram mig till spårstarten. Det gick väl ganska hyfsat ett tag, jag fick jobba som fan men jag jobbade. Jag jobbade alldeles för mycket och trasslade in både mig själv och MOR, på ett ställe så stod MOR på öronen riktigt ordentligt. Men efter 3 varv runt återgången så hade jag kört slut på både mina & MORS batterier, det hjälpte inte ens här med att använda Duracellisar. En viss hopplöshet infann sig sedan hos oss båda tror jag, emellanåt var jag rätt på det men tappade sedan fokusen igen. För att det inte skulle sluta helt i misslyckande så stannade MOR upp mig och påvisade riktningen fram till skottplatsen. "Skottlossningen" var väl det som fungerade allra bäst, jag ryckte till lite men inget mer. T o m sista biten fram till spårslutet var tufft, näsan hade nästan slutat att fungera helt, men så plötsligt uppenbarade sig en igenkännande doft och då fick jag tillbaka lite ork och fann den, klöven alltså! Ja så här kan det oxå gå ibland, nya erfarenheter för både mig & MOR. Framförallt tror jag att MOR måste ändra sig lite hon får inte förvänta sig för mycket av mig.

2:e "man" ut ispåret var vår tjej Lakrits som för första gången skulle få prova på nattaspår. Om hon hade problem med att gå nattaspår med återgång & ej blodad vinkel? Nej, glöm det, hon var super duper duktig, spårade som om hon ingenting annat gjort här i livet.

3:a idag var Elliotten. Han startade i ett rasande tempo, vilket han kunde göra hela tiden för han hade heller inga problem med att hitta rätt. Men jag hörde att du lyft lite på vänster bakben, men det är ju som "dom" säger nöden har ingen lag!!

När alla spårat klart fick vi leka tillsammans en stund på ett jätte jätte stort fält. Fy farao vad vi sprang. Plötsligt hoppade det upp något mitt framför mig & Elliot, jag visste inte vad det var men tyckte det var lika bra att hänga på Elliot. Men dom där tvåbeningarna skrek sig nästan hesa för att vi skulle komma tillbaka, så vi bestämde oss för det efter ett litet tag och det var nog bäst för oss är jag rädd för.

Summa sumarum av spårandet idag: "det går förhoppningsvis fler tåg"

Kommentarer
Postat av: Elliot

Jag tror nog att det var en förskönande version av min spårning man får tacka för det=)
För sååå bra gick det ju inte och förresten så tror jag att det är lite enklare av inte vara först.Anledningen till att jag fick lov att hålla min höga hastighet var för att jag var så himla kass förra gången och såg ut som om jag var på en skogspromenad.Så matte tyckte det var bättre att jag fick dra på denna gång för att kolla ifall jag skulle tycka att det var intressant.
Men jag måste säja att det var betydligt roligare att springa som f-n på ängen hihi=D

2007-10-07 @ 17:12:14
Postat av: Wallander

Spelar ingen roll Elliot om versionen är förskönad eller om du inte gick först, du klarade det jättebra idag.

2007-10-07 @ 22:10:32
Postat av: Nelson

Vad ni e duktiga allihopa! Spårar ni efter varandra, i samma spår liksom? Då Walle hade du ju det klart tuffast, men du gav inte upp o hittade klöven till slut. Jag spårar lite annorlunda än er, och de 2 sista gångerna har det gått riktigt VÄRDELÖST för både mig o Matte. Hon litar inte riktigt på mig och har svårt att läsa av mig i spåret. Min nos har en viss förmåga att följa en massa andra kuliga dofter = JAG tappar fokus. Inte bra alls. Men vi kämpar vidare och snart hoppas vi båda att det ska lossna och att vi blir säkrare på varandra. Fler tåg kommer, lita på det. Det viktigaste av allt e att ni båda tycker att det e spännande o kul! Ha en bra måndag kväll

Postat av: Lakrits

Vi gick samma spår (fast inte samtidigt såklart). Så visst är det svårast för den som går först. Fast det roliga är att ingen verkar ta riktigt precis samma väg i spåret dvs vi "fuskar" inte och spårar bara varandras dofter.

Det är väl så att det går bra ibland och mindre bra ibland. Igår råkade det gå bra för mig men man har ingen aning om nästa gång. Så är det.

2007-10-08 @ 22:31:46
URL: http://vildhunden.blogg.se
Postat av: Wallander

Nelson, hur spårar du då?

2007-10-08 @ 23:17:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback