Det var en konstig morgon igår. MOR sprang mellan tvättstugan och lägenheten och höll på med allt möjligt. Vid halv elva fick jag besked om att Marie var på väg. En stund senare gick vi ner på gården. Det var jag, MOR och min kasse med mat, necessär, matskålar och lite annat.

Det kändes konstigt att MOR sade hejdå till mig och inte hoppade in i framsätet hos Marie som hon brukar när vi åker iväg på träningar. När vi kom hem till Lakrits tittade jag mig omkring. Kanske MOR hade gömt sig i bilen innan den åkte, att hon bara hade skojat om att åka bort. Men nä...ingen MOR. Istället blev det promenix med Marie och sedan bus på fältet med Lakkan. Vi fräste runt en stund men sedan blev det för varmt och vi föll omkull i skuggan. Då bar det av till dammarna som Lakrits Dagishusse har gjort. Där badade vi och så stiftade vi bekantskap med Lakrits Dagishusse och Dagismatte.

Vid halv två tiden rullade bilen med mig, Lakkan och Marie och en massa packning mot Stockholm. Det är en lång väg att resa med bil men Marie stannade två gånger för att gå rundor med oss och en gång till då vi fick korv. Jag fick lära mig att Marie vill att jag och Lakkan väntar på vår tur att hoppa ur bilen. Marie är inte den man driver med, det har jag redan förstått. Men hon är väldigt omtänksam om oss fyrbeningar så jag klagar inte.

I utkanten av Stockolm mötte Maries Syster Yster upp. Hon heter egentligen Ellinor men kallas Yster av Lakrits och det kan jag förstå för det är full fart på henne. När vi kom fram till hennes högkvarter så visade Lakrits mig runt. Sedan var det matdags (senare än vanligt men så blir det när man är på resa). Efter det blev det kvällspromenix. Marie hade hand om mig och jag fick inte stanna och lukta riktigt överallt där jag ville för då påstod Marie att vi hade varit ute till det blev morgon. Det är mycket att kolla upp när man kommer till ett helt nytt ställe.

Så småningom kom vi till ro för kvällen.


Här ligger vi och slappar. Lakkan i biabädden och jag på mattan.


Här har Lakkan avancerat till högre höjder, dvs soffan och Maries säng.

I morse vaknade jag först av alla. Jag kollade runt lite, skulle se om Lakkan och Marie var vakna men det var inte populärt hos Marie när jag började greja runt. Hon hutade åt mig och jag vågade inget annat än att sova vidare. Lakkan är morgonsömnig av sig så det är inte så lätt att få igång henne så länge Marie sover.

Vid lunchtid åkte vi alla ut till skogen där Lakkan brukar få springa. Det var lite regnigt och där var inga folk alls och jag kan lova att vi sprang. Vi badade också i en bäck och så hittade vi ett fint vattenhål som vi plaskade runt i.

Sedan stod vi och hängde över en gemensam grästuva som luktade gott.

I eftermiddag blev vi lämnade en stund medan Marie och Yster körde till Tippen. Lakkan var lite stressad över att de åkte men jag försökte lugna henne med att allt var okej.

Resten av dagen har vi varit inomhus en del men sedan kom Pinnen, Maries andra syster. Hon heter egentligen Pernilla men kallas Pinnen. Tillsammans gick vi alla fyra på promenad ikväll och sen har vi haft inomhusmys. Vi fick också en korv var för Marie kokte korv till sig och Pinnen.

En kapad Marie och två korvsugna hundar.

Nu har vi gått sista rundan och jag ska försöka komma till ro. Pinnen ska lägga sig men Marie är uppe och inväntar Yster som väl snart kommer hem.

Jag vet inte om du läser det här MOR. Men om du gör det så vill jag säga att jag har det jättebra men såklart saknar jag dig. Marie säger att jag är lite disträ ibland och det är säkert så för jag tänker på dig och resten av min flock och undrar hur ni har det och om ni tänker på mig. Men jag är med min allra bästa kompis och hennes flock så det är finemang med mig. Jag ser fram emot att komma till Småland även om det är trevligt att ha besökt den kungliga hufvudstaden. Fast jag har inte varit inne i centrum och det är egentligen inget jag längtar efter heller för jag tror det är som hemma fast bara mer folk och rörelse. Men jag måste säga att Yster bor lantligt för att vara i Stockholm och ändå är det nära till allt. Det är typiskt Lakkan att fixa till det så för sig att hon har nära till skogen även om hon är i stan.