... gått riktigt vilt till i Lakritsskogen inatt.

Läste sent i natt (00.30) på Lakrits blogg att Lakrits skulle får spåra idag på morgonkvisten. Jag kunde inte be MOR sms:a så sent så jag skrev ett inlägg och hoppades på att Lakrits och hennes matte fortfarande var vakna så att dom skulle hinna se kommentaren, vilket nattramalarna gjorde till min stora lycka.

8.30 ringde så telefonen imorse och det bestämdes att vi skulle komma vid 10 snåret. Vi packade med oss vad vi skulle och begav oss hemifrån strax efter 9.30.  När vi kom fram fick jag börja med att stanna kvar i bilen, först ut att spåra var Lakrits. Jag gav ifrån mig några besvikelse ljud så länge jag såg dem gå ner för vägen, men när dom försvann så var det inte lönt så då lade jag mig ner och vilade så länge tills dom kom tillbaka.

Som jag uppfattade det så hade nog inte Lakrits haft en av sina bästa spårdagar, det fanns tydligen djurlegor både här & där och man kunde ana att vildjuren haft storträff i skogen inatt. Jag märkte på MOR att hon var lite skeptisk till hur jag skulle lösa denna uppgift, men hur som helst så skulle jag få spåra. Det började inte så bra... MOR placerade mig först bland en massa pissemyror när hon satt på mig sele & lina och jag fick lite spel. Men sedan placerades jag på en bättre plats och vi kunde påbörja spårritualen. Jag klarade mig riktigt bra överlag trots alla andra spår, på något ställe var jag oxå lite ut ute ur spår, fick lite support och kom rätt igen. En gång på 3:e sträckan, tror jag det var, så tuffade jag på bara och hade full koll på spåret, men då tog MOR tillbaka mig, satte mig ner och sa spåra i samma riktning. Jag fattade ingenting just då men fick sedan reda på att jag tydligen var lite nonchalant, dvs använde inte näsan tillräckligt. Men ordet spåra förstår jag så då fortsatte jag som jag skulle fram till skatten var funnen. Jag var nöjd med min insats och MOR likaså :-).

När vi kom tillbaka till huset så hoppade Marie ur sina röda fina stövlar och gick in för att hämta Pinnen (Maries syster), hon ville träffa oss och följa med ut på ängen och se när jag & Lakkan fick busa lite först på ängen och sedan i dammen.

Snälla får vi springa och busa nu?:

Ta mig då om du kan:

Kan man ta sig en dusch därute?:

Attans vad vi kan busa tillsammans. Idag busade vi nog lite för häftigt för precis innan vi skulle köra hem så upptäckte MOR att jag hade fått ett litet sår på mitt vänstra framben och blodvite hade uppstått. De båda doktorerna, Marie & Pinnen (ej riktigt klar ännu... men snart) inspekterade det hela och talade om för min nästintill inkompetenta och lite hariga MOR vad hon skulle göra. MORS begränsningar går nästan redan vid plåsterpåsättning. Men när vi kom hem så tvättade MOR såret, vilket jag oxå själv har gjort flera gånger under eftermiddagen så nu ikväll sattes ett förband på för att det skall få läkas ifred. Jag hoppas verkligen inte att min träning imorgon är i fara... jag har inte ont... jag haltar inte. MOR säger att vi åker iväg oavsett så att vi får träffa våra gemensamma vänner, i värsta fall så får jag vara passiv och bara se på när de andra tränar. Men det är många timmar tills imorgon kl. 10.

TACK Marie & Lakrits för att vi fick tränga oss på hos er idag. Hoppas du Lakrits inte blev allt för besviken för att det inte blev någon godispåfyllning för dig idag från Teba, men imorgon lär det lite påfyllning från ZOO GIGANTEN och det tror jag går bra det oxå eller?