Varning...
Igår var det jaktkurs, en hel månad sedan vi var där sist. Det var kul att träffa många av kurskompisarna & så klart Gert och Kent igen... några saknades så vi vart bara en liten grupp om 7 och det var väldigt behagligt. Dock fanns det ett litet störningsinslag... den gula labbetiken luktade alldeles för gott och såg till att lämna en del spår efter sig vartefter hon rört sig i dom olika områdena.
Eftermiddagen började med att "Bumper Boyen" sköt iväg en markering som vi skulle släppa för tillfället ur minnet och så skulle man via en dirigering hämta en annan dummie först. Det tog några sekunder innan jag helt kopplade att jag inte fick ta markeringen, men när MOR var övertydlig med riktiningen vart jag skulle så lunkade jag ditåt. Väl i området så tvekade jag lite över om jag skulle ta upp en dummie och bege mig tillbaka eller om jag skulle pinka över där labbentjejen markerat. Eftersom MOR var på väg emot mig så valde jag att plocka upp och faktiskt i ganska bra fart bege mig tillbaka. Sedan lunkade jag ut för att hämta markeringen och lite snabbare tillbaka. 2 gånger fick vi göra detta och gång två så släppte jag markeringen snabbare... inte så konstigt då visste jag ju vart jag skulle hän igen.
Sedan blev det välbehaglig vilopaus, solen gassade och varmt och gott var det. Jag slapp att hoppa in i bilen, jag fick lov att ligga utanför i bilens egen skugga. När jag låg där i min ensamhet så fick jag besök av Tintin en 4 månaders Cavalier King Charles Spaniel. Det var en riktigt gullig och orädd liten kille.
Efter fikat blev det ändå till att hoppa in i bilen, men MOR lovade att det bara för en kort färd... det skulle nämligen bli vattenapportering.
Jag fick äran att börja... men det blev inget bra. Först kastade Kent en markering från andra sidan dammen och den skulle släppas även den för att vända upp och hämta den markering som kastades på land av Gert istället. Jag hade ganska svårt för att släppa vattnet, men det lyckades till slut och jag hämtade landmarkering och sedan väntade markeringen på vattnet. Men det var då det plötsligt dök upp, det stora SJÖODJURET, jag blev skitskrajsen. Sjögräset blev farligt lixom alla dummiesar som kastades ut extra, visst dom taggade mig, jag ville så gärna hämta dem men jag tordes inte helt enkelt... tänk om stora SJÖODJURET hade dykt upp igen (hu, hemska tanke). Så när MOR kallade in mig, så tog jag mig mer än gärna upp från dammen. En som verkade bli väldigt glad över detta var Guinness för han fick hämta alla dummeisarna på löpande band. Jag själv fick sitta kvar och se på när han jobbade och när Figgo jobbade. När sedan Guinness fick ge sig ut igen så blev jag så jädrans sugen på en av dummiesarna som jag såg låg kvar och guppade på ytan. Jag tog en chans... jag bara stack iväg utan tillåtelse och konstigt nog tilläts jag göra det. Jag simmade ut lugnt och metodiskt och kom in med dummien och sedan fick jag en chans till direkt och då hämtade jag en markering till som kom från Kents sida och jag hade övervunnit rädslan. Jag fick sedan fortsätta sitta och titta när de andra jobbade och bara vänta på min nästa tur. De andra fick på andra omgången pröva på en dubbelmarkering men jag fick två enkla för att lyckas. Det som dock prövades istället var att MOR & Gert så sakteliga började backa när jag började närma mig land. Men ärligt talat, trodde dom verkligen på det själva, dvs att jag skulle ta mig ända fram och lämna av innan första skakning? Nä, där blir det allt lite bakläxa.
Det blev en rolig fredagseftermiddag, jag var ganska trött och det var faktiskt väldigt skönt att få vara hemma själv och vila när flocken gick på MOSTERS Gate38 gallery and shop:s invigningspartaj. Dom hade haft det jätte trevligt och kom hem med flera påsar innehållande trevliga tavlor.
Sjöodjur kan vara rätt hemska - men matte badade ju ändå inte där nere väl?? :-) Vi är ju ändå rätt vana vid henne så vi blir oftast inte så rädda.
Sen undrade matte om du har någon god doft som tar bort alla de där som luktar jord, kärr, onämnbara saker i skogen, blöt socka och allt det där som vi brukar lukta. Du kanske bara luktar Walle?
Det var starkt av dig att överkomma rädlsan genom att alldeles själv hoppa i och hämta en dummis. Ibland är det inte bara av ondo att vara lite sugen och lätt i baken he heee!!!
Sov gott nu!!
Kram
/Tyra
tycker att du var duktig som vågade i trots odjur;)KUL att gå på galleri o inhandla tavlor:)
Tjena
Va kul att läsa att du är igång. Det var tufft av dig att skaka av dig SJÖODJURET o ut i vattnet igen.
Ha nu en trevlig söndag.
Clara
(Husse hälsar som vanligt)
Ja tänk att det helt plötsligt kan dyka upp läskiga saker när man minst anar det :-) Men det var bra gjort att övervinna rädslan....på dem bara de otäcka sjöodjuren! Vilja vet vilka läskiga saker som finns i vattnet i Skåne....hon träffade på fru Tång. Först var det jätteläskigt men sen var det påna bara och dagen efter kändes det i magen att hon hade ätit upp fru Tång :-) Kram
he he Walle har du träffat ett sjöodjur??? Coolt. Men det var väl tur att det försvann så du kunde hämta de där roliga dummiesarna.
Nog hann vi ut alltid, men matte ska inte hålla på med flera saker då vi kör jakt, då måste ju jag ta över och fixa och det brukar hon inte gilla...... Undrar om hon har lärt sig det nu då???
Kram
/Tyra
Walle, det finns inga sjöodjur, däremot FISKAR som simmar i vattnet. I Vildhusses damm finns stora karpar som plaskar som bara den och det är jättespännande!
Låter som att ni ändå var ganska nöjda både du och MOR efter träningen. Toppen!
Vi ses imorgon! Be MOR din påminna min Matte om att hon har grejor med til er!