Dom lämnade mej ensam ....

... hemma för att gå på kalas hos kusin SOFIE, hur kunde dom? Varför fick jag inte följa med? Jag brukar alltid få följa med (snyft).

Dom kunde väl i alla fall ha hållt tyst om det när dom kom hem, men se då berättade dom om hur gott dom ätit/druckit och hur trevligt dom haft. Ja ja, detta skall jag allt komma ihåg en dag då inte dom skall få följa med mig.

Tacka vet jag LILLMATTE, hon e snäll hon. Hon kom hem redan efter 1 1/2 timme och då fick jag följa med henne & Rebecca på en runda till Västra Hamnen.

Sedan har jag & LILLMATTE bara tagit det lugnt och legat och myst och tittat på TV.

Det står en cykel utanför vår dörr...

... blå, faktiskt t o m jeansblå metallic, jättefin. Jag var framme och snusade lite och undrade varför den stod där. Jo det visade sig vara MORs nya cykel, den skall stå där i lite extra säkerhet i helgen tills MOR erhållit en nyckel till cykelgaraget på Måndag. MORs andra cykel har någon okänd lånat utan att fråga om lov, taskigt va?

Nu är jag rädd för att pengarna inte skall räcka till min bur, men det får vi verkligen hoppas. Tycker faktiskt att det är viktigare, det gäller min säkerhet. Jag får väl ta ett extraknäck om det skall vara nödvändigt.

FAR kom på en smart grej idag....

... nämligen att han kan sitta i parken och plugga nu när vädret är så skönt. På så sätt får jag vara ute mycket i friska luften. TACK FAR!

Det hela blev inte mycket sämre när Tyrus & Camilla kom till parken där vi satt, då tog FAR en paus och så gick vi på en lång tur tillsammans. DET KAN VI GÄRNA OCKSÅ GÖRA OM!

Tarzan, nu måste du....

... berätta lite om hur du & husse haft det medans din matte/min MORMOR legat på sjukhuset och blivit opererad i sin hand.

Saknade du henne mycket?
Fick du sova i hennes säng för att din husse inte skulle känna sig alldeles för ensam?
Kom din husse ihåg att ge dig din mat i tid varje dag?

Jag hoppas nu verkligen att du tar hand om MORMOR, hämtar hennes morrontofflor, pussar henne mycket och framför allt att du aktar hennes hand. Jag lovar dig att gipset hon har kan nog göra väldans ont om man råkar komma ivägen för det.

Tänkte förresten höra om du skulle vilja komma och leka med mig den 13 april på kvällen och sova över här tills den 14:e? Jag tycker det skulle vara jätteroligt. Du kan väl höra av dig snarast, så att vi vet om du vill komma eller ej.

ÄNTLIGEN....

.... har jag fått springa runt & busa med brorsan Elliototten.
 
Vi fick följa med till Lomma när MOR, Ann & Marie skulle på något möte angående "stugfogderier" på klubben. Tydligen har dom tagit på sig att vara samordnare för att få lite ordning & reda på klubben, framförallt utomhus bland träd/buskar/bråte mm

Vänta blev lång för det kom inga "gubbar" att ha möte med (bra början kan man tycka). Marie körde hem till Lakrits efter en halvtimmes väntan & vi, jag & Elliot fick rasta av oss tillsammans ute i "furet". Det var verkligen kul att äntligen få leka fritt med dig broder Elliot. Det gick väldigt bra så jag hoppas att vi kan få göra om det snart.

MOR ville föreviga detta, men bilderna blev inte så bra, blixten råkade vara på och våra ögon blev gula så att vi såg ut som utomjordingar, inte ens fotoshop programmet klarade av att fixa till detta.

Detta blev den enaste bilden som vi inte har ögonen i fokus, men då låg vi inte så stilla och den blev lite suddig, men ändå..... vi har bildbevis för att vi lekt bra tillsammans.

image89

Ps. Jag fick provträna att hoppa in i Elliots bilbur redan idag. Jag överraskade nog alla, för jag tvekade inte många sekunder innan jag hoppade in.... men jag stannade inte där inne speciellt länge heller. Men Ann lovade att jag skall få pröva på Söndag också. Ju fler gånger jag prövar desto mindre läskigt blir det nog när jag får min egen så småningom. MOR behöver kontakta "burbyggaren" en liten justering i utseendet beöver göras nu när hon granskat Elliots lite mer ingående, men det blir nog inget problem hoppas vi.

MOR och jag har tränat både på...

... vägen hem till ÄLDREMATTE & Chrilli och sedan också på tillbakavägen. Jag gick lös jättefint, satte mig lugnt och stilla vid varje övergångsställe. Ibland när jag gick lite för fort så sa MOR att jag skulle sakta ner eller stanna och då gjorde jag det. Jag tycker bättre om att gå lös än att gå i koppel.

Det här med att ord inte skall låta som bla bla bla i mina öron som Lotta lärde i alla fall min MOR igår tycker jag är det bästa som i alla fall min MOR lärt sig. Nu förstår jag ju när hon säger sitt, ligg mm till mig vilket gör allting mycket lättare i vår framtida kommunicering.

Något som jag också gärna skulle vilja få till att fungera bättre är att överlämna dummyn, i alla fall först börja med att komma fram till MOR med den. Det verkar som om vi inte riktigt förstår varann, men kanske finns det någon frivillig "själ" som har lust att hjälpa mig & MOR att få detta att fungera lite bättre, eller bara komma med tips om hur vi skall göra. Vi är öppna för alla förslag.

Kvälls-hälsningar från träningsvillige Walle


Allmän lydnad II

Så heter kursen jag börjat på idag. Ja, det var inte bara jag, det var en himla massa andra doggisar också. Det fanns många gamla bekantingar, Elliot, Lakrits, Vira, Zappy, Alex, Singo & Sandy men också 8 nya intressanta ekipage.

Jag hade verkligen sett fram emot kvällens övning, men det blev inte riktigt som jag förväntat mig.

MOR och jag kom tidigt, så att jag skulle hinna springa och rasta av mig ordentligt.

När vi sedan kom in på klubben så var det inte länge jag fick vara ute i "friheten", strax efter kom Lotta ut och sa att alla hundar skulle sitta i bilarna under genomgången. Jag trodde inte det var sant vad jag hörde, men det var det. Märkte på MOR att det inte var något att bråka om så jag hoppade snällt in i bilen. Nästa gång jag fick komma ut, ja då skulle jag kollas i öronen av instruktörerna. MOR sa att de skulle göra det på alla för att se så att alla hade tvättat öronen, detta för att ingen sedan skulle kunna skylla på att dom inte hört instruktionerna och begära pengarna tillbaka efter kursens slut (för att dom inte lärt sig något). Detta måste vara en nymodighet, detta gjordes inte inför förra kursen, men dåkanske inte kraven var lika höga på oss..

När vi en stund senare kom in på Apellplan så fick vi köra kontaktträning i två långa omgångar. Jag tyckte MOR & jag hade ganska bra kontakt, bättre blev den när jag fick låna en av Elliotottens roliga leksaker.

Lakrits fick vara med & träna trots att hon löper, jag ville inget hellre än få kontakt med henne men se idag var MOR på sin vakt hela tiden. Jag bestämde mig också för att acceptera att inte få snusa på henne idag, jag blir så konstig i kroppen/knoppen så det är nästan bättre att låta bli helt.

När vi körde hem berömde MOR mig extra mycket och sa att jag varit en jätte duktig kille idag. Man blir rätt stolt då över sig själv faktiskt!

Då var den beställd...

... hundburen alltså.

Men ärligt talat vet jag inte om jag vågar hoppa in i en sådan bur. Det såg jätte läskigt ut när "tillverkarmannen"  visade på ett ungefär hur det skulle se ut.

Ni andra som har bur, har väl haft det från början eller? Är det läskigt att hoppa in? Är det inte trångt även om man har en dubbelbur? Tror ni att jag kan vänja mig? MOR kommer att bli olycklig annars, den lär ju kosta ett par kronor har jag förstått.

"Tillverkarmannen" frågade MOR när vi ville ha buren. Imorgon, sa MOR, det räcker. Det hade han lite svårt att fixa men han skulle ta det så fort han kunde. Det var några före i kön, t ex Lakritsremmen. Vi får väl se om ett par veckor. En gång emellan skall vi tydligen dit och kolla så att måtten han tog stämmer överens med bilens innan han gör allting klart.

Jag råkade knocka MOR ikväll

Det var absolut inte meningen. Vi var på rastgården i Pildammarna tillsammans med Tyrus & Camilla. Vi sprang och lekte och hade väldigt roligt. MOR kallade på mig och jag kom i full galopp, MOR böjde sig ner och jag hoppade lite. Aj, aj, MOR kröp ihop och jag blev jätteskrajsen, vad hade jag gjort. MOR reste sig igen efter en liten stund, näsan satt som tur var kvar rakt och snyggt som tidigare. Dock har hon lite ont i näsan och lite huvudvärk, men förhoppningsvis så går det över tills hon skall gifta sig! Aj då hon är redan gift med FAR undrar när det då kommer att gå över? Snart hoppas jag!

Ja så var vi då äntligen....

.... igång med spårträningen igen.

Trots 1 timmes mindre sömn i natt så kände jag mig riktigt pigg & utvilad när MORs klocka ringde. Ännu bättre kändes det när MOR tog ut klöven ur frysen innan vi gick ut på vår morgonpromenad.

Vi var inte först i parken, Guinness & Lena var redan där och det är inte ofta det förekommer. Dom var på väg hem när vi kom ut, så vi bara pussades lite och sa att vi ses om en stund. Stunden blev inte så lång, jag hann bara upp om och äta och sedan vila mig lite. MOR hade lite mer att stå i, hon sprang ner och köpte nybakade frallor, bredde dom och lagade kaffe åt Lena. Sedan packades "spårryggan" och så gick vi ner och väntade på Guinness. 

Guinness blev lite förbryllad när han märkte att vi inte körde den gamla vägen som vi brukar, men jag lugnade honom och sa att vi skulle spåra på annan plats nu denna omgång. Fulltofta strövområde, tror jag visst det heter. 

Förutom oss som varit med på kursen förut så var det några "nybörjare", Henke (Larsson), Singo, Lakrits & Tessie. Det var bara Henke Larsson som jag inte träffat tidigare, en hyvens lite äldre grabb (3 år), lydig och väldigt snäll och framför allt en stor kille.

Helt underbart var det att komma ut i skogen denna vårdag. Lite tufft att behöva sitta kvar i bilen när alla tvåbenta försvann in i skogen för att lägga våra spår, men det är ju en nödvändigt för att vi skall kunna spåra, inget spår ingen spårning, så enkelt är det.

När alla kommit tillbaka så fick vi komma ut, det är snällt att vi får vara med under fikan tycker jag. Innan vi skulle börja spåra så stod vi alla och pratade lite med varann vid bilarna, jag fick plötsligt någon doft i näsan och drog så att MOR tappade kopplet. Jag blev allt lite skrajsen och vågade inte komma tillbaka. Ann börjar då att studsa och ha sig, men se så lättlurad är jag inte. Men när hon sedan kastar sig på marken kunde jag inte låta bli att springa dit.

Visst ser det härligt ut där vi ligger tillsammans, jag och "knäppisen":

image88

Själva spårningen gick ganska bra, det var ett långt spår MOR lagt och denna skog bestod inte av så mycket "sticke-snår" men hur mycket buskar som helst och grenarna fanns både i min höjd och hos de tvåbenta. Det var rätt tufft för oss alla att ta oss igenom dessa, men det gick. Ann hade dock lite blodvite i pannan, men så kan det gå när man bara har ögon för mig! 

Lite tufft var det när vi var klara och skulle sammanfatta dagen, då satt Lakrits där och spridde sina dofter. Jag satt och gnällde och skakade i hela kroppen, ville inget hellre än att få komma i närheten av henne. Men vad händer då? Jo, jag och Guinness åker in i bilen, HYGGLIGT! 

Det gick så där...

... när jag idag fick pröva på att aktivera mig med födelsedagspresent en som jag fick av Lakrits. Jag fick börja med lite hjälp, brickorna låg inte helt över godisbiten, så det gick lätt att putta på brickorna för att komma åt godiset. Men jag är helt övertygad med lite träning så tror jag nog att jag kan bli en jäkel på att "spåra" godis också.

Jag har också fått tränat en liten stund på att hålla träapportbocken i munnen tills MOR ber mig att släppa den. Det gick ganska så bra, men även här krävs det lite mer träning, det är en ganska stor "sak" att hålla i munnen.

MOR blev mindre glad...

.... när hon upptäckte att jag nästan ätit upp en pusselbit. Hon har suttit där timme efter timme och hade kommit ganska långt och nu är det rivet (inte lönt att lägga ett puzzel där inte alla bitar går att lägga hörde jag henne muttra). Men jag trodde faktiskt det var något ätbart när biten trillade ner framför nosen på mig. Tycker nog att MOR borde ha lärt sig efter den långa tid som jag nu varit i familjen, dvs att det som man är rädd om måste man se till att hålla uppsikt över.

En bra sak är att nu kan MOR ägna puzzeltiden för mig istället!!

Det värsta av allt är att puzzlet inte är MORs utan MORMORs, tänk om hon blir arg på mig nu... MORMOR, det var inte meningen, FÖRLÅT! Mina besparingar är slut för tillfället, men så fort det kommer in nya pengar på kontot så köper jag ett nytt, blir det bra MORMOR?

Våren har kommit och då får man....

... extra mycket spring i benen.

Därför tog MOR/Lena mig & Guinness till fältet. Så roligt vi hade, vi sprang som vi nog förr aldrig gjort. Vi badade & Guinness hoppade och studsade i vattnet. Vi var så lyckliga i det fina vårvädret (dock kunde det blåst lite mindre). Allt gick jättebra med Guinness-killen, inte en gång "mopsade" han upp sig. Vi bestämde att detta måste vi göra om, snart.

När vi haft roligt och fått lekt av oss en bra stund så promenerade vi vidare till Espresso House i V:a Hamnen. Där satt vi en stund och fikade och mös i solskenet. På hemvägen fick vi ta en sväng om till på fältet, det tyckte vi var jätte snällt.

Vi var ute i nästan 2,5 timme och kom precis lagom hem till kvällsmaten. Jag lovar den smakade extra gott. Hur gick det för dig Guinness, var det likadant för dig?

En stund senare innan MOR ringde till Ann (Elliots matte) så fick jag mitt märgben, var säkert en liten muta för att det skulle vara OK att babbla på som dom brukar göra. Vilken dag det varit (hitintills), sådana här dagar vill jag mer än gärna uppleva igen.

Alltid lika kul...

... när du är hos mig Guinness. Kan du inte komma oftare? För ibland är det så långtråkigt när FAR bara sitter och pluggar.

Det var allt lite skojigt när vi var i parken idag, dvs då du skällde på kanotisten som blev så rädd att kanoten slog runt, som tur var så vände den sig på rätt håll igen, FAR behövde aldrig hoppa i det kalla vattnet. FAR bad kanotisten om ursäkt och då bara skrattade hon. Kanske tur att ÄLDREMATTE var med på vår lilla promenix, annars kanske vi alla tre varit i vattnet. Det hade ju liknat något...

Camilla & Tyrus ringde och frågade om vi hade lust och gå ut och så klart hade vi det. Vi bestämde kl 22 i parken. Sigge var redan där när vi kom och dom gick också med kvällsrundan. Sigges matte lät mig bära hennes paraply och det är något som jag verkligen gillar.

Jag fick present av Tyrus idag, en stor påse med massor av godsaker... det verkar som om födelsedagsfirandet aldrig skall ta slut, men det gör definitivt inte mig något.

Imorgon har MOR lovat mig att vi skall ta fram "Dog bricken" så att jag skall få pröva att använda "dom grå" lite extra. Men först skall vi åka och köpa en ny säck hundmat, det börjar bli lite tomt i fodertunnan och det får absolut inte ta slut, det skulle inte jag klara av.  Jag fattar inte hur ni kan låta bli maten, Elliot & Guinness, det som är så gott!

Jag fick bannor igår för att jag satt uppe och bloggade för länge, så nu måste jag stänga ner för idag.

Vilken toppendag!

Så här har min 1:a födelsedag varit:

Jag kom ut på min vanliga morgonrunda. Kom hem och fick min frukost också som vanligt. Men sedan började det hända spännade saker. Det kom ett musik-SMS på mobilen, det var en grattishälsning från min favvobrorsa Elliot. Medans jag läste/lyssnade på SMS:et flera gånger så hörde jag hur det prasslades & tasslades i köket och sedan fick jag komma ut. På golvet låg en massa paket samt på ett fat låg en kalkonköttbulle och i den satt 1 tänt ljus. Jag blev lite rörd samtidigt som jag bara ville sätta igång att äta köttbullen och sedan riva/slita upp paketen.

image84

Paketen innehöll följande:
En Dog-brick aktiverings leksak + The "World's Best Dog Toy"  - Kongs av min kompis Lakrits - 1000-tack, har dock inte hunnit pröva dem ännu.
Fick också tre små fina självskrivna kort med texterna:
GrAtiS WaLLe öNskar LakriTs  - NU FåR DU aLLt säTta FArt pÅ DiNa gRå ceLLeR....
gRatTiS WAILE önskar  LAkrItS - TiLIBeHör....
GrATiS WALIE öNskAr LAkRiTS - Simma INTe LugNT....

En "Lattjo-lajban-låda" med ett supersött kort + en blå rosett av Elliot innehållande en supersöt struts, en boll med supersött leende, en gummisak sak som skall vara bra för tänderna (nu kanske jag slipper borsta så ofta), ett jätte roligt ben, en salami-stick, en ljuslykta att hänga på kopplet så att MOR kan se mig i mörkret.
1000-tack, det var verkligen spännande att få öppna så många pakeket!

image86

LILLMATTE har varit hemma även idag och vi har mest slöat,  bl a har vi legat och tittat lite på mina Wallander-filmer. Inte för att skryta men jag tycker verkligen själv att jag är super duktig på att lösa mystiska mord.

Strax efter lunch damp posten ner. Där kom ett jättesött kort med en födelsedagshälsning från min favorit "STOREBROR" Tarzan. Bilderna som fotografen tog på mig i lördags kom också, tänk att de tajmade det så bra, dvs att de kom på min självaste födelseda' . Flera stycken blev riktigt bra.

MOR kom hem extra tidigt, sa att hon var tvungen att fixa lite inför kvällens kalas. Det bakades bröd och förbereddes med en massa gott pålägg.

Sara & Chrilli dök upp, de hade med sig ett jättelångt paket, där det stod så här: Grattis Wallander på 1-årsdagen önskar Sara & Chrilli. MUMS! Knapr, knapr... Vad tror ni det innehöll? Jo, ett superlångt smaskigt ben.

image85

Strax efter kom min bästis, Guinness och hans matte & husse. Jag nästan välte Lena för att se vad hon hade i påsen. Jag var helt övertygad om att det var till mig. Jag rusade in med paketet i munnen, MOR fick rädda "brevet" på framsidan innan jag började slita upp pappret. Guinness ville hjälpa till men jag ville helst öppna det själv. Jag fick en trä apportbock, jag höll den jättefint i munnen, nu skall det tränas ordentligt. I brevet som MOR "räddade" fanns det mer roligt. Utanpå stod det så här: WALLE-KALLE BUS-MUS 1 ÅR och på insidan så här: PRESENTKORT 1 TIMMA HUNDSIM TILLSAMMANS MED GUINNESS. Gud vad kul det skall bli.

MOR hade gjort vars ett köttbulle-spett av tuggben, en köttbulle i varje ände samt en bit leverpastej i mitten. Jag ljuger inte om jag säger att det tog knappt en halv minut, sedan låg dem i våra magar. Snacka om mumsigt!

image87
Snacka om övertag!

Dagen avslutades med att MOR och jag tog sista rundan i samband med att vi gick och gratulerade Tyrus, som också blir ett 1 år idag. VOFF VOFF HURRA på dig också.

TACK FAMILJEN, TACK ALLA KÄRA VÄNNER FÖR ATT NI VERKLIGEN FÖRGYLLT MIN 1:A FÖDELSEDAG!

Oj, jag glömde.... ni undrar säkert vad jag fått av MOR & FAR. Om det fungerar så får jag snart en bilbur, så att jag kan andas ordentligt när jag sitter i bilen nu när våren börjar närma sig.

Nedräkningen har börjat...

... nu är det exakt 20 minuter kvar tills jag blir 1 år.

Familjen har gått och lagt sig och det tror dom att jag också har gjort, men där tror dom allt fel! Inte kan man sova så här minuterna innan.

Det sista MOR sa innan hon somnade var: Walle nu rör du inte paketerna, du får allt hålla dig tills imorgon bitti. Oooh, vad sugen jag är på att tjuvkika lite, jag kommer ihåg vilken lycka jag hade med julklapparna och det kan ju vara lika lyckosamt nu. Men jag är lite feg faktiskt, om jag inte lyder så kanske kalaset ställs in imorgon och det vill jag inte riskera. Usch, vilket dilemma jag sitter i!

Nu är det bara 15 minuter... 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1 .... YIIIIIIIPPPPPIIIIIIIIIEEEEEEEE, ÄNTLIGEN ÄR DET MIN & MINA SYSKONS FÖDELSEDAG!

Operation övertalning har startat....

från MORs sida gällande att försöka övertala Lena, Guinness matte att de i alla fall skall vara med och spåra om söndagarna. Det hördes ganska så positivt tyckte jag när konversationen fördes per telefon. Jag håller verkligen mina tassar för Guinness kompisens skull.

Tisdagsträning med "störmoment"

Ja, "störmoment" kan man verkligen kalla att det blev på träningen idag. Lakrits har börjat löpa och framför allt jag hade svårt att hålla blicken/nosen ifrån henne. Men jag har hört snacket mellan mattarna att det är nyttigt med störningsmoment, så detta var väl något som ingår i uppfostran kan jag tro

En gång kunde jag inte låta bli att sticka efter henne när hon stack iväg, synd att "friheten" tog slut så himla snabbt bara. Men det var kul så länge det varade, eller vad tyckte du Lakrits?

Efter träningen delades det ut paketer till höger & vänster. Jag måste vara väldigt omtyckt, fick paketer både från Elliot & Lakrits.Jag kan knappt bärga mig tills på torsdag, det skall bli sååååååååå kul att få öppna dem alla. Jättefina var paketen också, alltså utan på, jag lovar att jag inte har tjuvkikat, men jag har luktat lite extra det erkänner jag.

IMORGON KOMMER ÄLDREMATTE...

... och passar mig. Är vädret bra så kanske det blir en runda till fältet tillsammans med Sessan. Jag tittade noggrant på väderleksrapporten, men blev inte riktigt klok över hur det egentligen skall bli. Men jag har bett MOR att inte ta med sina regnkläder till jobb imorgon, för då kan ÄLDREMATTE inte skylla på att hon inga regnkläder har om det skulle regna bara lite grann. Sedan är det ju faktiskt så att det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!

Det verkar till att kunna bli en kul dag imorgon. Det är ju tisdag och då är det också träningsdax. Som det ser ut nu så följer Sigge också med, kuligt!

Idag har annars dagen bara flutit på. Har fått rå om LILLMATTE nästan hela dagen, vi har det så lugnt och skönt tillsammans. Vi både busar, tränar och myser lite. Det blev också en lång promenix med Tyrus när MOR kom hem från jobbet, alltid lika kul att få lite sällskap.

NU HAR JAG GJORT MINA FÖRSÖK.....

..... gällande utställning, det verkar inte som om någon domare gillar mig och mitt utseende så speciellt mycket.


Idag fick jag följande omdöme:              Eget omdöme:
mask junior hane av mkt god typ            bra
något oädelt huvud med för mkt läpp      mindre bra, men sötast och jag pussas allra bäst
godtagbra resning                                 ganska ok
bra rygglinje o svans                             bättre
kraftig kropp ännu ej färdig i fronten       på G
lösa tassar                                            håller inte med, de sitter fast
korr päls                                               bäst
rör sig ok                                              alltid något

Helheten = en 2:a + ett blått band         förra gången blev det en 3:a + ett gult band
                                                                                 

Bl a så såg vi ut så här, MOR & jag:


110274-82
 

Men jag deppar inte ihop för det här, det finns så mycket annat man kan bli bra på och jag vet att jag är älskad/omtyckt av så många andra.

 

Det har ändå varit roligt och lärorikt att ha varit på utställning två gånger. Har aldrig sett så mycket hundar på en och samma gång.

Blev inte heller så speciellt störd av allt ståhej, kunde slappna av i MORs knä precis som vanligt. Koppla av är jag jätte bra på. Undras, kan man tävla i det????

 

Efter att Lakrits också varit inne i ringen och vänt så gick jag, MOR & LILLMATTE runt en tur bland alla roliga montrar, det fanns massor av spännande föremål, både ät- & lekbart.

 

På vår runda så stannade vi till hos fotograf killarna från Happy dogs. Det var jätteroligt att bli fotad, killarna var jätte roliga. Vet ni vad dom sa när vi var klara? Att jag var den lugnaste hunden dom fotograferat! Det verkade som att dom blev väldigt nöjda med mina "poser". Resultatet kommer hem i brevlådan inom en veckas tid. Kanske kommer det ett smakprov här på bloggen senare.

 

Denna nya kompis fick jag som "tröstpris" av MOR, jag har döpt honom till Långeben:


110274-83

ÄLDREMATTE...

... nu är jag allt lite besviken på dig. Hörde att du varit på fältet med Elnaz & Sessan och så lät du inte mig följa med, snyft snyft. Du vet jag att jag älskar att vara på fältet, hur kunde du????

Stackars lille Henke....

... han har blivit opererad uti sin lilla mage. Det fanns ett par okända föremål där inne som inte hörde hemma där. Men nu är dom borta och han kan snart fara runt som en raket igen. Vilken tur att det finns veterinärer, röntgen och framför allt en påstridiga mattar/hussar.

En goare Jack Russell än Henke har jag aldrig träffat, han är en riktig "piggelin".

Förresten, lycka till med agillitykursen, du kommer att kuta ifrån dom andra och klara av hoindren med glans!

Det var nog tur...

.... att jag badade, hade inte varit trevligt att möta domaren imorgon så smutsig som jag faktiskt var. Det hade nog dragit ner totala omdömet.

Jag tyckte det var rätt ok att stå där i badkaret och bli ompysslad idag, jag njöt lite om jag skall vara ärlig. Men det är alltid lika skönt att få hoppa ur badkaret när man är klar och få rysta  av sig ordentligt. Ännu bättre är det närman får komma ut ur badrummet och få fnatt, dvs bara rusa runt överlycklig i lägenheten. Lite vått blir det här och var men det är bara vatten och det torkar upp av sig själv.

Fönen kom fram precis som jag var rädd för, men LILLMATTE lockade mig med lite leverpastej och då var det helt ok att stå still ett litet tag. Täcket åkte på strax efter, lite smart av MOR att sedan ge mig mat, då glömde jag bort täcket för en stund. Lite ovant fortfarande, men efter ett tag så brydde jag mig inte alls, det var riktigt varmt och mysigt.

Lite spänd är jag inför morogndagen, men som vanligt ... man kan bara göra sitt bästa och så får man se hur långt det räcker. Det är fortfarande ok att vara med för att lära och få mer rutin.

Hoppas i alla fall att ni mina kompisar håller tassarna och ni tvåbenta håller tummarna för mig.


Imorgon fredag är det....

.... dax för badning. Det är ingenting som jag ser fram emot med förtjusning. Men man måste badas och göras fin innan man ställs ut säger "de" med mer utställningsvana än MOR och mig. Risken är stor att fönen också kommer fram och den gillar jag inte alls. MOR säger att det bara är jag som tramsar mig. Vad tycker ni andra om att bli fönade? Vad gör det om man ser lite rufsig ut? Jag tycker det kan vara lite charmigt, men det kanske inte domaren tycker.

Elliot jag vet att du gillar det, men du gillar det mesta som har med ditt utseende att göra, du gillar ju t o m att din matte borstar tänderna på dig, det gillar jag inte heller så värst. Ibland blir jag tvungen att borsta, men då har jag mig själv att skylla för då har jag stoppat något "oaptitligt" i munnen och MOR vill inte ha någon puss förräns jag är ren & luktar gott i munnen igen. Att inte få pussa MOR, klarar jag helt enkelt inte av, så det är bara att bita ihop, nej jag menar att öppna upp gapet.


Idag har varit en alldeles lugn & bra dag. Har varit ute med FAR flera gånger i parken och träffat polarna. Ikväll tog MOR och jag kvällsrundan tillsammans med Tyrus och hans matte. Det skall bli skönt när det blir ännu ljusare längre om kvällarna för då är chansen stor att vi får ta en tur till rastgården i Pildammarna och det stället vi mer än gärna upp på.

 


Mysigt värre...

Igår kom ÄLDREMATTE hem och hälsade på mig. Jag blev jätte glad. Ännu bättre blev det när hon skulle gå hem, för då fick jag följa med henne. Jag gick jätte fint hela vägen.

Busade sedan lite, leksakshunden som jag har hemma hos ÄLDREMATTE & Chrilli har inga öron/nos längre, men den är ändå kulig. Jag hade en bit ben kvar sedan jag var hos dem sist, det fick jag också äta upp.

ÄLDREMATTE gav mig mat, det blev lite extra, hon tyckte inte det var lönt att lämna det lilla som var kvar i påsen. Jag sa givetvis inte nej tack! Nu är det jätte viktigt att vi inte glömmer att berätta för MOR att maten nu är slut, tänk vilken katastrof det skulle bli om jag ingen mat har där nästa gång, jag vill inte ens tänka tanken.

När Chrilli kom hem skällde jag lite, jag var tvungen att markera att jag var där. Men det varade inte så länge för han är min kompis och kompisar skäller man inte på. Jag stod också i deras fönster och tittade ut och där nere på gatan hände det konstiga saker, jag skällde för säkerhetsskull lite då också.

ÄLDREMATTE gick iväg och tränade och jag blev lämnad ensam med Chrilli, då tyckte jag det var lika bra att gå och lägga mig, så jag kröp ihop i deras säng och sov tills ÄLDREMATTE kom hem igen. Men till min stora förvåning, hon kom inte hem ensam, MOR var också med. Vilken lycka!!!!

Jag fick gå lös hela vägen hem och det fick jag betyg MVG för.

Tisdag = träning

Idag var det övervägande tjejer faktiskt och absolut inte mig emot.

Lakrits, Zappy, Vira, Sandy och vi grabbar (jag, Elliott & Zingo) hade alla tagit oss ut i vårvädret.

Idag var det en lite annorlunda träning, först och främst så tränade vi inte på vår vanliga plats, vi höll till bakom huset vid agilitybanan istället. Miljöombyte lär tydligen vara bra. 

Istället för köttbullar, så lades det ut blodpudding på konerna, ni som inte var där kan nog inte föreställa er hur gott det lukatade när man skulle promenera genom/förbi konerna. Zappy kunde inte motså att ta sig en smakbit redan på första försöket, det gäller att hålla sig framme tror jag att hon tänkte.

När det blev alldeles för mörkt bakom huset så fick vi flytta fram i "rampljuset". Där tog Ann-Sofie (Sandys matte) över träningen. Konstiga saker hittade hon på, bl a så fick vi "nya mattar". Jag fick Marie (Lakrits matte) och jag måste säga att även om det var lite konstigt så var det väldigt lärorikt och kul. Jag höll ett lite öga på MOR hela tiden så att hon inte försvann med Lakrits istället. Men efter en stund så fick vi springa tillbaka till våra riktiga mattar igen.

Jag var på ett tiktigt lekhumör och efter träningen så fick jag leka av mig med Lakrits & Zingo. Vad kul vi hade i skogen. Lakrits hade det inte lätt mot oss två ihopgaddade killar, men hon verkade gilla det så.... Även idag var jag duktig när MOR kallade på mig, jag kom och fick på så sätt sedan springa iväg och leka igen. Det går framåt kan man säga. Vi tog oss också ett rejält bad också innan det var dags att bege oss hemåt, det gäller att passa på när möjligheten infinner sig.

Fick reda på att lydnadskursen snart skall starta, nämligen den 27 mars. Det forsätter att vara tisdagar vilket är helt OK, det är en bra invand träningsdag. Skall bli kul att få lära sig lite nya saker (förhoppningsvis).

Elliot, jag hade en liten sak till dig, men den låg kvar hemma, jag tar med den på lördag istället.

Jag vill mer mer mer...

... alltså spåra. Det är så himlans kul.

Idag ställde snälla Ann (Elliots matte) upp med både ny klöv och blod så att jag, Guinness kunde få en träningsrunda innan nästa helgs spårkursstart.. Vi träffades på Järavallen, Elliot & Tessie var också med.

Jag fick gå ett riktigt snårigt spår, både jag och MOR ojade oss lite över alla taggar som rev oss, men det var bara att bita ihop och spåra på, det gäller att inte vara mesig för då kommer man ingenstans. Första raksträckan gick jätte bra, så också 1:a vinkeln, likaså bloduppehållet och 2:a vinkeln, dock kom jag lite "ur spåret" precis vid spårslutet, men med pyttelite hjälp så fann jag klöven.

Elliot, det var jättekul att äntligen få träffa din tjejkompis. Jag tyckte hon var jättesöt, förstår att du gillar henne skarpt.

Ann, förresten än en gång tack för den goda blodpuddingen, det var verkligen en delikatess. Det var absolut inte meningen att jag skulle vara så "hagalen" att du behövde räkna dina fingrar efteråt (men jag tror aldrig att jag luktat något så gott förut).  

Vet i och för sig inte riktigt om MOR är lika förtjust, det kommer så konstigt dofter från mig säger hon (jag förstår inte alls vad hon menar).

Nyfriserad...

... och precis hemkommen från skönhetssalongen.

Det är så mysigt att komma dit och få ligga där i Margaretas knä och bli riktigt ompysslad. TACK MARGARETA, du är min favoritfrissa!

Jag är helnöjd, MOR & FAR också, vad tycker ni andra?

image80



 


Vakthunden Walle....

... det var jag ikväll när MOR & jag tog kvällsrundan.

Det stod en kille som såg lite skum ut och tryckte i en port på J A-gatan. Jag blängde och skällde rejält på honom. Jag ville sätta mig i respekt hos honom (fast egentligen var jag ganska feg & rädd). Men det verkade som om han blev lite skraj, för han gick iväg på andra hållet.

MOR sa att jag var jätte duktig som vaktade och sedan promenerade vi lugnt iväg hemåt.

Idag har MOR berättat...

att jag skall få gå en spårkurs till. Det ser jag verkligen framemot, nu kan jag vara med och spåra för fullt från början.

Det enda jag oroar mig lite för är att inte Guinness hakar på, men jag vill att han skall göra det. Dels för min skull, för jag vill inte sitta där själv i bilen när de är ute och lägger spåren och dels för hans egen skull, han tycker det är lika roligt som jag. Men jag tror inte att hans matte blir så jätte glad över att det blir tidiga söndagsmorgonar denna gång, ryktet tidigare har varit att det skulle bli måndagkvällar. Men morgonstund har guld i mun sägs det! Guinness, behövs det så skall jag be MOR försöka övertala henne.

Lena, MOR har lovat att stå för frukosten, om inget annat så låter väl det lite lockande, eller?

Guinness, ví kan välan höras i helgen, besked måste lämnas senast den 12:e.

NU KAN JAG TITULERA MIG....

... STOR KILLE.

Nu lyfter jag utan problem på båda benen när jag skall kissa, ja inte samtidigt förstås. Jag har också börjat och kissa betydligt fler gånger och i mindre mängder. Det är tydligen också väldigt normalt för en stor killle.

Detta tog allt lite tid att lära sig balansera på 3 ben, ett tag trodde jag nästan inte att jag skulle klara av att lyfta ordentligt och ändå hålla balansen, men jag märkte efterhand att träning träning gav resultat. Så misströsta inte killar om det är någon av er där ute som ännu inte har full koll, det kommer, jag lovar.

Vaffor gör de på detta viset?

Jag fattar inte varför det finns dumma människor som skall smälla raketer i början på mars månad, ja inte ens varför de skall göra det överhuvudtaget och definitivt inte nära vår brukshundsklubb.

Fattar dom inte att det finns hundar som blir jätte rädda. Elliotten tycker inte alls om det och jag vill inte att han skall behöva utsättas för sådana här dumheter, ingen skall behöva det!!!

Jag hoppas att det gick över lite redan när du kom in i bilens trygga bur. Jag såg förresten att du fick köttbullar av min MOR, de gjorde väl lite susen också, eller?

MOR och jag kom tidigt till träningen idag. Vi gick då en runda i skogen och jag var jätteduktig som kom så fort MOR kallade. Rätt som det var så kom Zingo också. Vi rastade av oss rejält tillsammans. MOR tror att det var därför som det gick så bra sedan på träningen, jag behöver nog springa av mig lite först.

Köttbullarna måste ha luktat lång väg, vi var 7 på dagens träning. Elliott, Lakrits, Zingo, Vira, Zappy, Fille + mig själv förstås. Alla skötte vi oss utmärkt. Fille var på riktigt lekhumör men han klarade inte av att få någon av oss med sig även om han verkligen försökte med alla tillåtna medel.

På slutet fick vi alla lite utställningsträning av våran egna Margareta. En sak är säker.... vi har fortfarande mycket att lära även inom detta område.

Det sitter en stor lapp på ytterdörren där det står:

GLÖM EJ KÖTTBULLAR TILL TRÄNINGEN DEN 6 MARS!

Antingen skall vi träna extra länge imorgon eller så skall något annat kul hända. Jag hoppas att vi blir några fler än vad vi varit tidigare i år. Kanske vårkänslorna kan locka.... eller rent utav kötbullarna... vem vet!

Bilder från fältet, årets 1:a vårdag!

Här kommer de igår utlovade bilderna, visst ser det väl härligt ut!

image78

Tro det eller ej, men det är jag som kommer galopperande bakom Tyrus. MOR är kass på att ta bilder. Chrilli skulle varit med istället. Får försöka locka med honom en annan dag.

image77

Förresten Elliot...

... jag har glömt att fråga vad du önskar dig när du fyller år. Även om din matte tycker att du har tillräckligt mycket av allt... så skall du veta att det gäller inte när man fyller 1 år!

Jag har hittat en sak på en jätte rolig hundsida på nätet, men jag måste fråga MOR imorgon när hon vaknar om hon tror det kan vara någonting för dig. Tycker hon det så måste hon hjälpa mig att beställa, man måste nämligen ange ett kreditkortsnummer och ett kreditkort har jag inte hunnit skaffa mig än.... det är en sådan djungel att jag inte har hunnit kontrollerat vilket som här mest fördelaktigt för en hund som mig.

O'boy vilket vackert väder...

... solen har skinet nästan hela dagen och det har varit hur mysigt som helst när man vistats utomhus.

Strax efter 16 träffade vi Tyrus & Camilla. Vi promenerade till Limhamnsfältet och fick sedan verkligen leka av oss. MOR sa till Camilla när vi kom ner till vattnet att Walle är litet feg, men jag bevisade att det är jag inte alls, inte nu längre. Se själv bildbeviset som kommer att läggas ut imorgon. LILLMATTE har nämligen "lånat" min överföringssladd från kameran till datorn och hon sover sin skönhetssömn nu så jag vill inte störa henne.

Jag & Tyrus hade det verkligen riktigt roligt, vi for runt som jag vet inte vad. Sedan var vi gröna i munnen utav gåsskit som fanns överallt, det fanns så mycket att tillslut orkade vi inte bry oss mera. Våra mattar behövde inte heller längre tjata på oss med ordet NEJ och det blev dom väldigt tacksamma för.

Ni så mött eller sett Tyrus på bild vet att han är vit hund med bruna fläckar. Om ni mött honom idag efter 1 timmes lekande i gyttja så hade ni inte känt igenom honom., han var nästan hel svart prickig samt full utav gräsfläckar. Camilla/Kristoffer det här tänkte ni inte på när ni köpte Tyrus va? Men se det gjorde min MOR & FAR, dom är förutseende dom!!!

Jag måste få berömma mig själv lite, jag kom faktiskt nästan varje gång MOR kallade, kanske inte ända fram till henne men i närheten i alla fall och det måste ses som ett steg framåt jämfört med morgonens händelse.
MOR sa också till mig att jag varit en riktigt riktigt duktig kille.

Jag har varit ute på min kvällsrunda, jag orkade knappt ens dra i kopplet, jag är fortfarande helt slut efter dagens långa tur. Men jag gör mer än gärna om det!

Då har man nog försatt sin chans igen...

... stack ut ifrån inhägnaden i förmiddags och vägrade att komma tillbaks när MOR kallade på mig.  Hon var jättearg på mig, inte konstigt att jag inte vågade komma till henne.

Efter en stund ändrade hon tonläge, lockade mig med studesebollen, godis m m men jag kom i alla fall inte. Till slut lyckades Uffe (Saris & Electras husse) få mig att ligga kvar tills MOR kom fram. Jag fick jätte mycket beröm då och jag som trodde att hon var arg på mig...

FAR tycker...

... att jag är lite väl jobbig nu när jag träffar på snygga tjejer. Undrar hur han var själv i tonåren, men det har han väl glömt bort under alla dessa år som gått...

Idag fick jag vara lös i Magistratsparken

ja inte riktigt lös. Det är något som skall hända i parken så dom har satt upp staket och gjort en ganska stor inhägnad. MOR lockade in mig där och jag blev superglad att när hon släppte mig. Det var skönt att få springa lite, jag försökte inte att ta mig ut förräns en löpande Sari kom på andra sidan staketet. Då ville jag gärna krypa under.

MOR & jag tog också tillfället att träna lite inkallning/platsliggning m m och det gick jättebra. När vi var på väg hem så sa MOR till mig att  hon skulle uppskatta om jag skulle kunna tänka mig att lyda lika bra utanför inhägnaden . Jag lovade henne att jag i alla fall skall tänka på saken!


I eftermiddags har jag varit hemma hos Tarzan en stund. Det är kul att vara där och man får alltid någon godsak av MORMOR. Vi uppförde oss riktigt bra idag, men det är nog för att vi börjar att bli riktigt stora killar. Visst busade vi lite, men vi var emellanåt lugna också.

MOR har sagt att jag inte får sitta uppe och skriva så här sent om kvällarna, för jag blir lite kinkig dagen efter. Men ikväll är LILLMATTE på Bio och jag vill se till att hon kommer hem ordentligt innan jag kryper till kojs.


MOR har gått och lagt sig så nu passar jag på....

... att lägga ut min önskelista (trots att jag inte får). Men hur skall familjen då veta vad jag önskar mig, dom frågar mig aldrig.

Jag skulle jättegärna vilja ha:

* en sådan där aktiveringsleksak där jag måste använda nosen eller tassarna för att flytta/lägga i saker för att komma åt godsakerna. Jag har en boll & ett ben, men jag lyckas inte få ut godiset ur dom så jag har tröttnat.

* jag skulle också vilja ha ett reflexhalsband, jag tycker det verkar bra när man är ute i mörkret, för man vill ju gärna ändå synas när jag drar iväg från mina nära & kära.

* en ny "snuttefilt" hade inte heller varit så dumt.

* En apportbock skulle också vara kul att ha och träna med.

* Sedan finns det hur mycket annat som helst, ben & godsaker är aldrig fel.