Nu skall det nog bli...
MOR kom hem full av energi efter den där föresläsningen "GLAD HUND" som hon varit på ikväll. Jag tror nästan att MOR blivit lite hjärntvättad av den där hundpsykologen Yrsa.
MOR babblade på som attan så fort hon kom in genom dörren. Jag lyssnade bara med ett halvt öra, men lät mig höra något i stil med detta:
Huvudregel nr 1: Vänster sida med lite radie är min sida där jag alltid skall hålla mig, ingen annan sida är acceptabel.
Huvudregel nr 2: Om den förlängda armen på den som håller i kopplet måste användas så kommer jag bara att få gå förbi det som lockat mig! Alltså ingen revirmarkering, inte hälsa på kompisen, inte käka upp det som jag luktat mig till.
Sedan skall det tydligen bara existera 2 längder på mitt koppel, kort eller fullängd (jag vet i alla fall vilken längd jag skall använda)
Kort = ingen chans att utöva någonting
Fullängd = Kissa, snusa, leka, hälsa på kompisar mm
Sedan babblade MOR något om att jag alltid skall sitta innan fördel... inget sittande ingen fördel. Alltså t ex om jag kommer och vill bli klappad, ja då skall jag sitta innan, sitter jag inte då så blir det ingen klappning. HA, detta tror jag inte ett dugg på!
Sedan skall EN av mina dagliga promenader delas in 3 delar, 1:a delen skall vara i fullängdskoppel, dvs lite lös & ledig, 2:a skall vara i kortkoppel, dvs "nu promenerar vi" (allt för att MOR skall få fler steg på räknaren) och 3:e återigen i fullängdskoppel.
För att göra promenaderna lite roligare så skall de "kryddas" med lite roliga lekar, såsom:
- Följa John (men det är förbjudet för mig att vara John).
- Gömme
- Klara, färdiga, g ... och då är tanken att vi skall springa iväg tillsammans.
- Sakletarjakt
Sist men inte minst så skall MOR ibland agera MOTFALLSKÄRRING mot mig - Låta mig kissa "HÄR" men inte "DÄR", möta Elsa utan att hälsa, men möta Ruffa & det är helt OK att pussas! Undrar vad denna typ av träning skall vara bra för?
Jag frågade MOR om hon fick något förslag på hur hon skall få bukt med mitt "inte komma till MOR-beteende", men svaret från hundpsykologen hade varit att eftersom jag knäckt koden, så kan det ta lite tid för MOR att komma på en ny svårknäckt kod. Eventuellt så behövs expertishjälp iform av en kurs hos företaget HAND MED HUND, undrar om det verkligen skall vara nödvändigt?
Undrar förresten om ens MOR tror på allt det här själv?
Tack, Walle, för ditt utmärkta referat av föreläsningne igår! Nu kan min matte också ha lite nytta av det trots att hon inte kunde gå dit och lyssna själv. Fast lite av vad som sas tycker nog jag att det hade varit bäst att hon inte hade fått veta. Huvudreglerna t.ex...... Men vad har en liten söt flatte som jag att säga till om? Det kommer säkert att bli en del åtstramningar även i mitt liv, är jag rädd för.
Alltså....vilken massa snick-snack det verkar ha varit igår. Är rädd för att matte kommer att ta till en del knep men knappast alla. Hon kom nog också fram till att vi inte har så hiskeligt mycket problem ändå jämfört med många andra. Jag är ju vildhund men det kan man ju inte ändra helt på. Men visst kan jag försöka bli lite mer ordentligt på vissa punkter. Det är bara svårt när man är ung och yster.
Med detta blir det säkert som med mycket annat, dvs det rinner ut i sanden efter tag... så jag tror inte vi behöver oroa oss så väldans mycket.