Snacka om att...
... vänta på att få klartecken!
Ikväll bestämde sig MOR & ÄLDREMATTE för att lägga sig i varsin soffa och titta på den nyinförskaffade BECK-filmen.
FAR skulle gå ner och köpa mjölk och fick en beställning oxå på att köpa popcorn. Det blev fart på ÄLDREMATTE, hon poppade popcorn så att det stod härliga till i köket. När FAR fått sin lilla skål & MOR sin, så skulle bara ÄLDREMATTE ta sin "lilla" skål, men innan hon lämnade köket så skulle hon släcka ljuset med samma hand som hon höll popcornen i.
Hur tror ni det slutade? Kolla in filmen så får ni se (ni får oxå se EN som snällt väntar på ett VARSÅGOD):
Ikväll bestämde sig MOR & ÄLDREMATTE för att lägga sig i varsin soffa och titta på den nyinförskaffade BECK-filmen.
FAR skulle gå ner och köpa mjölk och fick en beställning oxå på att köpa popcorn. Det blev fart på ÄLDREMATTE, hon poppade popcorn så att det stod härliga till i köket. När FAR fått sin lilla skål & MOR sin, så skulle bara ÄLDREMATTE ta sin "lilla" skål, men innan hon lämnade köket så skulle hon släcka ljuset med samma hand som hon höll popcornen i.
Hur tror ni det slutade? Kolla in filmen så får ni se (ni får oxå se EN som snällt väntar på ett VARSÅGOD):
Annorlunda...
... spårning med nyhet!
Snacka om att jag blev glad när MOR berättade imorse att vi skulle åka till Lakrits och gå ett ÖK-spår. När vi kom fram till platsen där vi brukar parkera så var redan Elliot & Ann där. Marie kom strax efter och föreslog att vi skulle ta bilarna ända upp till huset eftersom vädret inte var det bästa.
Det bestämdes att Elliot skulle spåra först, jag & Lakrits fick snällt stanna kvar i våra burar. När det blev min tur så var jag riktigt laddad faktiskt. Vi fick gå en bra bit innan vi kom fram till spårstarten, vilken jag fick nys på redan utifrån vägen. Som vanligt tog det lite tid innan selet var på plats & linan utlagd. Jag satt snällt kvar och väntade tills MOR kallade fram mig till spårets början och därefter gav mig signalen för att börja jakten på klöven. Inte för att skryta men det gick riktigt bra idag, visst var jag lite "ur spår" någongång, men jag kom rätt på det igen utan hjälp. Sista vinkeln struntade jag i och gick över till spårsträckan som låg ganska nära parallellt (MOR var jättetrött, ja nästan rent slut så jag ville bespara henne ett par meter). Strax därefter hände något nytt. "Domare Marie" bad oss stanna, MOR samlade ihop spårlinan och bad mig att sätta mig ner. Marie går förbi, vänder sig mot oss och tar upp armen i luften och trycker av ett skott. Fåglarna flög iväg, jag ryckte till pyttelite men satt snällt kvar. MOR bad mig sedan spåra vidare vilket jag gjorde utan problem, en bit längre bort kom min belöning: JAG HADE SPÅRAT UPP KLÖVEN!
Stolt bar jag klöven till bilen och jag fick dessutom gå lös vilket jag gillade.
Tanken häromdagen var att jag, Lakrits & Elliot skulle få springa lösa i skogen efter spårandet, men efter Lakrits lilla skada så blev det inte så. Dock blev det en lång härlig skogspromenad.
Naturligtvis skulle mattarna prata av sig lite innan vi körde hemåt. Men det var helt OK, jag hade fått en ny gullig/prickig vän + en hel plastpåse med flera påsar baconbits inuti + lite annat smått & gott. Jag blir verkligen bortskämd av Lakrits & Elliots mattar oxå. Tack så mycket (om jag inte riktigt tackade tidigare).
MARIE, stort tack för att du tog dig ut igår kväll och lade spåret, att det sedan regnat bort lite dofter var inte ditt fel, ej heller att MOR snodde in sig i linan flera gånger och höll på att trilla omkull eller att hon är för dåligt konditionstränad för att hänga på i mitt tempo... hon får helt enkelt skärpa sig annars måste jag nog byta ut henne så att hon inte sinkar mig när det börjar bli allvar av.
Snacka om att jag blev glad när MOR berättade imorse att vi skulle åka till Lakrits och gå ett ÖK-spår. När vi kom fram till platsen där vi brukar parkera så var redan Elliot & Ann där. Marie kom strax efter och föreslog att vi skulle ta bilarna ända upp till huset eftersom vädret inte var det bästa.
Det bestämdes att Elliot skulle spåra först, jag & Lakrits fick snällt stanna kvar i våra burar. När det blev min tur så var jag riktigt laddad faktiskt. Vi fick gå en bra bit innan vi kom fram till spårstarten, vilken jag fick nys på redan utifrån vägen. Som vanligt tog det lite tid innan selet var på plats & linan utlagd. Jag satt snällt kvar och väntade tills MOR kallade fram mig till spårets början och därefter gav mig signalen för att börja jakten på klöven. Inte för att skryta men det gick riktigt bra idag, visst var jag lite "ur spår" någongång, men jag kom rätt på det igen utan hjälp. Sista vinkeln struntade jag i och gick över till spårsträckan som låg ganska nära parallellt (MOR var jättetrött, ja nästan rent slut så jag ville bespara henne ett par meter). Strax därefter hände något nytt. "Domare Marie" bad oss stanna, MOR samlade ihop spårlinan och bad mig att sätta mig ner. Marie går förbi, vänder sig mot oss och tar upp armen i luften och trycker av ett skott. Fåglarna flög iväg, jag ryckte till pyttelite men satt snällt kvar. MOR bad mig sedan spåra vidare vilket jag gjorde utan problem, en bit längre bort kom min belöning: JAG HADE SPÅRAT UPP KLÖVEN!
Stolt bar jag klöven till bilen och jag fick dessutom gå lös vilket jag gillade.
Tanken häromdagen var att jag, Lakrits & Elliot skulle få springa lösa i skogen efter spårandet, men efter Lakrits lilla skada så blev det inte så. Dock blev det en lång härlig skogspromenad.
Naturligtvis skulle mattarna prata av sig lite innan vi körde hemåt. Men det var helt OK, jag hade fått en ny gullig/prickig vän + en hel plastpåse med flera påsar baconbits inuti + lite annat smått & gott. Jag blir verkligen bortskämd av Lakrits & Elliots mattar oxå. Tack så mycket (om jag inte riktigt tackade tidigare).
MARIE, stort tack för att du tog dig ut igår kväll och lade spåret, att det sedan regnat bort lite dofter var inte ditt fel, ej heller att MOR snodde in sig i linan flera gånger och höll på att trilla omkull eller att hon är för dåligt konditionstränad för att hänga på i mitt tempo... hon får helt enkelt skärpa sig annars måste jag nog byta ut henne så att hon inte sinkar mig när det börjar bli allvar av.
Kan en 4-bening...
... vara kär i en 2-bening oxå?
Asså, jag tror jag är kär i Anna, ÄLDREMATTES bästis. Jag kan inte släppa henne med blicken eller avvika från hennes sida när hon är hemma hos oss eller när vi ibland träffas ute på stan. Jag tror kärleken är besvarad, det känns så i alla fall.
Lakrits, vill bara understryka att min kärlek till Anna inte är densamma som finns mellan dig & mig , det går inte att jämföra, vi har något alldeles x-tra ihop du & jag!
Asså, jag tror jag är kär i Anna, ÄLDREMATTES bästis. Jag kan inte släppa henne med blicken eller avvika från hennes sida när hon är hemma hos oss eller när vi ibland träffas ute på stan. Jag tror kärleken är besvarad, det känns så i alla fall.
Lakrits, vill bara understryka att min kärlek till Anna inte är densamma som finns mellan dig & mig , det går inte att jämföra, vi har något alldeles x-tra ihop du & jag!
Oturer...
... bland mina bästisar.
Igår (fredag) fick först Elliot lite ont i sitt ena bakben. Sedan råkade Lakrits bli skadad i sitt bakben när hon & Elliot lekte. Båda verkar redan ha blivit betydligt bättre, vilket glädjer mig.
I eftermiddags skadade Guinness sig i munnen och fick uppsöka djursjukhuset och dessutom stanna där i flera timmar, dvs han blev inlagd och väl omhändertagen.
MOR var med och hämtade honom ikväll (Lena kunde inte köra själv pga at någon ej läskunning 2-bening blockerat deras garage utfart). Guinness var då så lugn & fin och fortfarande lite drogad. MOR berättade för mig att han hade ett bandage på ena frambenet samt ett halsband om halsen där det stod en del uppgifter om att Guinness var Guinness samt att han fick ett djursjukhuskoppel för att hans matte glömt hans eget i all röra. Guinness jag hoppas att du oxå snart är på benen ordentligt igen.
Igår (fredag) fick först Elliot lite ont i sitt ena bakben. Sedan råkade Lakrits bli skadad i sitt bakben när hon & Elliot lekte. Båda verkar redan ha blivit betydligt bättre, vilket glädjer mig.
I eftermiddags skadade Guinness sig i munnen och fick uppsöka djursjukhuset och dessutom stanna där i flera timmar, dvs han blev inlagd och väl omhändertagen.
MOR var med och hämtade honom ikväll (Lena kunde inte köra själv pga at någon ej läskunning 2-bening blockerat deras garage utfart). Guinness var då så lugn & fin och fortfarande lite drogad. MOR berättade för mig att han hade ett bandage på ena frambenet samt ett halsband om halsen där det stod en del uppgifter om att Guinness var Guinness samt att han fick ett djursjukhuskoppel för att hans matte glömt hans eget i all röra. Guinness jag hoppas att du oxå snart är på benen ordentligt igen.
Din lilla Snor-valp...
... blev jag kallad för imorse (av MOR).
Vi gick en längre runda än vanligt och när vi kommit ungefär halvvägs så smet jag iväg till en annan liten hund. Dess hundägare var på hugget och motade bort mig vilket jag inte hade förväntat mig. MOR kom efter i en väldans fart, jag förflyttade mig försäkerhetsskull en bit bort. När MOR kom 2 steg närmre så backade jag 2 steg, så där höll vi på ett litet tag. Jag prövade dessutom att lägga mig på frambenen och lät svansen gå av lekfullhet, men detta uppskattades inte ett dugg. Rätt som det var så bara vände MOR på klacken och gick. Jag stod kvar ett par sekunder och tänkte att skall hon verkligen bara gå så där utan att ta mig med. Ja uppenbarligen var det så. Jag sprang ifatt henne och slöt upp på hennes vänstra sida och prövade verkligen att få ögonkontakt, men MOR hade lite problem med det imorse. Jag upplyste henne om hur viktigt det är med kontakt, då åkte kopplet på utan ett ord. Resten av rundan gick i ett supersnabbt tempo. Undrar om det berodde på att MOR utrustat sig med en stegräknare (dom skall tydligen ha en 10-veckors tävling på jobbet) eller om det var pga mitt uppförande... ja jag vet inte, vad tror ni?
Sedan undrar jag över en sak till:
Jag är inte snorig & jag är (väl) ingen valp, vad menade MOR egentligen när hon kallade mig din lilla snor-valp, någon som tror sig veta?
Vi gick en längre runda än vanligt och när vi kommit ungefär halvvägs så smet jag iväg till en annan liten hund. Dess hundägare var på hugget och motade bort mig vilket jag inte hade förväntat mig. MOR kom efter i en väldans fart, jag förflyttade mig försäkerhetsskull en bit bort. När MOR kom 2 steg närmre så backade jag 2 steg, så där höll vi på ett litet tag. Jag prövade dessutom att lägga mig på frambenen och lät svansen gå av lekfullhet, men detta uppskattades inte ett dugg. Rätt som det var så bara vände MOR på klacken och gick. Jag stod kvar ett par sekunder och tänkte att skall hon verkligen bara gå så där utan att ta mig med. Ja uppenbarligen var det så. Jag sprang ifatt henne och slöt upp på hennes vänstra sida och prövade verkligen att få ögonkontakt, men MOR hade lite problem med det imorse. Jag upplyste henne om hur viktigt det är med kontakt, då åkte kopplet på utan ett ord. Resten av rundan gick i ett supersnabbt tempo. Undrar om det berodde på att MOR utrustat sig med en stegräknare (dom skall tydligen ha en 10-veckors tävling på jobbet) eller om det var pga mitt uppförande... ja jag vet inte, vad tror ni?
Sedan undrar jag över en sak till:
Jag är inte snorig & jag är (väl) ingen valp, vad menade MOR egentligen när hon kallade mig din lilla snor-valp, någon som tror sig veta?
Fågel...
... skådning? Nej fågelspridning!
Jag fick gå en lång middagsrunda med LILLMATTE & hennes kompis i Pildammarna idag. De senaste gångerna jag & LILLMATTE har varit där så har jag varit lös och hållt mig intill LILLMATTE. Idag fick jag bara en sån lust att kasta mig ut i dammen, vilket jag oxå gjorde. Det var inte så populärt förstod jag efteråt... det blev ett himlans liv på alla fåglar och LILLMATTE.
Jag kom upp ganska snabbt och då var jag både våt & skamsen. Gjorde mig så liten som jag kunde.
Men när man sedan är så här söt /oskyldig så "tinar" LILLMATTE upp ganska snabbt:
Jag fick gå en lång middagsrunda med LILLMATTE & hennes kompis i Pildammarna idag. De senaste gångerna jag & LILLMATTE har varit där så har jag varit lös och hållt mig intill LILLMATTE. Idag fick jag bara en sån lust att kasta mig ut i dammen, vilket jag oxå gjorde. Det var inte så populärt förstod jag efteråt... det blev ett himlans liv på alla fåglar och LILLMATTE.
Jag kom upp ganska snabbt och då var jag både våt & skamsen. Gjorde mig så liten som jag kunde.
Men när man sedan är så här söt /oskyldig så "tinar" LILLMATTE upp ganska snabbt:
Det blev inte långvarigt...
... med ÄLDREMATTE som inneboende (synd, det har varit mysigt att sova i hennes säng)
Nu har hon hittat sin första alldeles egna FLATLET... bara namnet avslöjar att jag kommer att stormtrivas när jag skall vara hos henne.
Oj, vad paff jag blev nu när jag skulle publicera detta inlägg. Jag hade kopierat in bilder och skrivet texter till varje bild, men bilderna fanns plötsligen inte längre kvar. Det tog ett tag innan jag kom på att det måste bero på att mäklaren hade tagit bort bilderna på nätet och då försvann dom på min blogg oxå. Snacka om att bli snopen!
Så nu blev det tyvärr inga visningsbilder men jag tror säkert att jag kommer att hitta min favoritplats någonstans i hallen, annars tar jag soffan eller sängen eller kanske badrummets svala golv eller varför inte i "hennes" fina trädgård.
Vått, mörkt...
... och dessutom lite kyligare var det idag på träningen. Men det gick bra i alla fall, lika bra att vänja sig.
Detta fick vi träna på idag:
1. Kontaktövningar
Fungerade
2. Linförighet, högersvängar/vänstersvängar, halvhalter
Fungerade skapligt t o m svansen var i rörelse
3. Liggande under gång
Fungerade bra, om än lite långsamt
4. Inkallning
Fungerade perfekt!
5. Platsliggning
Fungerade jättebra
6. Hinderhoppning
Fungerade hur bra som heslt
Jag var så glad, positiv och träningsvillig idag och märkte då att det är mycket roligare. Det som gör det hela mer roligt oxå är att MOR bytat tonläge och är mycket mer intressant.
Jag är verkligen nöjd med dagens träning, men ganska så trötter oxå. Med en bit "stuts" i munnen hoppade jag in i bilen utan den minsta tvekan. Tack Ann, "stuts" är verkligen mums mums.
Detta fick vi träna på idag:
1. Kontaktövningar
Fungerade
2. Linförighet, högersvängar/vänstersvängar, halvhalter
Fungerade skapligt t o m svansen var i rörelse
3. Liggande under gång
Fungerade bra, om än lite långsamt
4. Inkallning
Fungerade perfekt!
5. Platsliggning
Fungerade jättebra
6. Hinderhoppning
Fungerade hur bra som heslt
Jag var så glad, positiv och träningsvillig idag och märkte då att det är mycket roligare. Det som gör det hela mer roligt oxå är att MOR bytat tonläge och är mycket mer intressant.
Jag är verkligen nöjd med dagens träning, men ganska så trötter oxå. Med en bit "stuts" i munnen hoppade jag in i bilen utan den minsta tvekan. Tack Ann, "stuts" är verkligen mums mums.
Tänk så bra...
... vissa kan ha det.
Visst är Ingegerd otroligt söt där hon sitter i Kusin Sofies cykelkorg?
(Jag har tyvärr ännu inte träffat Ingegerd, Kusin Sofie passar bara henne lite då & då)
Visst är Ingegerd otroligt söt där hon sitter i Kusin Sofies cykelkorg?
(Jag har tyvärr ännu inte träffat Ingegerd, Kusin Sofie passar bara henne lite då & då)
TV-...
...kändis!
Såg ni mig på Sydnytt ikväll?
Jag gjorde mig väldigt bra i bild, likaså LILLMATTE & kusin Sofie.
Men MOR var riktigt missnöjd (hennes bakdel var inte helt till sin fördel). Hon kan inte förstå att någon kan filma och sedan dessutom visa utan att retuschera, måste vara en gröngöling, kan hon/han stämmas tro?
Ps. Om ni lovar att inte kommentera MORs b...l så kan ni kika på inslaget via: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=919480
Såg ni mig på Sydnytt ikväll?
Jag gjorde mig väldigt bra i bild, likaså LILLMATTE & kusin Sofie.
Men MOR var riktigt missnöjd (hennes bakdel var inte helt till sin fördel). Hon kan inte förstå att någon kan filma och sedan dessutom visa utan att retuschera, måste vara en gröngöling, kan hon/han stämmas tro?
Ps. Om ni lovar att inte kommentera MORs b...l så kan ni kika på inslaget via: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=919480
Vakthund...
... eller räddhare?
På kvällsrundan, kom det något läskigt emot mig, LILLMATTE & den långe smale. Jag gick ner i anfallställning, reste raggen och tillika lyfte jag läppen på ena sidan för att visa mina farliga tänder, lite morr hördes oxå
Ju närmre det läskiga kom, ju mer blåste jag upp mig och slöt ögonen.
Men så här efteråt undrar jag om jag hade behövt göra som jag gjorde, det var bara en cyklist utan ljus som cyklade på trottoaren.
Betedde jag mig som en vakthund eller en räddhare tycker ni?
På kvällsrundan, kom det något läskigt emot mig, LILLMATTE & den långe smale. Jag gick ner i anfallställning, reste raggen och tillika lyfte jag läppen på ena sidan för att visa mina farliga tänder, lite morr hördes oxå
Ju närmre det läskiga kom, ju mer blåste jag upp mig och slöt ögonen.
Men så här efteråt undrar jag om jag hade behövt göra som jag gjorde, det var bara en cyklist utan ljus som cyklade på trottoaren.
Betedde jag mig som en vakthund eller en räddhare tycker ni?
Jag är faktiskt...
... lite besviken.
Igår fyllde jag (& mina syskon så klart) 1 1/2 år, men det var ingen som sa ett endaste dugg. Jag trodde/hoppades att "de mina" råkat ta fel på dagen så att de skulle säga något idag, men se de var lika tysta idag.
Ni tycker kanske inte att halvår skall firas. Nej, kanske inte när man blir äldre, men mellan 1 & 2 år tycker jag det är lite viktigt. När någon frågar om min ålder så känns det betydligt bättre att svara: Jag är 1 1/2 år!
Men men, det var inte bara mig dom glömt, dom glömde bort Kerstin (MORFARS sambo) oxå idag.
Men oj, jag är ju inte mycket bättre själv på att komma ihåg, jag borde ha lagt ett inlägg och sagt "grattis" till er alla mina goa syskon. Men bättre sent än aldrig... är det inte så man säger?
Igår fyllde jag (& mina syskon så klart) 1 1/2 år, men det var ingen som sa ett endaste dugg. Jag trodde/hoppades att "de mina" råkat ta fel på dagen så att de skulle säga något idag, men se de var lika tysta idag.
Ni tycker kanske inte att halvår skall firas. Nej, kanske inte när man blir äldre, men mellan 1 & 2 år tycker jag det är lite viktigt. När någon frågar om min ålder så känns det betydligt bättre att svara: Jag är 1 1/2 år!
Men men, det var inte bara mig dom glömt, dom glömde bort Kerstin (MORFARS sambo) oxå idag.
Men oj, jag är ju inte mycket bättre själv på att komma ihåg, jag borde ha lagt ett inlägg och sagt "grattis" till er alla mina goa syskon. Men bättre sent än aldrig... är det inte så man säger?
Stadspromenad...
... i Malmö stad med pinglan Lakrits.
Efter si så där 1 1/2 timmes vila så var det dags att bege sig ut igen. Nu skulle vi gå och möta Lakrits så det kändes inte speciellt uppoffrande. Kl 14 hade vi bestämt träff på parkeringen bakom stadsteatern, snacka om att jag blev glad när Lakrits hoppade ur bilen. När vi påbörjade promenaden så tog jag bokstavligt talat nos på Lakrits bak, men MOR accepterade så klart inte detta någon längre stund.
Vi promenerade genom Kungsparken/Slottsparken, vidare mot V:a Hamnen där vi stannade för att ta en fika. Det var betydligt fler än vi som oxå tänkt sig det. Jag fick sitta ute & vänta tillsammans med Lakrits & Marie medans MOR tog plats i den långa beställningskön inomhus. Jag uppförde mig inte helt exemplariskt, Marie blev lite trött på mig för att jag hela tiden skulle fram till Lakrits. Förlåt Marie, men jag tror inte att du förstår riktigt hur svårt det är för mig när jag får vara så nära Lakrits men ändå inte tillräckligt nära hela tiden. Ja, ja nog om detta.
Vår tur gick vidare och jag uppförde mig bättre & bättre. Vi gick över Dockan-området. När vi skulle över bron, så var det något arbete som utfördes och där stod någon stor gul maskin och brummade. Denna blev Lakrits lite rädd för, hade jag visst att de höll på där skulle vi valt en annan väg. Men så fort vi var förbi så var Lakrits lugn som en filbunke igen. Marie blev lite glassugen och det bestämdes att den skulle avnjutas på Lilla Glassfabriken.
En sak är i alla fall säker, Lakrits & Marie har inga problem med ögonkontakten dem sinsemellan, se själv:
Det bästa när man är ute med Marie är att man alltid får lite smakprov (vilket MOR är väldigt snål med). Tack för glassen samt godsakerna som jag spårade upp i MORs ryggsäck.
Lakrits, du kommer väl gärna tillbaka trots att jag kanske var lite väl närgången emellanåt?
Efter si så där 1 1/2 timmes vila så var det dags att bege sig ut igen. Nu skulle vi gå och möta Lakrits så det kändes inte speciellt uppoffrande. Kl 14 hade vi bestämt träff på parkeringen bakom stadsteatern, snacka om att jag blev glad när Lakrits hoppade ur bilen. När vi påbörjade promenaden så tog jag bokstavligt talat nos på Lakrits bak, men MOR accepterade så klart inte detta någon längre stund.
Vi promenerade genom Kungsparken/Slottsparken, vidare mot V:a Hamnen där vi stannade för att ta en fika. Det var betydligt fler än vi som oxå tänkt sig det. Jag fick sitta ute & vänta tillsammans med Lakrits & Marie medans MOR tog plats i den långa beställningskön inomhus. Jag uppförde mig inte helt exemplariskt, Marie blev lite trött på mig för att jag hela tiden skulle fram till Lakrits. Förlåt Marie, men jag tror inte att du förstår riktigt hur svårt det är för mig när jag får vara så nära Lakrits men ändå inte tillräckligt nära hela tiden. Ja, ja nog om detta.
Vår tur gick vidare och jag uppförde mig bättre & bättre. Vi gick över Dockan-området. När vi skulle över bron, så var det något arbete som utfördes och där stod någon stor gul maskin och brummade. Denna blev Lakrits lite rädd för, hade jag visst att de höll på där skulle vi valt en annan väg. Men så fort vi var förbi så var Lakrits lugn som en filbunke igen. Marie blev lite glassugen och det bestämdes att den skulle avnjutas på Lilla Glassfabriken.
En sak är i alla fall säker, Lakrits & Marie har inga problem med ögonkontakten dem sinsemellan, se själv:
Det bästa när man är ute med Marie är att man alltid får lite smakprov (vilket MOR är väldigt snål med). Tack för glassen samt godsakerna som jag spårade upp i MORs ryggsäck.
Lakrits, du kommer väl gärna tillbaka trots att jag kanske var lite väl närgången emellanåt?
Skotträning på...
... Spillepengen.
Jag måste säga att jag inte riktigt förstod vad som var meningen med att förlägga träningen på Spillepengen idag . Det har pratats om någon träning som skulle kunna vara lite obehaglig för oss nästan hela veckan och så kommer vi dit och går en helt vanlig runda bara... enda skillnaden var att vi befann oss på en ny plats.
Efter en ganska lång runda så hittade vi Spillepengens fina stora härliga hundrastplats där vi fick släppa loss ordentligt:
Första rundan vi tog var Guinness först på vägen tillbaka, men efter ett par turer så hade jag kört slut på hans batterier, han vara då tvungen att pusta ut lite hos hans matte:
Innan vi lämnade Spillepengens rekreationsområde var vi och kollade in agilitybanan. Den var ok, men den hade definitivt inte mått dåligt av en liten "ansiktslyftning".
Guinness, jag gör gärna om denna lilla förmiddagstur även om vi kanske inte framöver får gå den i ett så strålande fint väder, vilket det verkligen blev idag efter morgonens regn. Undrar vad våra mattar tänkte på när dom klädde på sig?
Jag måste säga att jag inte riktigt förstod vad som var meningen med att förlägga träningen på Spillepengen idag . Det har pratats om någon träning som skulle kunna vara lite obehaglig för oss nästan hela veckan och så kommer vi dit och går en helt vanlig runda bara... enda skillnaden var att vi befann oss på en ny plats.
Efter en ganska lång runda så hittade vi Spillepengens fina stora härliga hundrastplats där vi fick släppa loss ordentligt:
Första rundan vi tog var Guinness först på vägen tillbaka, men efter ett par turer så hade jag kört slut på hans batterier, han vara då tvungen att pusta ut lite hos hans matte:
Innan vi lämnade Spillepengens rekreationsområde var vi och kollade in agilitybanan. Den var ok, men den hade definitivt inte mått dåligt av en liten "ansiktslyftning".
Guinness, jag gör gärna om denna lilla förmiddagstur även om vi kanske inte framöver får gå den i ett så strålande fint väder, vilket det verkligen blev idag efter morgonens regn. Undrar vad våra mattar tänkte på när dom klädde på sig?
Imorgon...
... skall det tydligen bli någon typ av skotträning tillsammans med Guinness, dvs att vi skall uppehålla oss någonstans i närheten av där det skjuts för att se om vi reagerar. Låter inte speciellt roligt, men tydligen lite viktigt att checka av eftersom att skjuts ett skott när man går ett ÖK-spår.
Dock lovar jag att det blir betydligt trevligare på eftermiddagen, för då kommer en nybadad pingla in till Malmö för att hon skall få lite stadsträning. Lakrits jag längtar verkligen tills imorgon.
Dock lovar jag att det blir betydligt trevligare på eftermiddagen, för då kommer en nybadad pingla in till Malmö för att hon skall få lite stadsträning. Lakrits jag längtar verkligen tills imorgon.
Dubbelt...
... upp blev det till frukost imorse.
Jag vaknade vrålhungrig, men som vanligt blev det en kisserunda innan frukosten. Jag har skött mig så länge nu att jag får gå lös en bit varje morgon, så oxå idag. Men pga min hunger så kunde jag inte motstå frestelsen som bara dök upp där framför mig. Jag visste att inte MOR skulle gilla det så jag skyndade mig att tugga & svälja. MOR blev inte glad, hon tog plasten som låg lämpligt bredvid och som det dessutom var vatten på. Plasten åkte in i min mun och MOR lixom tvättade av överallt, när hon var klar så åkte kopplet på och hon verkade allt lite irriterad resten av rundan.
När vi kom hem, blev det ingen "riktig" frukost direkt, då blev jag orolig skall jag lova. Däremot kom MOR farande med tandborste/tandkräm i högsta hugg. Det var bara att sätta sig ner och gapa snällt & stort, alltså inte läge att försöka komma undan. När hon äntligen var klar så fick jag min "morronmad".
Nu vet jag oxå...
... eller i alla fall tror jag hur det kan kännas för en 2-bening som har blivit lite överförfriskad.
Trots att jag fortfarande är lite groggy, så vill jag skriva detta inlägg, är rädd att jag glömt bort allt imorgon annars.
Jag hoppade ur bilen glad som bara en flatte kan vara. Svansen gick på mig som bara den när jag gick in genom dörren till Fågel Fenix (ja, så heter faktiskt min veterinärklinik). När jag dessutom fick syn på Margareta så blev jag ännu gladare. När jag fick syn på Vira, försökte jag att få hälsa men se där blev det stopp, hon hade redan fått sin "sövningsspruta" och skulle lämnas ifred.
Efter en liten stunds väntan, blev det invägning, dagens matchvikt var ca 31 kg. Medans MOR sedan fyllde i ett papper så följde jag med Margareta in på ett annat rum. När MOR kom in hade jag redan fått min "sövningsspruta". I rummet som jag blev tilldelad stod en stor maskin som förde ett himlans väsen. Den lät konstigt varje gång en röntgenbild skulle tas, men efter ett tag brydde jag mig inte om den alls.
När det gått ytterligare en liten stund så blev jag tröttare & tröttare och ville vara så nära MOR som möjligt.
En bild uppifrån:
En bild från sidan:
En bild framifrån:
En väldigt drogad Walle:
Efter 45 minuters väntan så var det min tur, när röntgendoktorn kom in och skulle hänga på MOR ett röntgenförkläde så ville jag följa med. Jag reste mig upp men benen bar mig inte, för er som har sett Bambi på hal is kan säkert föreställa er hur det såg ut. För att komma till röntgenbordet så fick jag bäras. Själva röntgenproceduren gick bra, MOR gjorde allt rätt och röntgendoktorn var väldigt nöjd med hennes assisterande. Jag fick ligga kvar på röntgenbordet en stund, vilket jag gärna gjorde för då stod både MOR & Margareta och gullade med mig. När bilderna var kontrollerade, dvs när Kerstin kikat på dom och godkänt att bilderna var av bra kvalitet och att allt såg väldigt bra ut, ja då bars jag ut i ett annat rum. Där fick jag ytterligare en spruta, denna gång sattes den i baken och den skulle göra så att jag vaknade. Jag låg still i ca 7 minuter, sedan var jag uppe på alla 4:a, dock lite vimmelkantig. Vi tackade då för oss och körde hemåt.
Väl hemma hoppades jag på att det skulle stå en stor portion mat framdukad, men ack vad jag bedrog mig. MOR hade fått order om att jag först fick äta vid 21-tiden. När klockan blev 21, så blev jag serverad, men bara en halv portion, jag åt upp allt och slickade skålen ordentligt, tänkte att det kanske skulle fyllas på lite till då, men se det gjorde det inte. MOR tyckte lite synd om mig men har lovat att imorgon bitti får jag en hel portion igen, då skall allt vara som vanligt igen.
Jag hade trott att jag skulle få hälsa på Enzo & Tex, men se så blev det inte, får hoppas det kan bli vid ett annat roligare tillfälle.
Jag hoppas verkligen att det gick bra för oss alla "Nattkullare".
Nu skall jag gå och sova ruset av mig.
Trots att jag fortfarande är lite groggy, så vill jag skriva detta inlägg, är rädd att jag glömt bort allt imorgon annars.
Jag hoppade ur bilen glad som bara en flatte kan vara. Svansen gick på mig som bara den när jag gick in genom dörren till Fågel Fenix (ja, så heter faktiskt min veterinärklinik). När jag dessutom fick syn på Margareta så blev jag ännu gladare. När jag fick syn på Vira, försökte jag att få hälsa men se där blev det stopp, hon hade redan fått sin "sövningsspruta" och skulle lämnas ifred.
Efter en liten stunds väntan, blev det invägning, dagens matchvikt var ca 31 kg. Medans MOR sedan fyllde i ett papper så följde jag med Margareta in på ett annat rum. När MOR kom in hade jag redan fått min "sövningsspruta". I rummet som jag blev tilldelad stod en stor maskin som förde ett himlans väsen. Den lät konstigt varje gång en röntgenbild skulle tas, men efter ett tag brydde jag mig inte om den alls.
När det gått ytterligare en liten stund så blev jag tröttare & tröttare och ville vara så nära MOR som möjligt.
En bild uppifrån:
En bild från sidan:
En bild framifrån:
En väldigt drogad Walle:
Efter 45 minuters väntan så var det min tur, när röntgendoktorn kom in och skulle hänga på MOR ett röntgenförkläde så ville jag följa med. Jag reste mig upp men benen bar mig inte, för er som har sett Bambi på hal is kan säkert föreställa er hur det såg ut. För att komma till röntgenbordet så fick jag bäras. Själva röntgenproceduren gick bra, MOR gjorde allt rätt och röntgendoktorn var väldigt nöjd med hennes assisterande. Jag fick ligga kvar på röntgenbordet en stund, vilket jag gärna gjorde för då stod både MOR & Margareta och gullade med mig. När bilderna var kontrollerade, dvs när Kerstin kikat på dom och godkänt att bilderna var av bra kvalitet och att allt såg väldigt bra ut, ja då bars jag ut i ett annat rum. Där fick jag ytterligare en spruta, denna gång sattes den i baken och den skulle göra så att jag vaknade. Jag låg still i ca 7 minuter, sedan var jag uppe på alla 4:a, dock lite vimmelkantig. Vi tackade då för oss och körde hemåt.
Väl hemma hoppades jag på att det skulle stå en stor portion mat framdukad, men ack vad jag bedrog mig. MOR hade fått order om att jag först fick äta vid 21-tiden. När klockan blev 21, så blev jag serverad, men bara en halv portion, jag åt upp allt och slickade skålen ordentligt, tänkte att det kanske skulle fyllas på lite till då, men se det gjorde det inte. MOR tyckte lite synd om mig men har lovat att imorgon bitti får jag en hel portion igen, då skall allt vara som vanligt igen.
Jag hade trott att jag skulle få hälsa på Enzo & Tex, men se så blev det inte, får hoppas det kan bli vid ett annat roligare tillfälle.
Jag hoppas verkligen att det gick bra för oss alla "Nattkullare".
Nu skall jag gå och sova ruset av mig.
Lite spänd inför...
... morgondagen är jag allt.
Jag & de flesta av mina kullsyskon skall höftledsröntgas imorgon kväll. Verkar lite läskigt faktiskt och dessutom skall man få lite lugnande medel så att man kan ligga still när de skall ta de där bilderna.
Men så länge MOR är med så känner jag mig trygg (har hört att även Margareta skall vara med och då känner jag mig dubbelt så trygg)
Förhoppningsvis så stöter jag nog på både Enzo & Tex, dem har jag inte träffat på väldans länge så det skulle vara jätte roligt.
Det värsta av allt är nog att jag bara skall få en halv portion mat till frukost samt ingenting mer än vatten under dagen, jag kommer ju att vara hungrig som en hel varg på kvällen, tror inte ni det?
Jag & de flesta av mina kullsyskon skall höftledsröntgas imorgon kväll. Verkar lite läskigt faktiskt och dessutom skall man få lite lugnande medel så att man kan ligga still när de skall ta de där bilderna.
Men så länge MOR är med så känner jag mig trygg (har hört att även Margareta skall vara med och då känner jag mig dubbelt så trygg)
Förhoppningsvis så stöter jag nog på både Enzo & Tex, dem har jag inte träffat på väldans länge så det skulle vara jätte roligt.
Det värsta av allt är nog att jag bara skall få en halv portion mat till frukost samt ingenting mer än vatten under dagen, jag kommer ju att vara hungrig som en hel varg på kvällen, tror inte ni det?
Appellplans...
... rapportering!
Idag fick vi:
Börja med uppvärmning/kontaktövningar, det måste man göra oavsett vilken träning man skall utföra.
Sedan fick vi träna på dagens huvuduppgift: Platsliggning under gång.
Denna träning började med att MOR kastade sig ned på knä samtidigt som hon gav mig kommandot ligg, detta för att jag så snabbt som möjligt oxå skulle lägga mig. Detta gick ganska bra, så oxå under gång faktiskt.
Därefter fick vi hoppa hinder, 1:a hoppet gick ganska hyfsat, 2:a tog lite tid... jag såg inte MOR riktigt, hade strålkastarljuset nästan i nyllet, samt att det blåste så förskräckligt att jag inte hörde MOR säga hoppa förräns på 3:e försöket.
Vi fick sedan en välbehövlig vila, innan vi fick:
Träna platsliggning, alla på rad. Detta gick alldeles perfekt. Vi fick ligga i 2 omgångar utan att resa oss emellan. Detta moment avslutades med tandvisning.
Nästa moment blev att öva linföring med höger- & vänstersvängar samt helt om. Jag fick gå en sväng med Karin (Lennarts matte), det var så kul att jag t o m viftade lite på svansen, vilket jag gjorde lite granna med MOR oxå.
Kvällens sista moment blev Budföring, vilket innebar att man som hund på kommandot "MARSCH" skulle springa från sin förare till en hjälpförare och sätta sig fot vid denna. På samma kommando från hjälpföraren skulle man som hund sedan springa tillbaka till sin förare och sätta sig igen. Det gick väl inte riktigt som det skulle för mig, på tillbakavägen så tog jag mig en tur bortom Lakrits, jag kunde bara inte försitta chansen (dom sa att vi skulle träna tillsammans för att hon inte längre löpte, men ni anar inte hur gott hon fortfarande luktade). Men när Lakrits lämnat appellplan så fick jag en budföringschans till, denna förvaltade jag på allra bästa sätt.
MOR trodde att detta skulle vara helt omöjligt då jag inte tidigare ens hade hört talas kommandot MARSCH, men ack så förvånad hon blev.
Det känns som om både jag & MOR börjar tycka att det här är lite kuligt oxå.
Idag fick vi:
Börja med uppvärmning/kontaktövningar, det måste man göra oavsett vilken träning man skall utföra.
Sedan fick vi träna på dagens huvuduppgift: Platsliggning under gång.
Denna träning började med att MOR kastade sig ned på knä samtidigt som hon gav mig kommandot ligg, detta för att jag så snabbt som möjligt oxå skulle lägga mig. Detta gick ganska bra, så oxå under gång faktiskt.
Därefter fick vi hoppa hinder, 1:a hoppet gick ganska hyfsat, 2:a tog lite tid... jag såg inte MOR riktigt, hade strålkastarljuset nästan i nyllet, samt att det blåste så förskräckligt att jag inte hörde MOR säga hoppa förräns på 3:e försöket.
Vi fick sedan en välbehövlig vila, innan vi fick:
Träna platsliggning, alla på rad. Detta gick alldeles perfekt. Vi fick ligga i 2 omgångar utan att resa oss emellan. Detta moment avslutades med tandvisning.
Nästa moment blev att öva linföring med höger- & vänstersvängar samt helt om. Jag fick gå en sväng med Karin (Lennarts matte), det var så kul att jag t o m viftade lite på svansen, vilket jag gjorde lite granna med MOR oxå.
Kvällens sista moment blev Budföring, vilket innebar att man som hund på kommandot "MARSCH" skulle springa från sin förare till en hjälpförare och sätta sig fot vid denna. På samma kommando från hjälpföraren skulle man som hund sedan springa tillbaka till sin förare och sätta sig igen. Det gick väl inte riktigt som det skulle för mig, på tillbakavägen så tog jag mig en tur bortom Lakrits, jag kunde bara inte försitta chansen (dom sa att vi skulle träna tillsammans för att hon inte längre löpte, men ni anar inte hur gott hon fortfarande luktade). Men när Lakrits lämnat appellplan så fick jag en budföringschans till, denna förvaltade jag på allra bästa sätt.
MOR trodde att detta skulle vara helt omöjligt då jag inte tidigare ens hade hört talas kommandot MARSCH, men ack så förvånad hon blev.
Det känns som om både jag & MOR börjar tycka att det här är lite kuligt oxå.
Häromdagen...
... plockade jag kastanjer till Lakrits matte.
Hon sparar nämligen på kastanjer och Lakrits tipsade mig om att plockar man fina och ger till henne så kan man få godis i utbyte. För att jag inte skulle slarva bort dem jag noga valt ut (3 st i olika storlekar) så bad jag MOR ta hand om dem åt mig. Jag vet att hon stoppade dom i sin högra jackficka.
Imorse när vi var ute och oxå skulle passa på att träna så skulle jag belönas för min duktighet, vad tror ni händer då? Precis, MOR ger mig babykastanjen iställer för en godis. När jag spottade ut den så ifrågasatte hon varför jag gjorde det!!! Tycker ni att det var så konstigt???? inte jag... äta kastanjer, NEJ TACK (då får det hellre vara).
Hon sparar nämligen på kastanjer och Lakrits tipsade mig om att plockar man fina och ger till henne så kan man få godis i utbyte. För att jag inte skulle slarva bort dem jag noga valt ut (3 st i olika storlekar) så bad jag MOR ta hand om dem åt mig. Jag vet att hon stoppade dom i sin högra jackficka.
Imorse när vi var ute och oxå skulle passa på att träna så skulle jag belönas för min duktighet, vad tror ni händer då? Precis, MOR ger mig babykastanjen iställer för en godis. När jag spottade ut den så ifrågasatte hon varför jag gjorde det!!! Tycker ni att det var så konstigt???? inte jag... äta kastanjer, NEJ TACK (då får det hellre vara).
Tävlingen är avslutad...
... TACK för er medverkan!
Den 13:e september 2006 började jag blogga, ja, det är faktiskt så länge sedan. Den som gissade rätt på detta till slut var: GUINNESS
GRATTIS kompis!
Den 13:e september 2006 började jag blogga, ja, det är faktiskt så länge sedan. Den som gissade rätt på detta till slut var: GUINNESS
GRATTIS kompis!
Klockrent...
... gick spårandet idag.
Det var riktigt roligt att vara tillbaka på Järavallen och inte minst att träffa Ingvar & Anita igen. Oscar satt i bilen, men jag var uppe och hälsade lite på honom när MOR var framme och gav honom en köttbulle.
MOR, Lena drog iväg ut i skogen för att få sig en lektion i ÖK-spårläggning av Ingvar. Jag & Guinness fick sitta kvar i bilen under tiden. När dom kom tillbaka så var det fikadax så klart, inte en spårträning utan fika, nä se det går inte för sig, på bordet dukades både det ena & det andra smaskiga upp.
Till Lena säger jag bara: Ettan kom, tvåan kom, trean kommer så småningom... hoppas jag i alla fall, för den hemmabakade sockerkaka nr 2 var himlans god.
Nog om fikandet och lite mer om spårandet:
Guinness fick gå ut först, jag fick snällt sitta kvar och lyssna på MORS & Anitas tjattrande en liten stund. Eftersom spåret inte var så där jättelångt så blev väntan kortare än vanligt. Jag hade skitbråttom fram till spårstarten, ville verkligen spåra idag. Jag släpptes så äntligen iväg, var ute och bara vände i återgången som var redan vid 1:a vinkeln, tog sedan vinkeln utan problem trots bloduppehåll, pinnade sedan på bra och resten var som rena transportsträckan. När jag hittade klöven, visade jag stolt upp den för Ingvar, MOR struntade jag i tills hon stod och viftade med en köttbulle, då fick jag offra mig...
I ÖK-spår ingår visst att domaren skall avlossa ett skott under spårningens slutskede. Raketer bryr jag mig inte om, inte heller smällande ljud som hörs för jämnan hemmavid. Men jag har ingen som helst aning om hur jag reagerar i skogen, nu måste jag/vi ut och träna lite på detta oxå, undrar om MORFAR kan ställa upp som "skjutare".
Det var riktigt roligt att vara tillbaka på Järavallen och inte minst att träffa Ingvar & Anita igen. Oscar satt i bilen, men jag var uppe och hälsade lite på honom när MOR var framme och gav honom en köttbulle.
MOR, Lena drog iväg ut i skogen för att få sig en lektion i ÖK-spårläggning av Ingvar. Jag & Guinness fick sitta kvar i bilen under tiden. När dom kom tillbaka så var det fikadax så klart, inte en spårträning utan fika, nä se det går inte för sig, på bordet dukades både det ena & det andra smaskiga upp.
Till Lena säger jag bara: Ettan kom, tvåan kom, trean kommer så småningom... hoppas jag i alla fall, för den hemmabakade sockerkaka nr 2 var himlans god.
Nog om fikandet och lite mer om spårandet:
Guinness fick gå ut först, jag fick snällt sitta kvar och lyssna på MORS & Anitas tjattrande en liten stund. Eftersom spåret inte var så där jättelångt så blev väntan kortare än vanligt. Jag hade skitbråttom fram till spårstarten, ville verkligen spåra idag. Jag släpptes så äntligen iväg, var ute och bara vände i återgången som var redan vid 1:a vinkeln, tog sedan vinkeln utan problem trots bloduppehåll, pinnade sedan på bra och resten var som rena transportsträckan. När jag hittade klöven, visade jag stolt upp den för Ingvar, MOR struntade jag i tills hon stod och viftade med en köttbulle, då fick jag offra mig...
I ÖK-spår ingår visst att domaren skall avlossa ett skott under spårningens slutskede. Raketer bryr jag mig inte om, inte heller smällande ljud som hörs för jämnan hemmavid. Men jag har ingen som helst aning om hur jag reagerar i skogen, nu måste jag/vi ut och träna lite på detta oxå, undrar om MORFAR kan ställa upp som "skjutare".
Tävlings-...
...dax.
Den 13 september 2006 hände något roligt i mitt liv... den som gissar rätt har ett litet pris att vänta sig.
Tävlingen startar först imorgon (17/9) klockan 08.00 och som vanligt gäller: "FÖRST TILL KVARN"
Den 13 september 2006 hände något roligt i mitt liv... den som gissar rätt har ett litet pris att vänta sig.
Tävlingen startar först imorgon (17/9) klockan 08.00 och som vanligt gäller: "FÖRST TILL KVARN"
Kalles fine pinne...
... drog jag iväg med imorse.
När jag & FAR var ute på morgonpromenaden så träffade vi Kalle som satt på sin vanliga plats i M-parken. Jag sprang dit bort till honom med en liten pinne i munnen, men när jag såg hans pinne så bytade jag, hans var mycket större och finare (han har själv täljt den). FAR fick jaga/locka mig för att jag skulle lämna tillbaks den.
När FAR berättade om denna lilla episod för MOR så blev hon till en början lite skrajsen, för hon har nämligen hört honom bli arg när någon annan 4-bening försökt ta den tidigare.
Men han blev inte alls arg på mig (måste bero på att han fick kepsen av oss tidigare i somras) han skrattade hjärtligt bara.
Nyfrissad & ...
... fin.
Så har man då varit på skönhetsbehandling igen.
Jag fick riktigt på pälsen idag kan man säga, Margareta skråddade mig rejält skall ni veta. MOR sa till henne att ta för alla pengarna vilket hon gjorde naturligtvis. Men jag klagar inte det känns jätte skönt att bli av med allt det där överflödiga.
"På köpet" blev det även lite kloklippning & tandvård.
Det gäller att passa på att njuta när tillfälle bjuds:
... riktiga tandgrejor har Margareta oxå:
Så har man då varit på skönhetsbehandling igen.
Jag fick riktigt på pälsen idag kan man säga, Margareta skråddade mig rejält skall ni veta. MOR sa till henne att ta för alla pengarna vilket hon gjorde naturligtvis. Men jag klagar inte det känns jätte skönt att bli av med allt det där överflödiga.
"På köpet" blev det även lite kloklippning & tandvård.
Det gäller att passa på att njuta när tillfälle bjuds:
... riktiga tandgrejor har Margareta oxå:
LILLMATTE...
... trotsade blåsten och tog mig med på en lång förmiddagstur.
Det var bara jag och en hund till på fältet. När jag skulle bada så behövde jag inte ens gå ut i vattnet, det räckte att springa på stranden så slog vågorna in över en, det var roligt.
Det var rätt tufft att sedan ta sig hem i världens motvind, men man får allt bara bita ihop ibland.
Det var bara jag och en hund till på fältet. När jag skulle bada så behövde jag inte ens gå ut i vattnet, det räckte att springa på stranden så slog vågorna in över en, det var roligt.
Det var rätt tufft att sedan ta sig hem i världens motvind, men man får allt bara bita ihop ibland.
Varning...
... alla M-parks besökare.
Det kommer hårda saker från himlen, eller i alla fall kastanjer från kastanjeträdet. Jag fick en i mitt lilla huvud när vi promenerade igenom imorse. Snacka om att bli paff!
Guinness jag såg dig imorse och tänkte varna dig... men ni verkade inte riktigt att ha öppnat era ögon. Men kanske visste ni redan om "farligheterna" och höll er ifrån parken av den anledningen.
Det kommer hårda saker från himlen, eller i alla fall kastanjer från kastanjeträdet. Jag fick en i mitt lilla huvud när vi promenerade igenom imorse. Snacka om att bli paff!
Guinness jag såg dig imorse och tänkte varna dig... men ni verkade inte riktigt att ha öppnat era ögon. Men kanske visste ni redan om "farligheterna" och höll er ifrån parken av den anledningen.
Hundans...
... blåst.
Jag och MOR höll nästan på att flyga iväg på vår morgontur, emellanåt stod man nästan stilla, framför allt när man kom runt vissa husknutar.
Men en sak var skitkul... jag hittade en lövhög, körde snudan i trottoaren och plöjde igenom så löven for omkring som jag vet inte vad. "Lövgren"... här skulle du varit med, du hade oxå gillat det, det vet jag med all säkerhet.
Jag och MOR höll nästan på att flyga iväg på vår morgontur, emellanåt stod man nästan stilla, framför allt när man kom runt vissa husknutar.
Men en sak var skitkul... jag hittade en lövhög, körde snudan i trottoaren och plöjde igenom så löven for omkring som jag vet inte vad. "Lövgren"... här skulle du varit med, du hade oxå gillat det, det vet jag med all säkerhet.
Inget stort A...
... i uppförande ikväll.
Det kom lite vänner hem till oss ikväll. Jag trodde det var fritt fram att klänga på dom hur som helst eftersom att det var så längesedan jag såg dom sist. Men tydligen så så var inte det tillåtet (från "mina" flockledare). Jag svansade mest efter söta lilla Petronella för hon tyckte att det var OK, men det blev nog lite väl mycket. Jag blev beordrad att ligga på behörigt avstånd, vilket jag gjorde tills Petronella var uppe och for igen. Sedan var Susannes nacke i jättebra snushöjd när hon satt i soffan... Henrik & Johannes, jo dom var väl intressanta dom oxå, men inte som tjejerna inte.
Tillslut blev MOR så irriterad på mig och gav mig ett grisöra för att jag skulle koppla av lite. När jag ätit upp det så hade gästerna begett sig hemåt och då var jag hur lugn som helst igen.
Kära "flockledare", förstår ni inte hur glad jag blir när det kommer vänner hit som visar att dom tycker om mig, var det något att bli så himla irriterade över? Hade ni låtit mig vara så lovar jag att jag hade slutat mycket tidigare, men nu höll jag på bara för att reta gallfeber på er.
Det kom lite vänner hem till oss ikväll. Jag trodde det var fritt fram att klänga på dom hur som helst eftersom att det var så längesedan jag såg dom sist. Men tydligen så så var inte det tillåtet (från "mina" flockledare). Jag svansade mest efter söta lilla Petronella för hon tyckte att det var OK, men det blev nog lite väl mycket. Jag blev beordrad att ligga på behörigt avstånd, vilket jag gjorde tills Petronella var uppe och for igen. Sedan var Susannes nacke i jättebra snushöjd när hon satt i soffan... Henrik & Johannes, jo dom var väl intressanta dom oxå, men inte som tjejerna inte.
Tillslut blev MOR så irriterad på mig och gav mig ett grisöra för att jag skulle koppla av lite. När jag ätit upp det så hade gästerna begett sig hemåt och då var jag hur lugn som helst igen.
Kära "flockledare", förstår ni inte hur glad jag blir när det kommer vänner hit som visar att dom tycker om mig, var det något att bli så himla irriterade över? Hade ni låtit mig vara så lovar jag att jag hade slutat mycket tidigare, men nu höll jag på bara för att reta gallfeber på er.
Det gick ju inte så...
... pjåkigt på träningen idag.
Idag var det Ögonkontakt, Platsliggning i grupp samt Tandvisning som stod på schemat.
Ögonkontakten - den gick över förväntan faktiskt. MOR var lite lite mer intressant än vanligt. Emellanåt gick hon väldigt konstigt, ibland pratade hon så att jag hörde klart och tydligt, ibland bara viskade hon, detta gjorde att jag var tvungen att vara lite mer uppmärksam.
Platsliggning i grupp - det var absolut inga problem, men det gör ingenting om jag försöker ligga lite rakare.
Tandvisningen - jag satt snällt & fint med löshängade koppel när Karin kom fram och lyfte lite på läppen. Detta var alls inte så läskigt som jag hade föreställt mig.
Att sätta sig snyggt intill MOR har det varit lite si sådär med. När jag inte suttit rakt har MOR puttat in mig med handen. Men idag fick MOR ett tips, hon gör en liten rörelse med handen och vips så sitter jag rakt. Ibland behövs det inte så stora insatser.
Vi fick oxå träna att hoppa samt komma på inkallning. Det var något konstigt i gräset idag, jag hade svårt att sitta still tills start-signalen ljöd. Men MOR blev inte arg, jag fick bara göra om det och då gick det bra.
Lakrits & jag var ännu mer åtskilda idag, det sades att det var bäst att vi inte sågs pga av något höglöp, vad det nu kan betyda... men Elliot, Zappy & Vira fick jag komma lite närmre som tur var.
Hoppas att MOR känner sig lite piggare nu framöver så att vi kan göra lite nya träningsförsök .
Idag var det Ögonkontakt, Platsliggning i grupp samt Tandvisning som stod på schemat.
Ögonkontakten - den gick över förväntan faktiskt. MOR var lite lite mer intressant än vanligt. Emellanåt gick hon väldigt konstigt, ibland pratade hon så att jag hörde klart och tydligt, ibland bara viskade hon, detta gjorde att jag var tvungen att vara lite mer uppmärksam.
Platsliggning i grupp - det var absolut inga problem, men det gör ingenting om jag försöker ligga lite rakare.
Tandvisningen - jag satt snällt & fint med löshängade koppel när Karin kom fram och lyfte lite på läppen. Detta var alls inte så läskigt som jag hade föreställt mig.
Att sätta sig snyggt intill MOR har det varit lite si sådär med. När jag inte suttit rakt har MOR puttat in mig med handen. Men idag fick MOR ett tips, hon gör en liten rörelse med handen och vips så sitter jag rakt. Ibland behövs det inte så stora insatser.
Vi fick oxå träna att hoppa samt komma på inkallning. Det var något konstigt i gräset idag, jag hade svårt att sitta still tills start-signalen ljöd. Men MOR blev inte arg, jag fick bara göra om det och då gick det bra.
Lakrits & jag var ännu mer åtskilda idag, det sades att det var bäst att vi inte sågs pga av något höglöp, vad det nu kan betyda... men Elliot, Zappy & Vira fick jag komma lite närmre som tur var.
Hoppas att MOR känner sig lite piggare nu framöver så att vi kan göra lite nya träningsförsök .
Lite kulturell...
... har jag allt varit idag.
Jag fick följa med "den långe smale" och titta på grafitti på P-huset Anna.
Jag kan väl inte säga att jag blev så väldigt intresserad/imponerad av det jag såg, men väluppfostrad som jag är så höll jag god min. Man måste respektera att vi alla har olika intresse här i livet!
Jag fick följa med "den långe smale" och titta på grafitti på P-huset Anna.
Jag kan väl inte säga att jag blev så väldigt intresserad/imponerad av det jag såg, men väluppfostrad som jag är så höll jag god min. Man måste respektera att vi alla har olika intresse här i livet!
Men att träna...
... äpplehämtning ur fruktskålen för att sedan överlämna det till FAR är mycket mycket roligare.
Det är en helt annan sak att få belöning av det man först hämtat.
MOR har lovat att videofilma när jag har kommit en liten bit längre i denna nya superviktiga uppgift.
Jag & FAR har verkligen ett speciellt förhållande när det gäller äppleätande. Det räcker att jag hör FAR sätta tänderna i ett äpple, då är jag där som ett skott.
Det är en helt annan sak att få belöning av det man först hämtat.
MOR har lovat att videofilma när jag har kommit en liten bit längre i denna nya superviktiga uppgift.
Jag & FAR har verkligen ett speciellt förhållande när det gäller äppleätande. Det räcker att jag hör FAR sätta tänderna i ett äpple, då är jag där som ett skott.
Att det skall...
... vara så himla svårt att tycka att MOR är det intressantaste som finns.
Ikväll var vi ute i Pilstorpsparken för att träna. MOR försöker verkligen men jag är näst intill helt ointresserad, hon lockar mig med både det ena och det andra men det hjälper inte, jag tycker inte att det är kul att träna lydnad. MOR påpekade att vi måste göra våra läxor, jag ifrågasatte detta naturligtvis, jag frågade vad som hände om vi inte fixade dom. Svaret blev: Ja, då blir vi väl underkända och får göra ett nytt kursförsök någon annan gång.
Inkallning brukar jag vara ganska pigg på, men inte ens det var lockande idag. Visst jag kom men det tog längre tid än det brukar.
När MOR var och handlade Struts idag, så fick hon ett smakprov på något godis som lär vara oemotståndligt, tyvärr hade hon glömt kvar detta på jobb. Får väl se imorgon om det går bättre att träna... med det där som lockbete, jag tvivlar, men man skall aldrig säga aldrig.
Ikväll var vi ute i Pilstorpsparken för att träna. MOR försöker verkligen men jag är näst intill helt ointresserad, hon lockar mig med både det ena och det andra men det hjälper inte, jag tycker inte att det är kul att träna lydnad. MOR påpekade att vi måste göra våra läxor, jag ifrågasatte detta naturligtvis, jag frågade vad som hände om vi inte fixade dom. Svaret blev: Ja, då blir vi väl underkända och får göra ett nytt kursförsök någon annan gång.
Inkallning brukar jag vara ganska pigg på, men inte ens det var lockande idag. Visst jag kom men det tog längre tid än det brukar.
När MOR var och handlade Struts idag, så fick hon ett smakprov på något godis som lär vara oemotståndligt, tyvärr hade hon glömt kvar detta på jobb. Får väl se imorgon om det går bättre att träna... med det där som lockbete, jag tvivlar, men man skall aldrig säga aldrig.
Nöjd...
... nu då MOR?
Prick 8, ringde telefonen och eftersom att det blev aktivitet på MOR direkt så förstod jag att det skulle bli spårning av. Snacka om att jag blev glad!
Strax innan 9 gav vi oss av bortåt Guinness innergård, en liten stund fick vi vänta innan Guinness & Lena kom. När bagageluckan öppnades och vi skulle hoppa in så upptäckte jag att något var annorlunda, Guinness hade fått en biabädd i utrymmet. Det var riktigt mysigt att ligga där tillsammans. Det bar av till Råttefällan, där vi samlades innan vi tilsammans körde vidare en bit bort. Vi var många som skulle stifta bekantskap med varann samt att 2-beningarna skulle komma överens om vem som skulle lägga spår till vem. Så det tog en stund innan alla for ut i skogen, medans vi 4-beningar fick sitta kvar i bilarna.
Höggravida Sara lade ett ök-spår till mig med hjälp av Ulrika + ett "anlagsspår" till Cappuchino, MOR lade ett vanligt spår till Östen, Kia lade ett ök-spår till Guinness + ett kortare spår till Bigge, Lena lade ett spår till Boston + ett pyttespår till Linnea, Mattias gick med på några av spåren. Inte konstigt att de hade problem med vem som skulle lägga till vem och vilket typ av spår, men dom klarade ut det tillslut.
Jag gick ut som näst sista hund. Jag blev lite lurad i början, för dom hade först gått upp en bit till höger för att sedan gå ner igen för att det inte funkade ditåt. MOR tog ner mig igen och lugnt och stilla skickades jag iväg igen. Det gick betydligt bättre, sedan körde jag på, tog vinklarna hur bra som helst, återgången gick jag ut i men vände sedan tillbaka och gick på spåret igen. Det blev en rejäl raksträcka i ett kalhygge och där gick jag framåt i ganska högt tempo. Men vad hände... allt blev så konstigt, inget spår till vänster, inget spår till höger, inget rakt fram. Jag måste erkänna att jag hade lite problem i slutet och fick lite lite hjälp av MOR till slut. Jag vet inte vad det berodde på, kände mig i och för sig ganska trött men att hitta klöven borde jag ha gjort, jag förstod sedan att jag gått förbi den 3 gånger!!! Stolt fick jag sedan gå lös och bära klöven hela vägen tillbaka. Jag är väldigt nöjd med mitt arbete idag, frågan är om MOR är det?
Jag hoppas inte att MOR min blir skyldig till en för tidig lillebror-förlossning. Östens spår var väldigt annorlunda sa Sara efteråt, stundtals såg hon inte var Östen befann sig, hon såg bara linan, så tät växtlighet var där. Men MOR som smög efter i spåret sa att han var rätt på det hela tiden, vilket är huvudsaken. Så Sara, lita på Östen, han kan... han oxå.
Det blev ett par trevliga timmar i riktigt varmt/vackert väder och i sällskap med nya bekanta.
Prick 8, ringde telefonen och eftersom att det blev aktivitet på MOR direkt så förstod jag att det skulle bli spårning av. Snacka om att jag blev glad!
Strax innan 9 gav vi oss av bortåt Guinness innergård, en liten stund fick vi vänta innan Guinness & Lena kom. När bagageluckan öppnades och vi skulle hoppa in så upptäckte jag att något var annorlunda, Guinness hade fått en biabädd i utrymmet. Det var riktigt mysigt att ligga där tillsammans. Det bar av till Råttefällan, där vi samlades innan vi tilsammans körde vidare en bit bort. Vi var många som skulle stifta bekantskap med varann samt att 2-beningarna skulle komma överens om vem som skulle lägga spår till vem. Så det tog en stund innan alla for ut i skogen, medans vi 4-beningar fick sitta kvar i bilarna.
Höggravida Sara lade ett ök-spår till mig med hjälp av Ulrika + ett "anlagsspår" till Cappuchino, MOR lade ett vanligt spår till Östen, Kia lade ett ök-spår till Guinness + ett kortare spår till Bigge, Lena lade ett spår till Boston + ett pyttespår till Linnea, Mattias gick med på några av spåren. Inte konstigt att de hade problem med vem som skulle lägga till vem och vilket typ av spår, men dom klarade ut det tillslut.
Jag gick ut som näst sista hund. Jag blev lite lurad i början, för dom hade först gått upp en bit till höger för att sedan gå ner igen för att det inte funkade ditåt. MOR tog ner mig igen och lugnt och stilla skickades jag iväg igen. Det gick betydligt bättre, sedan körde jag på, tog vinklarna hur bra som helst, återgången gick jag ut i men vände sedan tillbaka och gick på spåret igen. Det blev en rejäl raksträcka i ett kalhygge och där gick jag framåt i ganska högt tempo. Men vad hände... allt blev så konstigt, inget spår till vänster, inget spår till höger, inget rakt fram. Jag måste erkänna att jag hade lite problem i slutet och fick lite lite hjälp av MOR till slut. Jag vet inte vad det berodde på, kände mig i och för sig ganska trött men att hitta klöven borde jag ha gjort, jag förstod sedan att jag gått förbi den 3 gånger!!! Stolt fick jag sedan gå lös och bära klöven hela vägen tillbaka. Jag är väldigt nöjd med mitt arbete idag, frågan är om MOR är det?
Jag hoppas inte att MOR min blir skyldig till en för tidig lillebror-förlossning. Östens spår var väldigt annorlunda sa Sara efteråt, stundtals såg hon inte var Östen befann sig, hon såg bara linan, så tät växtlighet var där. Men MOR som smög efter i spåret sa att han var rätt på det hela tiden, vilket är huvudsaken. Så Sara, lita på Östen, han kan... han oxå.
Det blev ett par trevliga timmar i riktigt varmt/vackert väder och i sällskap med nya bekanta.
Jag vill, ...
... jag vill, spåra imorgon.
Guinness, jag har använt min braiga övertalningsförmåga på MOR sedan vi kom hem från er ikväll. Hon har sagt JA till att jag får spåra imorgon, hoppas nu bara att din matte inte ångrar sig (fast det är litta tidigt för hennes del). Om du ber din matte ringa min matte 8.00 så hinner min MOR koka kaffe (till din matte) samt springa ner och köpa bullar. Dock hinner hon inte baka någon sockerkaka, hoppas inte du blir alldeles besviken Sara.
Guinness, jag har använt min braiga övertalningsförmåga på MOR sedan vi kom hem från er ikväll. Hon har sagt JA till att jag får spåra imorgon, hoppas nu bara att din matte inte ångrar sig (fast det är litta tidigt för hennes del). Om du ber din matte ringa min matte 8.00 så hinner min MOR koka kaffe (till din matte) samt springa ner och köpa bullar. Dock hinner hon inte baka någon sockerkaka, hoppas inte du blir alldeles besviken Sara.
Guinness...
... hur hann du med så mycket på de få sekunder vi var uppe om hos oss ikväll. Jag märkte inte ens att du var inne i MORS & FARS sovrum och att du var uppe i MORS säng och hämtade "pippin" , tydligen inte FAR heller. Men när jag & MOR kom hem så låg "pippin" där helt övergiven och ledsen på golvet. Jag tror definitivt inte att hon kommit dit av sig själv... du e en snabb kille du.
Nu är det beställt...
... en klipptid alltså.
Nu behöver jag bara stå ut en vecka till! Det skall bli himlans skönt att bli av med allt det där överflödiga som egentligen inte skall vara där och att därefter få se ut som en snygg kille skall se ut.
Nu behöver jag bara stå ut en vecka till! Det skall bli himlans skönt att bli av med allt det där överflödiga som egentligen inte skall vara där och att därefter få se ut som en snygg kille skall se ut.
Nu kommer...
... vi snart Guinness!
Måste bara avslöja att MOR har med sig en väldigt passande & användbar sak till din matte. Hoppas bara inte din husse blir ledsen, men jag tror säkert att din matte gärna lånar ut den till honom.
Måste bara avslöja att MOR har med sig en väldigt passande & användbar sak till din matte. Hoppas bara inte din husse blir ledsen, men jag tror säkert att din matte gärna lånar ut den till honom.
Dåligt med...
... linföringsträning hitintills, MOR har inte varit riktigt i stöt (hon nyser & snörvlar omvartannat). Men vi måste allt ligga i lite, för vi har lång väg att vandra....
Får hoppas att hon inte blir sämre nu när hon/vi skall vara lediga tillsammans, det är ju helg igen och vi skall hem till Guinness/Lena & Torbjörn imorgon. På söndag skall jag nog få träffa Sebb för första gången, vilket oxå skall bli jätte spännande.
Nä, nu kallar John Blund!
Får hoppas att hon inte blir sämre nu när hon/vi skall vara lediga tillsammans, det är ju helg igen och vi skall hem till Guinness/Lena & Torbjörn imorgon. På söndag skall jag nog få träffa Sebb för första gången, vilket oxå skall bli jätte spännande.
Nä, nu kallar John Blund!
Imorgon...
... skall min brorsa Elliot & min "tjej" på utomhus-utställning.
Deras mattar ger dom flera chanser, men se det gör inte MOR min :-(
Hon har gett upp hoppet om mig som "snygging". Men det ligger kanske någon poäng i det, har man fått höra flera gånger att jag har oädelt huvud, för lösa tassar och att jag är alldeles för lugn så kanske det är lika bra att hålla sig ifrån utställningsringarna.
Men jag vet med all säkerhet att jag duger i alla fall och att jag är den finaste, sötaste, snyggaste & snällaste killen för många, inte bara inom min familj.
Så klart håller jag tassarna för er imorgon, Elliot & Lakrits. Ni kan väl höra av er och berätta när allt är klart.
Deras mattar ger dom flera chanser, men se det gör inte MOR min :-(
Hon har gett upp hoppet om mig som "snygging". Men det ligger kanske någon poäng i det, har man fått höra flera gånger att jag har oädelt huvud, för lösa tassar och att jag är alldeles för lugn så kanske det är lika bra att hålla sig ifrån utställningsringarna.
Men jag vet med all säkerhet att jag duger i alla fall och att jag är den finaste, sötaste, snyggaste & snällaste killen för många, inte bara inom min familj.
Så klart håller jag tassarna för er imorgon, Elliot & Lakrits. Ni kan väl höra av er och berätta när allt är klart.
Oj säger...
... jag bara.
Den nya kursen blir nog lika tuff för både mig & MOR är jag rädd.
Karin x 2 (lätt att komma ihåg vad kursledarna heter när dom heter samma namn) har satt ihop ett digert program, där vi skall ha lärt oss en massa nya moment när kursen efter 6 ggr är slut.
Idag stod Linförighet på arbetsplanen. Det här med hur ens matte/husse skall gå/röra sig tillsammans med oss är jätte viktigt. Kan vara ganska svårt att lära in rätt om man direkt börjar med att ha hunden bredvid sig. Så därför sattes vi doggisar in i bilarna och så fick 2-beningarna träna på att "gå" utan hund. Det hördes många skratt bort till bilarna där vi satt och väntade. När vi fick komma ut så blev det en ganska intensiv träning. Framför allt så lades fokus på starten. Kommandot för uppmärksamhet = FOT, när jag sedan är redo, dvs har fått ögonkontakt med MOR så skall jag agera direkt när MORs vänstra ben sättes fram. Starten och gången rakt fram fungerade ganska bra, dock satte jag mig inte direkt varje gång när MOR stannade och inte klossintill heller varje gång. Svänga höger/vänster gick inte så bra. Hela momentet fick vi i läxa tills nästa vecka, vilket kräver lite träning varje dag.
Vi fick oxå hoppa över hinder, det klarade jag bra förutom att jag blev tillrättavisad för att jag inte satte mig tillräckligt rakt samt nära MOR.
Fr o m denna kurs så skall det snålas lite med belöningsgodiset, men jag kan nöja mig med pussar oxå kom jag på.
På tal om pussar, det blev dåligt med det idag Lakrits. Förresten jag såg dig knappt, vi kan verkligen säga att vi fick hålla oss på vår kant idag, men kanske lika bra det så länge du löper.
Elliot, jag måste säga att du blev en riktigt stilig kille efter din frisering igår, nu liknar du en Flatte igen (vilket jag definitivt inte jag gör för ttillfället )!
Summering: Det var kul att återigen vara i Lomma och träna och träffa kompisar gamla som nya. 12 st är vi totalt, hälften flattar & hälften blandade raser.
Nästa vecka, skall vi fortsätta träna den på den viktiga ögonkontakten + öva platsliggning i grupp samt ha tandvisning (hoppas inte att karin x 2 kommer att lägga märke till att jag skulle behöva tandställning).
Ps. Sigge, synd förresten att vi inte kom i samma grupp/dag för då hade vi kunnat samåkt och haft sällskap av varann då man tvingas ligga ochh vänta i bilen av olika anledningar.
Den nya kursen blir nog lika tuff för både mig & MOR är jag rädd.
Karin x 2 (lätt att komma ihåg vad kursledarna heter när dom heter samma namn) har satt ihop ett digert program, där vi skall ha lärt oss en massa nya moment när kursen efter 6 ggr är slut.
Idag stod Linförighet på arbetsplanen. Det här med hur ens matte/husse skall gå/röra sig tillsammans med oss är jätte viktigt. Kan vara ganska svårt att lära in rätt om man direkt börjar med att ha hunden bredvid sig. Så därför sattes vi doggisar in i bilarna och så fick 2-beningarna träna på att "gå" utan hund. Det hördes många skratt bort till bilarna där vi satt och väntade. När vi fick komma ut så blev det en ganska intensiv träning. Framför allt så lades fokus på starten. Kommandot för uppmärksamhet = FOT, när jag sedan är redo, dvs har fått ögonkontakt med MOR så skall jag agera direkt när MORs vänstra ben sättes fram. Starten och gången rakt fram fungerade ganska bra, dock satte jag mig inte direkt varje gång när MOR stannade och inte klossintill heller varje gång. Svänga höger/vänster gick inte så bra. Hela momentet fick vi i läxa tills nästa vecka, vilket kräver lite träning varje dag.
Vi fick oxå hoppa över hinder, det klarade jag bra förutom att jag blev tillrättavisad för att jag inte satte mig tillräckligt rakt samt nära MOR.
Fr o m denna kurs så skall det snålas lite med belöningsgodiset, men jag kan nöja mig med pussar oxå kom jag på.
På tal om pussar, det blev dåligt med det idag Lakrits. Förresten jag såg dig knappt, vi kan verkligen säga att vi fick hålla oss på vår kant idag, men kanske lika bra det så länge du löper.
Elliot, jag måste säga att du blev en riktigt stilig kille efter din frisering igår, nu liknar du en Flatte igen (vilket jag definitivt inte jag gör för ttillfället )!
Summering: Det var kul att återigen vara i Lomma och träna och träffa kompisar gamla som nya. 12 st är vi totalt, hälften flattar & hälften blandade raser.
Nästa vecka, skall vi fortsätta träna den på den viktiga ögonkontakten + öva platsliggning i grupp samt ha tandvisning (hoppas inte att karin x 2 kommer att lägga märke till att jag skulle behöva tandställning).
Ps. Sigge, synd förresten att vi inte kom i samma grupp/dag för då hade vi kunnat samåkt och haft sällskap av varann då man tvingas ligga ochh vänta i bilen av olika anledningar.
Tänk att jag...
... inte tidigare vågat bjudan upp Blomman till en dans och så var det så enkelt!
Men imorse tog jag mod till mig. Jag passade dessutom på när MOR plockade upp lite spillning från mig, är annars ännu mer pinsamt att fråga när någon hör på. Jag rusade fram till Blomman som genast tackade JA till min invit. Vi tog oss ett par rejäla rundor och ingen av oss ville riktigt lyssna på att vi skulle komma tillbaka till våra respektive mattar. Blomman löd först förståss. När jag kom tillbaka så upptäckte MOR att min "guld-kejdja"var borta. Jag blev beordrad att ligga kvar och vänta tills hon hittat det. Det tog en faslig tid för henne att finna det, säkert minst 15 minuter. Hade jag fått använda min spårnäsa så hade det varit funnet i ett nafs, men nu verkade det som om MOR var lite irriterad på mig och att hon igen hjälp ville ha (inte av mig i alla fall. Det kändes som att det var lika bra att inte lägga sig i.
Men imorse tog jag mod till mig. Jag passade dessutom på när MOR plockade upp lite spillning från mig, är annars ännu mer pinsamt att fråga när någon hör på. Jag rusade fram till Blomman som genast tackade JA till min invit. Vi tog oss ett par rejäla rundor och ingen av oss ville riktigt lyssna på att vi skulle komma tillbaka till våra respektive mattar. Blomman löd först förståss. När jag kom tillbaka så upptäckte MOR att min "guld-kejdja"var borta. Jag blev beordrad att ligga kvar och vänta tills hon hittat det. Det tog en faslig tid för henne att finna det, säkert minst 15 minuter. Hade jag fått använda min spårnäsa så hade det varit funnet i ett nafs, men nu verkade det som om MOR var lite irriterad på mig och att hon igen hjälp ville ha (inte av mig i alla fall. Det kändes som att det var lika bra att inte lägga sig i.
Förberedande kurs...
... för tävlingslydnad.
Så heter kursen som startar imorgon och som jag & MOR skall deltaga i. När jag läser "kursbeskrivningen" på klubbens hemsida så undrar jag om jag & framförallt MOR kommer att vara på rätt plats.
Så heter kursen som startar imorgon och som jag & MOR skall deltaga i. När jag läser "kursbeskrivningen" på klubbens hemsida så undrar jag om jag & framförallt MOR kommer att vara på rätt plats.
I denna kurs börjar tävlingslydnaden ta form. Denna kurs ställer höga krav på dig MOR. Du måste ha klart för dig att det räcker inte med att träna på kurstid utan nu krävs även träning mellan kurstillfällena. Är du osäker om just Du "platsar" i denna kurs, prata med din instruktör Du hade på föregående kurs, så kan han/hon ge Dig råd.
MOR jag förmodar att du pratat med Lotta & Co, annars hade du väl inte anmält oss, eller? Du måste förstå att det här är viktigt för mig, dvs att du platsar! Om jag platsar eller ej, verkar inte vara det viktigaste.
Nu är FAR...
... lite populär, i alla fall på arbetsmarkanden.
Dom ringer från skolan, dom ringer från Pågens, mycket grammatik plugg i svenska skall oxå hinnas med. Oj, vad FAR är busy för tillfället, så busy att han måste tacka NEJ till vissa erbjudande, för han har ju ett liv utanför oxå (undrar om det är mig han syftar på då?).
Det bästa med att FAR är fullt sysselsatt är att jag får träffa Guinness, dvs att jag får vara hos dom när det krisar till sig helt hemma hos oss.
Dom ringer från skolan, dom ringer från Pågens, mycket grammatik plugg i svenska skall oxå hinnas med. Oj, vad FAR är busy för tillfället, så busy att han måste tacka NEJ till vissa erbjudande, för han har ju ett liv utanför oxå (undrar om det är mig han syftar på då?).
Det bästa med att FAR är fullt sysselsatt är att jag får träffa Guinness, dvs att jag får vara hos dom när det krisar till sig helt hemma hos oss.
Händelserik...
... dag idag tillsammans med LILLMATTE & ÄLDREMATTE!
Först fick jag promenera fram & tillbaka hem till ÄLDREMATTE för att hon skulle hämta ytterligare lite kläder att fylla upp vårt "bibliotek" med. 2 stora pappkassar blev det. Det såg tungt ut för henne så jag försökte hjälpa henne men det blev lite väl komplicerat. Påsen slog hela tiden i marken och risken var stor att påsen skulle gå i sönder och då hade kläderna åkt ut på marken, vilket inte hade varit helt lyckat.
LILLMATTE & jag fick en mysstund tillsammans när alla familjemedlemmar försvann ut ur lägenheten vid 17.30 snåret. FAR skulle träna handbollstjejerna, dvs lära dom att kasta lite boll. MOR & ÄLDREMATTE skulle titta på en lägenhet åt ÄLDREMATTE (hoppas inte att den var fin, jag har gärna kvar ÄLDREMATTE här hemma).
När sedan vår andra inneboende (den långe smale) kom så fick jag följa med ut och agera "fotomodell". LILLMATTE behövde ett bra objekt att öva på med sin nya kamera. Hoppas några bilder blev bra så att jag kan lägga ut dom här på bloggen så småningom.
Kvällsturen blev tillsammans med ÄLDREMATTE den oxå. Jag fick vara lös & ledig och gjorde inte ens den minsta antydning till att göra något som jag inte borde (har faktiskt börjat att förstå att det inte stärker mina odds) vilket uppskattades väldans mycket av alla 2-beningar. Jag blev överöst med beröm och det är något som jag verkligen uppskattar, JAG BLIR STOLT SOM EN "TUPP"!
Först fick jag promenera fram & tillbaka hem till ÄLDREMATTE för att hon skulle hämta ytterligare lite kläder att fylla upp vårt "bibliotek" med. 2 stora pappkassar blev det. Det såg tungt ut för henne så jag försökte hjälpa henne men det blev lite väl komplicerat. Påsen slog hela tiden i marken och risken var stor att påsen skulle gå i sönder och då hade kläderna åkt ut på marken, vilket inte hade varit helt lyckat.
LILLMATTE & jag fick en mysstund tillsammans när alla familjemedlemmar försvann ut ur lägenheten vid 17.30 snåret. FAR skulle träna handbollstjejerna, dvs lära dom att kasta lite boll. MOR & ÄLDREMATTE skulle titta på en lägenhet åt ÄLDREMATTE (hoppas inte att den var fin, jag har gärna kvar ÄLDREMATTE här hemma).
När sedan vår andra inneboende (den långe smale) kom så fick jag följa med ut och agera "fotomodell". LILLMATTE behövde ett bra objekt att öva på med sin nya kamera. Hoppas några bilder blev bra så att jag kan lägga ut dom här på bloggen så småningom.
Kvällsturen blev tillsammans med ÄLDREMATTE den oxå. Jag fick vara lös & ledig och gjorde inte ens den minsta antydning till att göra något som jag inte borde (har faktiskt börjat att förstå att det inte stärker mina odds) vilket uppskattades väldans mycket av alla 2-beningar. Jag blev överöst med beröm och det är något som jag verkligen uppskattar, JAG BLIR STOLT SOM EN "TUPP"!
JAG HAR TAPPAT...
... ett morrhår!
Jag är jätte orolig... någon som vet vad det kan komma att innebära för mig framöver?
Ps. Jag har hittat morrhåret och inget brott verkar ligga bakom det hela, vilket jag var lite orolig för från början, tänkte att det kanske var någon som behövde ett extra.
Jag är jätte orolig... någon som vet vad det kan komma att innebära för mig framöver?
Ps. Jag har hittat morrhåret och inget brott verkar ligga bakom det hela, vilket jag var lite orolig för från början, tänkte att det kanske var någon som behövde ett extra.
Sockerkaka...
... Lenas goda sockerkaka.
Jasså du är en "hejare" på att baka sockerkaka (det har vi inte märkt något av), men det är det tydligen andra som fått göra! Tur att man får reda på lite saker & ting på andras bloggar.
Borde inte alla dina träningskompisar få ta del av denna?
Jasså du är en "hejare" på att baka sockerkaka (det har vi inte märkt något av), men det är det tydligen andra som fått göra! Tur att man får reda på lite saker & ting på andras bloggar.
Borde inte alla dina träningskompisar få ta del av denna?
Höstrusk...
... varför kommer det redan, vi är ju bara i början på september månad (kanske vädret oxå bara har en liten "down period").
Imorse/förmiddags var det jättefint väder, förutom att det blåste väldigt mycket, detta förändrades succesivt under eftermiddagen för att under kvällen bli regnigt och mörkt ganska tidigt.
Naturligtvis öste det ner när jag & FAR skulle ta kvällsrundan, så denna runda blev inte så långvarig, ingen av oss var speciellt roade över att vara utomhus.
När det är sådant här väder tycker jag det är rätt trist, men idag har jag ändå haft ganska kuligt, mina nya leksaker har roat mig rejält (och de är faktiskt fortfarande hela).
Men det bästa av allt, jag fick äntligen smaka ett av de nyinköpta grisöronen. Jag fick kämpa rätt länge innan det var färdigtuggat, vilket var helt OK. Så fort det blev varmt där jag legat så tog jag örat och förflyttade mig till en svalare plats för att fortsätta tugga.
Varning på stan...
... Malmöbor!
Idag har LILLMATTE, MOR & FAR varit på elev-/handledarkurs på Erikssons bilskola, vilket betyder att LILLMATTE snart skall börja lära sig manövrera "Gråben".
Så Guinness, Sigge, Tyrus med mattar & hussar och alla andra som läser denna uppmaning, lova att se upp ordentligt när ni närmar er ett övergångsställe häromkring.
Ni andra som bor runtomkring Malmö med omnejd, Åkarp, Lund, Lomma & Skabersjö var lugna, jag lovar att rapportera när LILLMATTE skall börja bege sig ut på landet.
Ps. Camilla, vad tror du, kommer du eller LILLMATTE ha "lappen" i handen först?
Idag har LILLMATTE, MOR & FAR varit på elev-/handledarkurs på Erikssons bilskola, vilket betyder att LILLMATTE snart skall börja lära sig manövrera "Gråben".
Så Guinness, Sigge, Tyrus med mattar & hussar och alla andra som läser denna uppmaning, lova att se upp ordentligt när ni närmar er ett övergångsställe häromkring.
Ni andra som bor runtomkring Malmö med omnejd, Åkarp, Lund, Lomma & Skabersjö var lugna, jag lovar att rapportera när LILLMATTE skall börja bege sig ut på landet.
Ps. Camilla, vad tror du, kommer du eller LILLMATTE ha "lappen" i handen först?
Bean-bädd...
... ja en sådan har Guinness nu oxå, en allergivänlig dessutom!
Vi fick ett bra tips om en bean-bädd som även Guinness skulle kunna få ligga och mysa på och som sedan säkert också kommer att bli härlig att ha när han så småningom får sin balkong.
Bädden är ganska stor så vi var tvungna att överlämna den till Guinness direkt idag pga utrymmesbrist, vilket jag, MOR & ÄLDREMATTE gjorde. Jag hoppas att du gillar den, du får rapportera sedan. Behöver du mer "fyllning" så har jag gott om det hemma.
När vi skulle gå så tyckte Lena att hon kom på ett smart förslag, dvs att Guinness kunde få gå med oss ut och kissa. Det var faktiskt ett smart förslag! Jag tyckte det var jätte kul att få lite 4-beningssällskap och vi skötte oss så bra att vi måste göra om det oftare.
Lena MOR hälsar & säger att du kan komma upp och hämta mig när helst du vill!
Vi fick ett bra tips om en bean-bädd som även Guinness skulle kunna få ligga och mysa på och som sedan säkert också kommer att bli härlig att ha när han så småningom får sin balkong.
Bädden är ganska stor så vi var tvungna att överlämna den till Guinness direkt idag pga utrymmesbrist, vilket jag, MOR & ÄLDREMATTE gjorde. Jag hoppas att du gillar den, du får rapportera sedan. Behöver du mer "fyllning" så har jag gott om det hemma.
När vi skulle gå så tyckte Lena att hon kom på ett smart förslag, dvs att Guinness kunde få gå med oss ut och kissa. Det var faktiskt ett smart förslag! Jag tyckte det var jätte kul att få lite 4-beningssällskap och vi skötte oss så bra att vi måste göra om det oftare.
Lena MOR hälsar & säger att du kan komma upp och hämta mig när helst du vill!
Snacka om att...
... inte se inte höra.
Tänk att vi, jag, LILLMATTE, ÄLDREMATTE & den långe smale har fått höra flera gånger att vi varken hör eller ser när Lena & Guinness är ute. Jag tycker att man ibland skall akta sig lite för vad man säger när man själv inte heller har den förmågan. Men nu kanske i alla fall du Lena förstår att det är lätt hänt att missa någon, man kan ha lite annat i tankarna... så vi verkar alla till att vara lika dåliga "kålsupare"!
Tänk att vi, jag, LILLMATTE, ÄLDREMATTE & den långe smale har fått höra flera gånger att vi varken hör eller ser när Lena & Guinness är ute. Jag tycker att man ibland skall akta sig lite för vad man säger när man själv inte heller har den förmågan. Men nu kanske i alla fall du Lena förstår att det är lätt hänt att missa någon, man kan ha lite annat i tankarna... så vi verkar alla till att vara lika dåliga "kålsupare"!
Lite ur spår...
... undrar om det är det jag är nu?
Morgonen var lugn. Först var vi ute på en lite längre morgonrunda, MOR behövde gå och ta ut pengar för att kunna göra sig oskyldig till Marie. När vi kom hem så var det frukostdax och sedan började MOR packa ryggsäcken och jag svansade efter henne hela tiden. Var tvungen att hela tiden bevaka så att det var mina saker som packades ner och det var det, spårsele & spårlina! YES, härligt precis vad jag kände för idag.
I bilen berättade MOR att vi var på väg till Lakríts, men att det bara skulle bli spåra av idag. Lek är helt uteslutet nu under tiden som Lakrits har sin "period" för att undvika att vi skall bli föräldrar, vilket vi är alldeles för unga för. Men jag tycker i vilket fall som att perioden är lite väl lång.
MOR började med att lägga ett spår till Lakrits så att det fick ligga en stund medans jag spårade. När MOR & Lakrits gick iväg försökte jag kalla på dem och säga att jag ville vara med Lakrits, men det fick jag inget gehör för alls.
Spårningen hur gick den då? Som ni säkert har förstått utav rubriken ovan, så gick det lite si så där. Jag började bra, tog 1:a vinkeln galant, spårade ut lite men hittade tillbaka. Vid 2:a vinkeln irrade jag omkring lite väl mycket, men dock med snudan nere hela tiden så därför kom jag rätt på det med lite vägvisning igen. Sedan gick det bra till jag började närma mig 4:e vinkeln, då kom det två hästar på vägen och jag blev mer intresserad av dem och försökte höra vad tanterna som satt på hästarna sa. MOR började nu bli lite irriterad och ännu mer när jag helt spårade ur viltspåret och gick efter Maries fotspår istället. När MOR svurit sig igenom nällorna så kom jag rakt i spåret igen och efter en stunds snusande så hittade jag klöven. Marie sa att jag var en jätteduktig kille, MOR var lite mer lågmäld. Jag tror att det berodde på att hon var helt slut, hon fick banne mig oxå jobba i spåret idag, jag tog inte den lättaste vägen om man säger så. Jag hoppas verkligen inte att jag gjort bort mig hel & hållet så att jag inte får spåra mera. När vi åkte hem så ställde MOR en massa frågor till mig, såsom om jag inte tycker det är roligt längre, om jag tycker det är för svårt med "nattaspår". Jag svarade att det är fortfarande roligt och inte för svårt, men att jag lätt blir lite distraherad av andra dofter och spårar därför ut lite. MOR muttrade lite och sa att jag kanske behöver börja om lite grann från början eller så måste jag allt skärpa till mig lite. Ja vi får väl se efter nästa spårningstillfälle.
När jag spårat klart och det var Lakrits tur, så fick Lakrits komma fram till min bur och snabbt säga "Hej" innan hon drog ut i spåret. Det var så nära som vi fick komma varann för tillfället. Klart bättre än ingenting alls!
Morgonen var lugn. Först var vi ute på en lite längre morgonrunda, MOR behövde gå och ta ut pengar för att kunna göra sig oskyldig till Marie. När vi kom hem så var det frukostdax och sedan började MOR packa ryggsäcken och jag svansade efter henne hela tiden. Var tvungen att hela tiden bevaka så att det var mina saker som packades ner och det var det, spårsele & spårlina! YES, härligt precis vad jag kände för idag.
I bilen berättade MOR att vi var på väg till Lakríts, men att det bara skulle bli spåra av idag. Lek är helt uteslutet nu under tiden som Lakrits har sin "period" för att undvika att vi skall bli föräldrar, vilket vi är alldeles för unga för. Men jag tycker i vilket fall som att perioden är lite väl lång.
MOR började med att lägga ett spår till Lakrits så att det fick ligga en stund medans jag spårade. När MOR & Lakrits gick iväg försökte jag kalla på dem och säga att jag ville vara med Lakrits, men det fick jag inget gehör för alls.
Spårningen hur gick den då? Som ni säkert har förstått utav rubriken ovan, så gick det lite si så där. Jag började bra, tog 1:a vinkeln galant, spårade ut lite men hittade tillbaka. Vid 2:a vinkeln irrade jag omkring lite väl mycket, men dock med snudan nere hela tiden så därför kom jag rätt på det med lite vägvisning igen. Sedan gick det bra till jag började närma mig 4:e vinkeln, då kom det två hästar på vägen och jag blev mer intresserad av dem och försökte höra vad tanterna som satt på hästarna sa. MOR började nu bli lite irriterad och ännu mer när jag helt spårade ur viltspåret och gick efter Maries fotspår istället. När MOR svurit sig igenom nällorna så kom jag rakt i spåret igen och efter en stunds snusande så hittade jag klöven. Marie sa att jag var en jätteduktig kille, MOR var lite mer lågmäld. Jag tror att det berodde på att hon var helt slut, hon fick banne mig oxå jobba i spåret idag, jag tog inte den lättaste vägen om man säger så. Jag hoppas verkligen inte att jag gjort bort mig hel & hållet så att jag inte får spåra mera. När vi åkte hem så ställde MOR en massa frågor till mig, såsom om jag inte tycker det är roligt längre, om jag tycker det är för svårt med "nattaspår". Jag svarade att det är fortfarande roligt och inte för svårt, men att jag lätt blir lite distraherad av andra dofter och spårar därför ut lite. MOR muttrade lite och sa att jag kanske behöver börja om lite grann från början eller så måste jag allt skärpa till mig lite. Ja vi får väl se efter nästa spårningstillfälle.
När jag spårat klart och det var Lakrits tur, så fick Lakrits komma fram till min bur och snabbt säga "Hej" innan hon drog ut i spåret. Det var så nära som vi fick komma varann för tillfället. Klart bättre än ingenting alls!