Härliga, långa...

... skogturer gillar jag och bäst är dom när jag får busa med bästaste Lakkan.

18.30 nästan exakt anlände vi till Lakritsskogen. Lakrits stod och väntade på mig vid grinden:

Vi gick en ny runda idag och hamnade tillslut där som vi var när Lakkan fixat viltspårschampionatet. Det var lika fint idag som då och bada fick vi oxå:


Jag fick flera ensamma flatteryck,
vi busade tillsammans,
men ibland var vi bara tvugna att stanna upp: 

... och beundra det vackra:

innan det var dax för lite pinnbus:

Tyvärr har allt roligt ett slut:

Men det kommer säkert flera tillfällen... TACK Lakkan & Marie för ännu en härlig tur i era hemtrakter!

Nu är det slut...

... på Fart & Fläkt, i alla fall är Tävlingslydnadskursen slut.

Men 3 veckor framöver går det dock att åka dit på Drop-in träning en dag/vecka. MOR säger att vi får se hur det blir med den saken, beslut skall fattas efter turen till Höör på fredag.

Träningen igår gick ut på att alla 4-beningar kördes igenom i den klass där man befinner sig tävlingsmässigt. För mig blev det en Lk1 genomkörning med Ingrid (Nikkis matte som "tävlingsledare"). Det gick inte strålande... men inte heller helt åt skogen... men den stora frågan är om min insats hade räckt till ett 1:a pris?

Skogen skall jag förhoppningsvis få komma ut till imorgon och inte bara det, jag skall få träffa Lakkan igen då :-)

Rapport...

... från gårdagens besök hos Lakkan & Marie.

Jag var verkligen på hugget, hade laddat hela dagen för att få busa i Lakritsskogen. Men Lakkan var trött och lunkade mest bakom sin matte, inte konstigt efter en hel lägerhelg. Men när jag väl lyckades få med mig henne på lite bus så skötte jag mig inte helt korrekt och då blev det åthutning och någon gång oxå koppel på, sedan skärpte jag mig, bäst så!

Det var en härlig tur i alla fall och sedan blev det lite mys i solen.

Här kommer lite bilder, var bara tvungen att ta en titt i örat hennes eftersom att hon inte kom när jag ropade:

Snacka om stolt pinnbärare (en annan fick hålla sig i bakgrunden):

Visst är det sommar när det ser ut så här på bordet, eller?:

Tack för härliga timmar hos er, vi kommer snart igen!

LILLEBRORBESÖK

Ja, tro det eller ej men jag fick faktiskt åka med till LILLEBROR idag, men närmare än att sitta kvar i bilen kom jag inte honom. Jag får allt stilla min nyfikenhet 3 veckor till... men jag får rapporter samt se bilder på hur han växer & frodas nästan dagligen och det är ju snällt.

Nu har Beck & Co fått stifta bekantskap med utomhuslivet och fått se att gräset faktiskt är grönare på andra sidan. Titta och njut.
Här är första gänget på väg ut:

5 veckor och redan rumsren:

Populär MOR:

Utfodringsstation I:

Va har ni mer kvar? Vår skål är redan tom...:

Tur det finns en Utfodringstation till:

Bästa skuggplatsen:

Kom inte hit... det är min vattenskål:

Efter mat & mycket bus krävs vila:

Här följer några bilder på Beck I & Beck II.
Kan vi inte ta båda tycker LILLMATTE:

Nä hä, kan vi ta denna då:

Nä denna, snälla:

Full fart mot vad?:

mot MOR så klart:

Känns tryggt & bra här:

Rapport från Lakritsskogen kommer imorgon...


Tänk om...

... jag hade fått varit en av dom som fått starta på det Officiella jaktprovet i Arrie idag för då hade jag fått följa med MOR & LILLMATTE dit... nu fick jag istället stanna hemma med FAR hela dagen och ha tråkigt.

Igår bakade MOR turkaka och imorse vispade hon grädden. Hon trodde/hoppades att denna skulle bringa tur för framför allt Enzo & Camilla som gjorde sin jaktprovsdebut. Tyvärr så funkade den inte idag... men det berodde ju så klart på att den intogs först efter att dom startat. Camilla fick resterande bit med sig hem så att den kan intagas innan starten nästa helg i Bromölla. Till Bromölla tävligen kommer MOR dock inte att köra, men tassar & tummar kommer självklart att hållas igen.

Här visar Enzo prov på fint fotgående:

För den här lilla tjejen gick det riktigt bra:

Calla tog sin tredje 1:a på tre starter. Inte fy skam... stort GRATTIS!

MOR hade oxå stött på min gamla lydnadskompis från Lomma, som så klart skickade en hälsning till mig:

Max matte Carina var oxå i farten... idag agerade hon sekretare vilket hon fixade galant:

Imorgon är det söndag och då har jag blivit lovad att få träffa Lakrits i Lakritsskogen när vi skall dit och gratta hennes matte Marie som fyllt år i veckan. Så imorgon blir med all sannolikhet lite roligare.

FART...

... FLÄKT utan löptikar & med framlänges- & baklängesbelöning, ja då jäklar
blir det fart på den här killen skall ni veta.

Tisdagskvällens träningspass genomfördes stationsvis. Lisa hade satt upp 8
stationer, en till varje ekipage.

Vi började med en gemensam platsliggning & tandvisning för dem som behövde det. Därefter blev vi hänvisade till olika startstationer. Jag & MOR blev hänvisade till att börja på station 4.

Station 4 - Hopp
Jag hoppar gärna ut men har inte riktigt fattat att jag måste vända mig
rakt mot hindret igen... men kanske kan en baklängesbelöning fixa detta,
undras varför inte MOR tänkt på det? Får pröva och se en annan gång.

Station 5 - Inkallning med ställande
Belöningskålen placeras bakom mig. Jag springer, inte i racerfart men jag
lunkar inte i alla fall mot MOR och stannar gör jag så när som på ett steg
och sedan lovar jag att det blir mera fart ut till belöningen.

Station 6 - Fjärrdirigering
Belöningskålen placeras bakom mig. Attans vad LIGG-SITT-LIGG-SITT går undan
och inte en millimeters framåtförflyttning. På LIGG-SITT-STÅ-SITT-LIGG så
stegade jag framåt på STÅ:et, jag trodde det betydde att jag sedan skulle
få belöna mig själv.

Station 7 - Läggande/Ställande/Sättande under gång
Belöningskålen placeras bakom mig och inte blev det något SITT-LIGG här
inte, det blev LIGG direkt (ja inte så där pang ner... men det går väl att
jobba upp sig på kan jag tro.

Station 8 - Egen platsliggning
Tanken var att jag skulle ligga där snällt och stilla medans de andra
4-beningarna var aktiva runt omkring mig. Det var väl en baggis att ligga
kvar, men jag fick inte lägga mig bekvämt, jag fick inte snusa ett endaste
litet dugg för då var MOR på mig som en hök. HELT STILLA var det tydligen
som gällde... lite svårare må jag säga

Station 1 - Linförighet/Frittfölj
På denna station fick man träffa Lisa. Som vanligt släppte jag direkt
fokus efter första steget som MOR tog, men efter en stunds prövande på
olika sätt så var kontakten riktigt god och herregud vad det regnade
köttbullsbitar där ett tag. Sedan blev det lite snålare men dom fortsatte att komma
eftersom att jag fortsatte hålla god kontakt.

Station 2 - Apportering
Den vanliga träapporten hämtar jag glatt och likaså metallapporten och
kommer in bra. Jag fick hämta en vittringspinne också och den vet jag att
man INTE får tugga på. Men det svåra här är att ta rätt pinne när det finns
mer än 1, MOR säger att jag måste lära mig att ta den som luktar henne, hm...

Station 3 - Rutan
Belöningsskålen placeras framför mig och här blir det full fart framåt in
genom rutan och på kommandot STANNA så stannar jag nästan på direkten och
får sedan fortsätta framåt till skålen.

Då vi alla återsamlades så blev jag omnämnd av Lisa, hon tyckte sig se en positiv förändring hos mig på linförigheten. Usch, nu har jag allt lite att leva upp till framöver. Någon start i Lk II lär nog allt dröja lite... för jag tror inte att jag fixar momenten riktigt utan belöningsskålen och jag har förstått att man inte får ha den med vid tävling , men tänk så bra det hade kunnat gå!

Nu återstår bara en träningsgång och sedan en tävling i Höör med några av mina nya träningskompisar.
Ingrid & Nicki:

Ulf, Ulla med Myrra & Caroline med Smilla och i högernederkant Kymene:

Susanne & Kajza:

... och nytillskottet (Myrras brorsa):


Igår...

... var vi hos goda vänner och då fick jag träffa Bengtsson en 2 1/2 årig brun labbe.

Vi fick ett par härliga promenixer tillsammans (glytten FAR ville dock inte vara med på bild):
 
och sedan fick jag visa honom hur man apporterar (han har aldrig apporterat). Jäklar alltså vad jag skärpte mig. Snabbt ut och snabbt in och lämnade av som man skall.
Johannes stod på kullen, kastade och sa kom och ta den Wallander... men jag stack först iväg på MORS apportkommando:


Sedan var det Bengtssons tur att testa på och jo då lite intresserad var han allt, Henrik fick lägga benen på ryggen för att hinna med:


Sedan höll jag full koll på grillen så att inte fläskfilén skulle brännas vid:

Tack familjen Sandberg för en trevlig kväll!

Närsök...

... av alla dess slag skulle vi få lära oss allt om på jaktkursen i fredags! Vilken station jag gillade bäst kan ni läsa er till i nedre delen av detta inlägg.

Vi fick börja med lite stadga på stigen och sedan bar det ut på ängen där det fanns 3 stationer ganska närliggande varann. 3 hundar med förare fick placera sig längst till vänster, 4 i mitten och 3 till höger. Hund 1 i varje gäng skulle hämta en markering, hund 2 en dirigering ut till ett närsök och sedan bytade man på omgång nr 2. Denna övning gick ut på att man som nr 2 skulle släppa markeringen som hund 1 redan hämtat. När jag skickades ut så sprang jag för långt förstod jag när MOR blåste stopp, men stanna, NEJ det ville jag inte. När MOR kom farande ut som ett jehu så sprang jag inåt och kom in i närområdet och fick signal att jag var rätt, men jag såg bara tennisbollar och fortsatte leta dummiesar, då tröttnade MOR och kom ännu närmre mig för att berätta för mig att det var ok att ta en tennisboll. Markeringen jag fick ta sedan vållade inga större problem mer än att jag kunde skyndat mig lite kanske. Det här var en ganska jobbig övning, 3 hundar jobbade samtidigt och det blåstes till höger & vänster... men så kan det ju vara i verkliga livet så detta var himla bra att få pröva på. Efter denna övning så var det dags för lite vattning vilket behövs när solen värmer en så gott så gott och en stunds vila i skuggan var inte heller helt fel

När 2-beningarna oxå vilat så blev vi oxå uppdelade på 3 stationer... denna gång på betydligt längre avstånd ifrån varann. Ute på ängen fanns dirigeringsrutan, till vänster om paddocken ut på åkern hade Kent placerat sig och uppe i den lilla hagen vid parkeringen hade Gert sitt lilla kryp in.

Jag & Tessie började på station dirigeringsrutan där inga större förbättringar kunde visas upp jämfört med för två veckor sedan.

Nästa station för mig blev uppe hos Gert. Han hade placerat ut tennisbollar & minidummiesar i stenröset där vi skulle närsöka. Trots att Gert satt i området som lockbete så var jag rejält svårstartad, nästan mer svårstartad än annars och det har sin förklaring i att jag hatar att befinna mig bland brännässlor. Så när jag fick backa lite så gick det lite bättre. Innan jag lämnade Gerts station så fick jag hämta lite tennisbollar och minidummiesar som bara kort kastades ut och det var lite kuligt :-) 

Sedan var det lång förflyttning ner till Kentas näsrsöksstation. Kent förklarade att ute på den nyplogade/gödselåkern hade han gömt en massa föremål väldigt väl. Jag pushades ut på försök 1 och lyssnade uppmärksamt när MOR blåste närsökssignalen, men när jag bara hittade en ointressant tennisboll så passade jag på att smaka lite på dyngan, mums. Förstod sedan att tanken var att bollen skulle in när MOR kom farandes. På försök 2 så stannade jag återigen när MOR blåste och då smakade jag lite mera på det goda. Behöver jag säga att det inte blev något 3:e försök... tror inte det va? Innan vi lämnade Kent så fick jag en munkontroll, MOR trodde nämligen att jag tappat alla mina tänder, men jag kunde lugna henne med att jag bara gjort en lerinpackning (har hört att det skall vara bra för hundtänder!).

Snabbt lämnade vi Kents station och sedan var det bara till att hoppa in i bilen och åka hem med en rejäl hemläxa eller rättare sagt baxläxa:
- Vi måste backa rejält, för jag måste lära mig apportera på kort avstånd och med glädje lära mig att komma in med det jag finner om det så är tennisbollar, minidummiesar, vanliga dummiesar eller vilt.
- Stoppsignal eller uppmärksamhetssignalen måste fungera ALLTID inte bara himmavid... den är A & O. 

Nu har vi 4 veckor på oss tills det är dags för nästa kursomgång... något bör vi väl kunna förbättra tills dess.

FAR ville jättegärna följa med för att med egna ögon se om det verkligen är så illa med min apporteringsmotivation som MOR påstår när vi kommer hem från kurseri & träningar. Han kunde inte direkt påstå motsatsen när vi åkte hemåt.

Bus...

... & bad.

I förmiddags åkte jag, FAR & LILLMATTE först till Lomma och där fick jag busa så in i skogen. Sedan åkte vi till Bjärred och köpte glass och därefter fick jag bada vid långa bryggan. Det var riktigt härligt att få kasta sig ut i det kalla vattnet.

Eftermiddagen gick sedan i lugnets tecken innan det var dags att ladda & hålla tassarna för Di Blåes match, vilket hjälpte bra! Den nya MFF-scarfsens för nog tur med sig :-)

MOR höll inga tummar hon, nä hon satt och njöt i valplådan. Drygt 3 veckor är dom nu och nu börjar dom allt att bete sig som 4-beningar skall göra rapporterade MOR.
Se så söta & underbara dom är på bild:

Blåögd & söt:

Titta vilken liten fin tunga:

Behöver man så behöver man:

Matstation nr2:

Mätta & belåtna:

Lite från ovan:


Fart & ...

... Fläkt var mest sakta & snett idag, i alla fall från början.

Att hålla koncentrationen någorlunda i schack ikväll var en riktig svår nöt att knäcka, men MOR var en snäll och förstående MOR.

Vi fick jobba två & två och tvåans moment skulle testas av lite. Jag vet definitivt hur ALLA moment bör utövas, men inte skall väl MOR ha det så himlans lätt... jag måste trilskas lite på varje kurstillfälle. Det hör väl till, eller?

Några moment gick skapligt andra inte alls. Men när några av dom gjordes om senare med baklängesbelöning, ja då blev det fart i bena mina minsann. Sedan testade MOR en ny sak när det gäller rutan, hon satte belöningsskålen rakt framför rutan och så skickade hon in mig dit. Jag satte full galopp och när jag kom in i mitten på rutan så blev jag kommenderad att stanna och när jag gjorde som hon sa så fick jag sticka vidare på direkten och hämta min belöning.

Så jag hoppas verkligen att MOR nu förstår hur jag vill fortsätta att träna på apellplanen :-)

159...

... poäng mer än så lyckades jag inte skrapa ihop :-( 
(tänk att det skall vara så attans svårt)

Så här tyckte Kurt att jag uppförde mig idag:

Platsliggande          10
Tandvisning            10
Linförighet                7       Släpar, sitter sakta
Läggande                 7       Sitt-ligg, nosar
Inkallande                6       Tempo, sitter snett
Ställande                  8       Släpar, tar steg
Apportering              9       Vill knappt hålla apporten
Hopp över hinder      8       DK, tempo
Helhet                    10

Är det inte vid vänsterknä man skall hålla sig?

MOR försökte liva upp det hela, men det blev tyvärr inte till någon större lycka:

Men jag sitter lydigt kvar när MOR lämnar mig:

och jag står stadigt kvar när jag väl stannat:

Men jag får väl ta på mig detta, MOR gjorde inga större fel... hon försökte peppa mig så gott hon kunde men genomgående hänger det hela på mitt tempo. Hade jag sedan inte glott på tjejen åt höger istället för på MOR när jag skulle hoppa så hade MOR inte behövt ta ett DK och då hade vi haft ett första pris till. Ja ja, nu har vi prövat på detta ännu en gång och den där andra ettan får jag nog snart se mig i stjärnorna efter.

Men våra bloggkompisar Clara & Björn, gick det betydligt bättre för.
Så här ser den nyblivna LYDNADSCHAMPIONINNAN ut:

och tillsammans med stolta husse:

Stort GRATTIS igen säger vi till dem båda!

Bell & Margareta... att ni kommer igen det vet vi!

Nu går vi och hejar på DI BLÅE istället...


Utomhusvistelse...

... mest hela eftermiddagen.

Idag fick jag följa med LILLMATTE med kompis på en jätterunda. Vi gick hemifrån kl 14 och kom hem först 18.45. Jag har haft det skitmysigt med dom. På fältet fick jag svalka av mig i Öresund och sedan blev det en bra stunds vila/mys på Espresso House medans 2-beningarna smörjde kråset lite och jag fyllde på vätskebalansen.

Väl hemma blev det käk och sedan har jag vilat och laddat batterierna inför morgondagens LK1 start. Kl 8.00 är det samling för en himlans massa 4-beningar med mattar/hussar. Bara i LK1 grupp 1 är det 19 anmälda ekipage. Hoppas innerligt att MOR drar ett tidigt startnummer... för blir det lika varmt som idag så kan det ta rejält på krafterna att få vänta länge efter att platsliggning & tandvisning är överstökat. Ja ja, vi får väl se vad det blir... och hur det hela slutar.

Nu skall jag ut på sista kisserundan och även den blir med LILLMATTE, kul igen alltså... vi skall visst gå och möta en anann kompis till henne :-)

Hej hopp... vi hörs imorrn!

Trevligt Hufvudstads...

... besök.

Strax efter nio styrde jag & MOR kosan mot Lomma. Vi hann med lite lydnadsträning + en rastningstur i skogen innan först Helena, Vilja & Tina dök upp. Det var så roligt, när de hoppade ur bilen så var det lixom som om vi redan träffats förut, tänk vad bloggosfären kan åstadkomma!

När alla var samlade, dvs då oxå Elliot & Ann, Kid & Eva samt Bell, Spot & Margareta dykt upp och alla bekantat sig med Stockholmsbesökarna så inledde vi träningen med ett stort sökhav utav dummiesar.

Vilja är en brun flattetjej med en jädrans fart både ut & in... så nu har man fått träffat ytterligare en som inte är ett dugg lik mig. Då var nog lilla pudelflickan Tina mer lik mig, lugn & sansad mest hela tiden. Så här ser dom båda ut:

Så här såg det ut när alla jobbade, Kid tar verkligen ut stegen:

Ingen oro hos Margareta inte, lugnt och stilla bara står hon och väntar på att Spot skall komma in:

Vilja har ögonkontakt som heter duga med matte Helena:

Detta måste vara brorsan Elliot:

Här är jag på väg in med dagens största & tyngsta dummie (den var omöjlig att bära som en cigarr):

Bedjande blickar från Bell & Spot när Margareta förkunnat att det inte blev mera träning för dem idag... avlösning i valplådan var nödvändig:

Vi förflyttade oss sedan ett stycke bort där vi körde lite stadga & markeringar.
Helena kastade en markering till Kid som hamande på grenen... vilket skapade lite problem för honom. Han sökte och sökte:


och sökte:

och så här glad blev han när han fann det han sökte:

Nöden har ingen lag fast att man jobbar, behöver man så behöver man visade Vilja:

När jag blev trött på det hela så tyckte jag att jag skulle kolla in den söta lilla "munsbiten" som så snällt satt bunden i ryggan eller bokstavligen satt i ryggan:


Inte en tvekan, bara full fräs från början till slut för Vilja:

Attack från Kid:

Lite försiktigare Elliot:

Det bästa med dagens träning var faktiskt att jag inte släppte en endaste dummie, jag lämnade dessutom av de två sista stående med två ben på marken och de andra två upp mot MORS bröst. Då fick jag en känsla av att MOR blev extra glad :-)

Dom här två gillar verkligen oxå varandra... det syns lång väg:

Men Vilja, säg mig... tyckte du inte att det var lite väl fräckt att komma ner hit till Skåneland och "sno" min dummie nästan framför näsan på mig, äsch förresten det gjorde inget... jag hade ändå ingen större lust att hämta den och som "utböling" gäller det att visa sig lite tuff.

Vilken härlig solig varm dag vi fick tillsammans, tack för trevligt sällskap!

Förresten nu höll jag på att glömma:
På måndag är det himmapremiär för di blåe på nya Swedbank stadion, 23.000 biljetter lär vara sålda, vilken fest det förhoppningsvis kommer att bli. Tyvärr får ju inte fyrbeningar medtagas så jag får allt hålla tassarna för dom här hemma och visa ALLA malmöbor och andra att det "blått" bara finns ett lag:
Det är MOR & LILLMATTE som idag tillverkat vars en scarf till mig & Beck, vi skall bära dem varje matchdag, visst blev den fin va?

Rapport...

... från Lakritsskogen.

Igår eftermiddag blev jag upphämtad, när jag fick syn på Marie blev jag så här glad:

Dock förstår jag inte varför Marie blängde så på mig, jag hoppade ju skitsnabbt in i buren:

En massa bus blev det direkt när vi kom "hem" till Lakritsskogen:

och dricka är viktigt när det är varmt:

Lite oroligt sov jag inatt, vaknade tidigt som attan (06.00) men fick inte riktigt liv i Lakkan & Marie förräns efter två timmars försök. Efter morgonrunda och frukost så drog vi ut i skogen för att vi båda skulle få spåra:

Det gick väl inte så lysande för mig... hade lite svårt att hålla mig rakt i spåret... men det ser rätt fint ut här:

och till klöven tog jag mig:


Vi fick sedan bada oxå... så jädrans roligt alltså... dock är jag alltid SISTEPELLE när det gäller att få tag i det som Marie kastade ut:



Här halvlyckades jag i alla fall:

och när jag tillsist helt lyckades, ja då var Lakkan helt ointresserad :-(:

Ursäkta att jag var lite framfusig igår... men det var bra att du sa till mig på skarpen så att jag kunde uppföra mig lite mer gentlemannaaktigt resterande tid hos er. Tusen tusen tack för två toppendagar!

Nu väntar förhoppningsvis en härlig natts sömn och imorgon skall vi träffa träningsgänget och då får vi fint besök från Hufvudstaden. Vilja & Helena är på Skånevisit och så klart passar vi på att träffas och träna tillsammans. Det skall bli jätteroligt att få träffa dem i "verkligheten".

Hemlisavslöjande...

... jo så här är det... jag skall faktiskt få bli STOREBROR.

Beslutet satt lite väl hårt inne hos FAR... men efter att han sett valparna i måndags och Margareta svarat på massor av frågor så började han vänja sig mer och mer vid tanken och igår förmiddag hade han bestämt sig.

Det FAR är mest bekymrad över är att allt kommer att bli dubbelt, bl a har han nämnt detta:
* Dubbla promenader, hm, skall inte jag ändå ut?
* Dubbla matskålar, behövs inte vi kan äta i omgångar, vattnet kan vi samsas om.
* Dubbelt så många bajspåsar behöver det inte heller bli... vi får väl lära oss att tandembajsa. 
* Halsband och koppel, ja det får vi nog allt ha vars ett... men det finns kanske något liggande i byrån som han kan få ärva, är det inte det som småsyskon brukar få göra?
* Dubbelt så mycket leksaker, nix pix, jag lovar att dela med mig.
* Mat, försäkringar, vaccinationer, ja det blir allt lite svårt att inte dubblera.
* Dubbelt så smutsigt, inte heller nödvändigt, för om FAR lär sig att torka av oss lite grundligare när vi varit ute så är nog inte risken så stor att det blir så.

Så... en liten BECK lär alltså komma hem och röra om i rejält i vårat hem om si så där en 5 veckor eller nått.

Det skall bli jätte jätte kul, måtte det bara inte blir en jobbig liten jäkel... men jag får väl lära den ett & annat då!

Titta gärna in senare igen... för då kommer jag att rapportera lite från mitt besök hos Lakrits-tjejen.

GLAD PÅSK...

... ÖNSKAR JAG & MIN FLOCK ER ALLA!


 

Imorgon när jag kommer hem från Lakkan så skall jag berätta en hemlis för er :-)


Underbara bilder...

... från valplådan (tyvärr inte bästa bildkvalitet):








Några dagars rapportering...

... ligger jag back, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge eller hur det är man säger...

I måndagskväll bar det iväg till veterinären, det var nämligen dags att fylla på vaccinationsförrådet lite. Det blev lite gott & blandat som Kim uttryckte sig då hon kom med 2 sprutor i högsta hugg. Hon är bra hon den där Kim, först får man lite köttbulle, sedan sätter hon snabbt & lätt dom däringa sprutorna i nacken och så blir det mera köttbulle. Så nu har jag fått så att jag klarar mig ett tag igen... värre blir det väl för MOR att få plånboken fylld igen, det blev tydligen ett stort hål i den när Kim kom med kvittot. Dessutom trodde MOR att det satt 3 st kortkapare i en bil mittemot bankomaten, för säkerhetsskull så skickade hon ut FAR så att han kunde ta bilnumret om i fall att, men än är inte kontot länsat helt och inte av "dem" i alla fall (MOR kan nog länsa rätt bra själv tror jag).

På hemvägen så blev det ett stopp på vägen, familjen bara sa att vi kommer snart och så försvann dom. Det tog säkert minst 45 min innan dom kom tillbaka och jag märkte direkt var dom varit, dom stank av valpdofter. När vi kom hem så fick jag i alla fall se en massa bilder på de små underverken... men det är lite problem med bilduppladdningen så bilder kommer först ikväll. Dom börjar bli riktigt söta nu när dom öppnat ögonen och börjar använda de små benen till att gå på.

Igår kväll var det så dags för FART & FLÄKT och i bilen dit så sa MOR till mig att vi skulle åka dit för att ha kul och förhoppningsvis lära in något moment lite bättre. Hon lovade att hon INTE skulle tjata på mig om något inte riktigt funkade pga av, ja ni vet vad vid det här laget. Jag måste säga att det gick mycket bättre idag, trots att jag nästan direkt började med att springa bort till den dräktiga tiken som uppvaktade mig förra veckan, men sedan släppte jag det hela rätt bra. Efter den gemensamma platsliggningen så blev det stationsträning, jag & Guinness körde i par och det var riktigt roligt. Så det hela verkar rätt positivt inför Annandagens tävlande.

Ikväll lär det bli en lugn hemmakväll, det skall planeras sägs det. Det måste vara något väldigt speciellt som skall hända för LILLMATTE en dag i början på juni eftersom att det redan börjar planeras en massa... hm, vad är det som är så speciellt med att ta STUDENTEN? Ja, det lär jag inte få veta för jag har kommer inte att få vara hemma den dagen, ja av ren omtanke sägs det. Det kommer tydligen att krylla av 2-beningar som så lätt skulle kunna trampa mig på tårna och jag skulle inte få en lugn stund så då köper jag väl fullt ut att jag får mysa hos Guinness & Grappa istället. Förresten på tal om GRAPPA-tjejen, igår tog hon ytterligare en klar 1:a när hon var ute och viltspårade. Stort GRATTIS på dig och tack för den lilla lekrundan på fältet igår!

TACK...

... SNÄLLA ALLA RARA VÄNNER!

Ni har fått oss att tänka om! Vi skall fr o m nu bara försöka att ha roligt tillsammans framöver. Det är inte värt att må dåligt för att vi inte riktigt finner varann ute i tävlingssvängen. Kanske lossnar allt om ví slutar fokusera på att vi "måste" lyckas.

Påminn oss gärna om detta lite då & då, för vi ha lite lätt för att glömma bort saker & ting.

Nu tar vi nya tag!

Ratar man vilt...

... så är man en nolla (0) och en sådan är jag och har man sedan en VERY BAD DOG HANDLER så blir resultatet på en tävling inte bättre än så här.

Vi var lottade till startnummer 7 och det blev en bra stunds väntan i bilen innan det var dags för både min & MORS allra första jaktprovsstart.

Det började med en markering på vatten. Man skulle ta sig igenom vassen efter att Ingela skjutit ner en and och sedan tillbaka igen. Jag markerade bra, var dock lite lätt i baken, simmade lugnt och harmoniskt men jag kan bara inte vara vara dyngsur så jag skakade mig en gång medans jag forfarande höll fast anden men sedan lade jag ner den både en och två gånger och därefter tog jag inte upp den förräns MOR kom emot mig och påpekade att den minsann skulle tas upp och lämnas av. Ingen bra start alltså.

Vi vände upp och jag förbereddes för ett kort linjetag... men tyvärr behövde jag 3 försök för att lyckas. På de 2 första försöken gick jag åt höger & vänster, jag lyssnade på stoppsignalen men ville inte ta kontakt med MOR för att få lite hjälp på traven.

Sedan blev det ett ganska långt fotgående fram till platsen där en markering skulle hämtas. Fotgåendet gick hyfsat, men kan så klart bli ännu bättre . Ingela är en superskytt inga missar på hennes skott inte. Denna gång satt jag säkert kvar tills MOR skickade mig och denna spikade jag. Avlämningen lyckades nästanoxå, hade inte MOR fumlat sådant så...

Sedan var det dags för söket... hade lite mer bråttom dit... men klarade mig utan större korrigeringar. Jag tyckte jag gjorde ett godkänt sök, trodde inte att det gjorde något att jag ratade 2 vilt: MOR kunde väl ha agerat lite så hade jag fattat att det inte var tillåtet att göra så, men hon bara stod där handfallen. Men när hon skickade mig rakt ut i vattnet och jag passade på att dricka & plumsa och ha roligt ja då blev det fart på henne. Men jag bestämde mig för att plumsa färdigt när jag ändå var där innan jag tog mig upp igen på land. Men jag lämnade faktiskt av 4 av 5 i handen till MOR och det tycker jag att hon skall vara mer än nöjd med.

Här tog det sedan slut på det roliga... och vi fick vänta en stund på att få domen. Jag fick lite ros (är en duktig markerare)och mycket ris (är inte färdigutvecklad i mitt sätt att arbeta, har stora kommunikationsproblem med MOR osv osv).

Nu har så många gett oss tipset att lägga ner jaktträningen, hur länge och till vilken nytta då? Att jag skall tycka det är roligare sen? Jag vet ärligt inte om jag tror att det kommer att hjälpa. Men visst vi får väl pröva när vi lärt oss allt som herrarna har att lära ut på denna omgångs jaktkurs. 

Det gick dock mycket bättre för mina träningskompisar, syrran Vira jobbade sig till ett 2:a pris, Tess likaså och Calla ett 1:a pris. Grattis till er alla!

Vi har idag i alla fall gjort ett en jaktprovstart och är definitivt en erfarenhet rikare. Tack alla som höll tummar & tassar för oss... men idag räckte det inte :-(

Ja vi hörs när vi hörs nästa gång, ha en fortsatt härlig söndagskväll.

Ingen lydnadsträning idag...

... himlans tjaskigt av FAR att byta till sommardäck just idag på förmiddagen. Men tydligen så var det nödvändigt och då fick MOR & jag rätta in oss i ledet efter det.

Så istället blev det bilstädning både inuti & utanpå. Jag hjälpte till med att se till att alla mina saker kom tillbaka in i bilen (väldigt viktigt). När vi lämnade garaget såg det på håll ut som om vi köpte en ny bil, som den blänkte :-)

Annars flöt eftermiddagen på. Balkongdörren står nu öppen hela dagarna och jag njuter i fulla drag av att få ligga på min favoritplats igen. Kl 16 fylldes huset av folk, FAR hade köpt hem MFF matchen av Telia och det var ett himlans gnällande på 2-beningarna fram till det avgörande 1-0 målet kom. HEJA MALMÖ... nu har segertåget startat! (undras om HIF tänker hänga på?)

Ikväll har jag äntligen fått träffat Lakkan igen. Först tog vi en stadsrundtur, med stopp i korvakiosken på Värnhemstorget. Vi satte i oss korvarnarätt snabbt men satt kvar på piazzan och njöt en stund i solkenet innan vi traskade hemåt. Det var så mysigt att återigen få lov att umgås och ha trevligt. När det var dags att ta förväl, så blev det inte riktigt så för Lakkan & Marie följde med på våran kvällerunda först så vi fick ytterligare en stund tillsammans.

För ett bra tag sedan så anmälde vi oss till Flatteklubbens inofficiella jaktprov som skall gå av stapeln imorgon. Både jag & MOR trodde nog att vi skulle ha kommit längre än vad vi har gjort... men vi prövar och ser var vi står och så passar vi på att samla på oss tävlingserfarenhet (nog så viktigt det oxå).

Nu några bilder från gårdagens jaktkurs och dagens korvaätning.
Tessie & Ingela in action:

Andra vilade sig i form:

Här tog även jag & Tessie oss en välbehövlig paus i skuggan:

Lakkan har mumsat i sig sin nästan innan jag ens hade fått börjat:

innan jag nästan ens hade hunnit börja:

Sedan var det full fart hemåt för att hinna med lite mys oxå:

Långsammaste killen...

... på kursen är jag men jag är rätt noggrann och det är ju alltid en bra början, eller?

Vi var idag inte lika många som vi brukar... endast  8 st dök upp. Vi kom bland dom sista för MOR hade så klart glömt bort att bensintanke nästan var körd i botten... så en tur inom macken var nödvändig. 

Efter genomgång av vad vi skulle utöva idag så drog vi ner mot stadgestigen och när stadgan var avklarad så var det tillbaks till bilarna för att därifrån utgå till de 4 stationerna, en linjetagsruta, en dirigeringsruta, en markeringsruta & en sökruta.

Jag började på linjetagsrutan tillsammans med Tessie och idag skärpte jag till mig... jag lunkade rakt ut,  hämtade dummisarna och kom tillbaka. Efter ett par lunkningshämtningar så gjorde sig Ingela lite kulig, hon gick ut till en av pinnarna, tjoade och tjimmade och upp i luften for dummisen, när jag fick tillåtelse att sticka så drog jag UT och tillbaks med en väldans fart för jag fick Ingela i hasorna annars och det skall man allt passa sig för har Tessie talat om för mig.

Vi förlyttade oss sedan till dirigeringsrutan som fanns ute på majsåkern. Men majs gillar jag inte och vända mig mot MOR då hon blåser stopp gillar jag inte heller så här började det inte så bra... men att lunka höger/vänster/ut från mitten efter att dummiesarna lyfts fungerade bättre och då slutade vi... inte lönt att traggla på för mycket.

Det var märkbart att årets varmaste dag innfunnit sig idag, så jag & Tessie fick sedan en välbehövlig vilostund i skuggan medans tvåbeningarna var ute & kollade sökrutan. Tro det eller ej, vi fick ligga där obundna och det gick bra för oss båda fram tills att Ingela kallade tills sig Tessie från långt håll. Så när Tessie drog så drog jag oxå, jag ville inte ligga där helt själv, men av någon anledning så blev jag tillbakavisad och fick allt ligga där ett tag till tyckte MOR. När jag varit duktig ett tag så belönades jag och en stund efteråt så var det min tur att få äran att besöka sökrutan där Gert befann sig med allt viltet. Vi hälsades välkomna och sedan var det dags att ge sig ut på jakt efter viltet. Jag skickades iväg (hörde direkt MORs suckande angående min fart), man jag sökte och fann det jag skulle och kom in med viltet,  men de 3 första avlämningarna droppade jag bara, för vem F-N vill komma in till sin MOR när hon beter sig som hon gör, dvs bara står där och ser så väldans hotfull ut eller bara står där stel som en pinne och totalt handlingsförlamad. Nej, hon skall vara lite mer positiv och lita på att jag löser mina uppgifter med eller utan fart. Ett exempel på detta var när jag fann en stor trut långt in i något snårigt parti, jag kom inte in från ena hållet och då efter ett par sekunders betänkande så tog jag ett annat håll och då blev det annat ljud i skällan och då var det riktigt kul att komma in och lämna av  nästan i handen på henne (hon fick böja sig lite ner precis i självaste avlämnandet).

När vi vara klara på sökrutan efter att MOR fått lite förmaningar & tips med sig på vägen så gick vi vidare ner mot Kents ruta. Där var upptaget hos honom så vi satte oss halvägs och tog igen oss lite. Innan vi började med markeringarna så blev det lite mys hos Kent, det kunde vi kosta på oss eftersom att vi var sista paret. Jag kollade in rejält att Kent hade tvättat både öron, hår och ansat skägget ordentligt och det hade han! Kent sa att det inte var riktigt bra att en kille som jag kom sist för om det funnits någon löptik med i gruppen så hade hon då redan hållt till i området och spridit dofter. För att undvika detta framöver så skall vi se till att hålla oss framme hädanefter. Det kan oxå vara bra att jag får börja med lite fartövningar, för skott & markeringar är bevisligen något som triggar mig. Tre skottmarkeringar med olika svårighetsgrader fick jag hämta och det gjorde jag med fart ut och ingen bytesbenägenhet, dock blev farten lite lägre in igen. Sedan ökades svårighetsgraden ytterligare när vi flyttade upp oss på en backe och dummiesar kastades (en och en) över ett staket och hamnade på varierande avstånd. Detta var lite svårare men jag löste även denna uppgift.

Så summa summarum:
Idag var näsan oxå påkopplad men mot det den skulle istället. Jag fick mycket beröm trots minusfarten och jag tror minsann att jag kan tänka mig att detta med att hämta in både dummiesar & vilt kan bli roligare för mig om bara MOR slutar knäppa med fingrarna, fortsätter att hålla silvertejpen på och lär sig agera annorlunda då jag skall avleverera.

Ursäkta Malin & Mia att rapporteringen kommer så sent... men bättre sent än aldrig. Hoppas att det går bra för er alla lördagskursare imorgon.

Imorse...

... kom en tjej ut från huset mittemot där vi brukar träna, hon kom emot oss med raska steg och MOR sa till mig att nu kommer hon nog att klaga på att vi tränar här, men vet ni vad... hon kom fram och sa att hon tycker det ser så trevligt ut när vi tränar på mornarna.

Ha ha, kul tyckte vi alla 3 när MOR berättade för henne vad vi trodde att hon ville från allra första början.

Dagen började alltså väldans bra och har slutat lika bra.

Ikväll har vi varit på Burlövs BK och tränat lydnad tillsammans med Bell, Spot & Margareta och Elliot & Ann. Kul var att träffa Malin & Zolo (Burlöv är deras himmaplan) för det var jätte längesedan.

Trots att jag aldrig förr varit där så snusade jag i stort sett ingenting förräns precis i slutet då det riggades upp ett konstigt hinder och jag skulle få göra ett par "hoppapport" försök, då kunde jag inte låta bli... det kändes lixom att det var acceptabelt att köra ner nosen då, ärligt talat trodde jag inte att det skulle märkas så mycket eftersom att jag skulle ta upp apportbocken.

Övriga träningsmoment tidigare gick jättebra. Platsliggningen - rakt och fint hela tiden (ingen ligga på skinkan ställning), Linförigheten - nog så bra som den kan bli, läggandet under gång -  lite långsamt, inkallningen - OK, ställandet - klockrent  och likaså hoppet. Lite fjärr och inkallning med ställande samt rutan... jo det gick minsann oxå ganska skapligt.

Dagens höjdpunkt var när Malin skulle agera hopphinder åt Bell... jag behöver nog inte berätta om Bell hoppade över henne eller ej. Synd att det inte kunde förevigas... kameran låg hemma tyvärr.


Imorgon är det dags för jaktkurs 3... undra vad vi skall få lära oss då? Imorgon vet vi svaret :-)


Hopplöst...

... var det igår på Fart & Fläkt.

Jag och MOR höll oss mest för oss själva... men jag har aldrig varit så långhalsad förut fick jag höra. MOR påstår att de löpande tikarna ställt till det en hel del för min utveckling i denna träningskurs. Jag är inte helt övertygad om att jag får åka dit fler gånger denna vår, MOR säger att det känns som lite slöseri att åka så pass långt utan att få ut något av det hela. Men jag försöker så klart övertala henne och säger att jag skall skärpa till mig, jag vill gå klar kursen... man kan ju inte bryta så där mitt i.

Men igår kunde jag faktiskt inte helt hjälpa att det blev som det blev. För när vi skulle träna på inkallning med ställande så kom faktiskt en av tikarna framspringande till mig och bringade oreda en stund. Så klart gjorde jag inte rätt när jag tackade JA när hon bjöd upp till dans.  MOR agerade på direkten och snart var vi infångade och träningen tog där nästan lite slut för min del... var lite för okoncentrerad därefter och av någon konstig anledning så lixom fastnade snudan i gräset gång på gång.

Idag har det varit toppen fint väder och jag blev så glad när MOR stoppade dummiesar i jackan ikväll och så gick vi ut på en långis runda, nära 2 timmar var vi ute. Flera gånger på rundan fick jag jobba lite och det var riktigt roligt faktiskt.