Jaktlydnadskursavslutning...

... i gassande kvällssol var det igår kväll!

Det blev många välbehövliga drickepauser och vi som var med igår var nog inte helt på hugget hela tiden pga den pressande värmen men den lilla söta unga damen längst till vänster hon var i sitt esse.
Men posa ställde vi mer än gärna upp på allihopa, bakom mig i mitten står kurshållaren, Mumme. Det är hon fått oss att totalt ignorera allt vad dummiesar & tennisbollar heter då man inte fått något godkännande att hämta av sin matte eller husse, egentligen helt otroligt, 5 kursomgångar och vi har inte fått hämta ett endaste dugg.
Ovan fr v: Ulrika & Molly, Anna & Bella, jag utan MOR, Marie & Lakkan, Per & Nisse

Kolla in så härligt Lennart får åka med sin matte Karin när han skall till klubben och träna... FAR en sådan bil vill jag, Beck & MOR oxå ha, får vi det?

Vattenträning och ...

... vattenbus för vissa och bara vattenbus för andra, ja så såg delar av gårdagen ut.

Att jag & Beck tog sovmorgon har jag redan berättat om men framåt halv 11 snåret åkte vi iväg till sjöarna för att möta upp Guinness & Grappa med flock.

Vi tog oss till andra sidan sjön för att det hade redan samlats annat löst folk & hundar på sidan närmast parkeringen. Beck & Grappa fick springa lösa redan på ditvägen... lite tjaskigt... men MOR ville att jag skulle behålla fokuseringen/dragningen til vattnet tills vi avslutat själva tränandet och då är det bara att finna sig i det. Vi lämnade sedan av Beck, Guinness, FAR, Frida, Torbjörn & Axel på halva vägen. De fick hålla till & busa där det även var bra för Beck, ganska långgrunt och ingen vass & sånt skit.

Jag, MOR, Grappa & Lena gick vidare. Vi fick börja med markeringar på öppet vatten, sedan ökade vi svårighetsgraderna lite efterhand efter våra respektive nivåer vi kommit till här i livet. Grappa är en duktig tjej som gång på gång bara är fokuserad på att få hämta och snabbt som attan få lämna dummien till sin matte... bryr sig varken om det ena eller andra som kanske står i vägen... ha ha, vass & sånt såg det ut som om hon inte ens la märke till. Jag gjorde väl det som man kan förvänta sig att jag skall kunna vid det här laget förutom att jag är skitkass på att våga ge mig ut mot något som jag inte ser och jag litar inte på att MOR ser heller och då blir det som det blir... hattigt om än dummien kommer in långt om länge. Dock fick jag + i kanten på de sista avlämningarna, jag fick minsann traska rejält långt för att lämna av, innan jag skakade mig. Men hu... vad jobbigt det är när vattnet bara rinner av en och man får bara inte skaka sig! Jag ryser även nu av bara tanken.

På vägen tillbaka till de andra så fick vi busa av oss lite och ännu mera sedan tillsammans med Beck & Guinness. Rejält kul alltså! Jag fick också se LILLEBROR simma lite... ja simma var kanske lite att ta i... han plaskade mest men han tog sig in av egen maskin när LILLMATTE tagit med honom en liten bit ut där han inte bottnade... snacka om att han var lycklig när han kom in till MOR... det bådar förhoppningsvis gott inför framtiden.

Lite bilder från denna dag får ni oxå stå ut med om ni orkar annars är det bara att lämna sidan nu.
Bad- & apporteringskillen Guinness:

Lite mer försiktige LILLEBROR:


Men med lite stöttning av STOREBROR så vågade han lite mera:
 
MOR sist men inte minst... vill vi bara säga att vi alltid ser upp till dig:

08.20 = ...

... Sovmorgonsrekord för LILLEBROR, ja nästan för mig oxå och tänk det var faktiskt MOR som väckte oss, så idag kan hon inte beskylla oss i alla fall!

Vi sov så länge för att alla våra krafter tog slut igår när vi i flera timmar var på besök på Solgläntans B&B (fast vi stannade inte över natten).

Vid 12.30 snåret när våran mad var nedpackad så bar det iväg till Lakkan & Marie, de skulle rå om oss och vi dem medans våran flock skulle på Konfirmation i Håslövs kyrka.

Det var så härligt att få komma ut på landet och bara få springa fritt omkring och kunna lägga sig i skuggan när man så önskade. Ibland var det bara jag & LILLEBROR:

Ibland jag & Lakkan:

och ibland alla tre:
 
Vad LILLEBROR hittat på emellanåt var svårt för honom att dölja:

Rak i ryggen som en fura är han oxå när han sitter och posar (eller satt han bara så fint för att han ville ha full koll på de stora hästarna i hagen nedanför):


Sedan blev det rejält varmt och gräver man tillräckligt djupt så blir det svalt:


och när där blev för varmt så flyttade han sig lite bara det lilla hjärtegullet:

Lite bus hann vi med inomhus oxå...:

... innan LILLEBROR till slut kom till ro en liten längre stund medans Marie duschade:

Tusen tack säger jag & LILLEBROR (flocken så klart) till Marie & Lakkan för att vi fick vara hos er :-) ... bättre kunde vi inte haft det!

Ps. Bilderna från dagen skickade Marie så fiffigt med oss hem på ett litet USB-minne, tack... de är minnesvärda!

Äntligen kommer bilderna från...

... torsdagens badäventyr i Yddingesjön.

På väg,,, här höll LILLKILLEN jämna steg:

Här kom han lite på efterkälken:

Men vi gjorde ett uppsamlingsstopp för att smida lite nya planer och då var vi samlade igen:

När vi kom ner till sjön så kastade jag & Lakkan oss ut direkt ut efter krabban Sebastian:

Beck  var knappt nere i vattnet men han råkade stå lite väl nära när vi kom upp så han blev rejält blöt... men vad gjorde det när han fann en egen liten skatt som han med "säkert" grepp bär iväg:

Becks batterier hade laddats ur en del så han fick sitta i ÄLDREMATTES famn på tillbakavägen:

och därifrån hade han ännu lättare att spana på fåglarna som satt i träden:

Tack Marie för alla bildleveranser :-)

I slutet på en sådan här vacker dag...

... så måste man bara få svalka av sig, tur att Lakkan & Marie kom med detta ypperliga förslag!

Sagt och gjort, MOR kom hem vid halv 6 snåret och kvart i var vi på väg (ÄLDREMATTE följde oxå med) för att mötas upp vid jordgubbsstånden på 108:an och sedan tillsammans köra bort mot Yddingesjön vid scoutstugan där vi varit tillsammans och badat 2 gånger tidigare. Denna gång körde vi lite närmre.

Beck är riktigt duktig på att trava på nu... han är inte alls pipig heller längre när han kommer lite på efterkälken... vilket han av förståliga skäl gör rätt ofta.

När vi kom fram till badplatsen så var det ganska mycket aktiviteter där... men Marie travar in och förhör sig lite försynt bland alla 2-beningar stora som små om det var OK att vi fick svalka av oss lite. Det var inga problem om vi inte befann oss uppe på bryggan. Självklart lydde vi detta och sedan samsades vi om om utrymmet med badande barn, seglande "optimister" och några kanotister. Beck han vågade sig ut en bit även idag... men det lär dröja innan han kan hänga på oss... men en dag så plötsligt händer det bara!

När vi sedan vilat och tagit en drickepaus så bar det tillbaka till bilarna. Jag sprang lite i förväg och kunde inte mostå frestelsen att ännu en gång plaska i plurret. Dock var vattnet inte lika rent & fräscht där och jag stank som F-N när jag kom upp... det var t o m så att jag själv märkte av det och det skal mycket till. Så det blev garagetvätt när vi kom hem... dock med varmvatten så det var inte lika jobbigt som i söndags. Idag sa MOR till mig att jag är en riktig "skitgris" men det är jag väl inte? Dock möjligtvis en skithund!

Efter hemkomsten så slocknade både jag & LILLKILLEN gott och vi var inte speciellt roade när MOR vid 24-snåret tvunget skulle dra ut oss på nattarundan. Men vi skyndade oss att göra våra behov och sedan slockande Beck vidare men jag piggnade till och tur var väl det för annars hade det inte blivit något inlägg idag.

Vi hade ingen kamera med idag... men det hade Marie och hon fotograferade flitigt så har vi tur så kan jag uppdatera med lite bilder imorgon.

Nattinatti!

Jorden runt på...

... 46 dagar, nä inte riktigt det vi skall pyssla med... men det är så många dagar som jag & MOR har på oss att komma i form till FM-2009. Vi har nämligen tagit ett gemensamt beslut om att ställa upp i år.

MOR har bestämt sig för att tappa ytterligare några kilo (lite mer än 15 är nu avklarade) och även förbättra konditionen ytterligare så att hon skall orka med alla stationerna. Det ryktas oxå om att hon nu skall våga sig i löpardojjorna igen när ingen hälsporre bekymrar henne något nämvärt längre och då skall jag få hänga på och det kan ju inte skada precis.

Jag själv har bestämt mig för att öka farten samt plocka upp viltet lite snabbare samt att förbättra vattenarbetet. Så klart behöver jag MORs stöd & hjälp och MOR i sin tur någon/några andra kunniga problemlösare. Allt detta är kanske lite väl sent påtänkt men det är först nu som det känns lite lättare och då gäller det att smida medans järnet är varmt.
 
I söndags var vi hos Vira & Berit på Ängshög och tränade. Vi kom i god tid för att jag skulle få mig en lite längre rastningstur. När vi vände för att gå tillbaka och möta upp de andra så tog jag mig friheten att sticka in i en av kohagarna och utan att tänka mig för riktigt så rullade jag mig, inte en gång, utan 3 ggr i en härlig koblajja. Så här i efterhand borde jag ha tänkt mig för. MOR blev inte glad när jag kom ifatt henne, jag åkte direkt in i duschrummet utanför kostallet och ni skall inte tro att det fanns något varmvatten inte, nä i iskallt vatten fick jag stå där och tänka över mina synder.

När alla var samlade så drog vi ut på en av åkrarna där Berit fått sparat en liten ruta där inte höet slagits ner för att kunna gömma dummiesar eller vilt i den. Idag var det gömt en massa dummiesar som vi skickades från olika platser att söka upp. När det blev min tur så gjorde jag alldeles rätt, snabbt rakt ut, kopplade på näsan direkt, snabbt upptag och snabbt hem till MOR för avlämning utan krusiduller. Ja, ni har läst rätt... det gick himlans snabbt alltihopa. Det här var skitkul men på nästa skick gick jag först bort mig lite, men när MOR visslade och bad mig komma tillbaka så gjorde jag det direkt och på nästa skick upprepade jag det jag gjorde på första skicket. På någotvis känns det mycket roligare att komma in till MOR med fart :-)

Sedan blev det helt om och så skulle vi skickas långt ner åt andra hållet där vi sett hararna sprungit lite tvärs & kors. Jag  stack i stort sett rakt ut fick svänga lite åt höger när jag kom in i området för att kunna suga upp en dummie i farten. När jag kom tillbaka till MOR så blev det Jackpot-belöning. Hårt arbete lönar sig tydligen!

Drickepaus blev det sedan innan det blev förlyttning bort till dammen. Jag lovar att jag inte ens slängde ett getöga bort mot koblajjan när vi traskade förbi kohagen igen. När vi kom fram till dammen så blev det lite extra tändning. Jag fick börja och då skickades jag först på en landdirigering och sedan skickades jag mot vattnet. Men jag blev ytterst tveksam, inget var ju kastat så vad skulle jag hämta? Visst jag såg att det låg något och guppade på ytan men det kändes lite hotfullt så jag vände om. MOR försökte verkligen övertyga mig om att jag visst vågade men tillslut  accepterade hon att jag inte skulle göra det hur mycket hon än försökte trycka på & stötta. Så jag fick sitta och titta på när de andra jobbade ett tag och sedan fick jag ett par markeringar och då tvekade jag inte en sekund, jag var t o m uppe på ön och hämtade en för att sedan gå i vattnet igen och simma tillbaka. Ingen dummie släpptes innan avlämning men någon liten skakning blev det några få gånger. Så vad det gäller vattenarbetet så måste jag våga lita på MOR när hon dirigerar ut mig även på vatten samt klara av att vänta lite längre med skakningarna... fixar vi till detta så kan det eventuellt snart börja likna något.

Nöjda & belåtna åkte vi sedan hemåt och jag lovar att vi båda sov rätt gott ganska länge den eftermiddagen.

Nu satsar vi vidare... GODNATT!


Det här min (Becks) nya...

... lekkamrat Winston, han är en labbe och bara ett par veckor äldre än mig. Imorse träffades vi igen och som vi fick busa:


Vi leker på ett helt annat sätt än jag kan göra med Wallander, ibland är jag underst och ibland överst. Det märks att vi har ungefär samma mat & sovtider för vi träffades igen på nästa runda och då tog vi oss oxå ett par retriever-ryck-rundor.

Midsommarafton...

... då det hände både det ena och det andra.

Först åkte vi iväg till Lomma för att möta upp fam Hanö-Svensson. Jag & Grappa skulle jaktträna medans Beck & Guinness fick strosa i skogen med hussarna.
Det var jätteroligt att se Grappa & Lena in action... inga tveksamheter till att ta upp varken pälsbeklädda dummeisar eller fåglar av olika slag från hennes sida ej heller att tänka andra tankar än att komma in direkt och lämna av direkt i handen. DUKTIG TJEJ!


Sedan blev det en stunds fika då det bestämdes att vi skulle åka till Lund och se fotbollen på en STOR-TV och sedan fira midsommar där med diverse hopplock.

När vi kom hem så fick jag & Beck för första gången passa huset själva, MOR & FAR behövde gå och handla. Vi placerades oss i hallen vid ytterdörren och det gick hur bra som helst Beck sa inte ett pip men han höll sig hela tiden intill mig så lite läskigt tyckte han nog att det var. Men när MOR & FAR kom hem igen efter en dryg halvtimma så hade dom med sig 1 liter yoggi bara... behövde dom verkligen ha gått båda för det lilla? Ja ja, jag fattar dom tyckte väl att det var hög tid att även LILLEMAN får lära sig att man ibland måste vara ensam hemma.

Sedan var det full aktivitet i köket, köttbullar rullades och stektes och spred en underbar doft, kassar fylldes med en massa gott, både ätbart & drickbart sedan bar det iväg till Lund. Den där doften av nystekta köttbullar var inte nådig i bilen man blev ju skitsugen. Beck gick lite husesyn när vi kom fram, det var ju första gången han var där på besök... Grappa var inte helt förtjust i honom och höll honom mestadels på avstånd men Guinness är lika tålig som mig (det är ju inte så himla länge sedan Grappa  var en liten intensiv valp). Så till matchen, ja inte blev det väl så mycket bättre match för att man såg den på STOR-TV... det blev ju förslust. När vi såg på vår LILL-TV sist så vann dom!!!  Torbjörn vill nog gärna ha en liten svarting till för han ville hela tiden mysa med Beck och Beck tyckte inte det var helt fel heller att bli kliad på lilla magen:

Grappa föredrog att mysa nära sin matte:

Här var det dags för någon att få sitt kvällemål, gissa vem, jo så klart  den väluppfostrade som förstått att man skall sitta ner!

Vi fyra 4-beningar fick mycket beröm för att vi uppfört oss så bra tillsammans så vi får med all säkerthet träffas igen allihop :-)

Tack för en trevlig dag tillsammans flocken Hanö-Svensson!

Premiärdoppet...

... för LILLBRORSAN är nu överstökat och likaså 12 veckors vaccinationen.

När vi ändå var i faggorna till dammarna så passade vi på att se hur Beck skulle bete sig gällande vatten. Först bara sprang han rakt ut och blev nog allt lite paff sedan tog han det lite mer försiktigt (ps. kolla in MOR hon trodde nog att han skulle drunkna). Så här såg det ut och ni får en skymt av mig oxå när jag får göra det som jag tycker är skitkul, dvs hämta dummiesar i vattnet:




Hos veterinären gick det oxå bra. Kim mutade Beck med köttbulle och då märkte han inte ens att han fick en spruta i nacken, snacka om att vara matfixerad :-)  Matchvikten för honom låg för dagen på ca 8.8 kg, gud vad killen ökar i vikt alltså... vart skall det sluta tro? Det märktes att det var 12 veckorsdagen, för flera syskon dök upp samtidigt och när vi kom ut så stötte vi på fina Jazz-gossen som blivit en riktigt ståtlig kille.

Det blev en riktigt kul måndagskväll men gårdagskvällen var ingen höjdare... MOR jobbade till kl 24 och var därför jättetråkig. Tur att LILLMATTE & hennes buskompis John roade oss lite i alla fall.

Nu på morgonen passade Beck på att väcka MOR redan 05.30. Jag tycker det är lite väl tidigt att stiga upp, det är väl snart dax att jag lär honom att sova lite längre.

Vilken upplevelsedag...

... det blev för mig, MOR & LILLEBROR igår!

Halv 9 stack vi iväg för att först hinna lämna av LILLEBROR hos Margareta så att han slapp vara med om "skottlossning"  på jaktkursavslutningen hos DaD.

LILLMATTE körde oss säkert sedan vidare och vi var framme i god tid för att få en bra parkering. Direkt när jag kom av bilen så blev jag nästintill helt galen... det doftade så underbart gott i gräset en bit bort och jag tänkte direkt att det kommer att bli en toppendag idag.
 
När alla kursare var samlade så delades vi in i 5 grupper, vi kom i grupp 4. Alla i gruppen skulle samla så mycket poäng som möjligt på de 5 stationer som vi skulle gå runt till.

Vi fick starta nere hos domare Per och där hade man fått rikligt med poäng om vi hoppat över trädgårdsstaketet  då markeringen var kastad. Men väl uppfostrade som vi alla var så hoppade ingen över utan vi sprang runt om och sedan samma väg tillbaka. Dock "hetsades" vi sedan till ett nytt försök men från andra hållet och då hoppade nästan alla både fram och tillbaka och lite till med lite stöttning:

På andra stationen där bl a Ing-Marie var domare skulle det sökas upp 30 dummisar av olika storlekar på 15 min. Minidummisarna gav 5 points, vanliga dummisar 3 points och de storastora 1 points. Vi gjorde upp direkt att de små skulle tas in och vi lyckades nästan, nio små plockade vi in tillsammans med en massa andra oxå. Det var jättevarmt att jobba idag så jag tog mig tre välbehagliga dopp. MOR var lite rädd att det skulle sinka gruppen... men ingen blev sur på mig (som tur var).

Lite väntan mellan skicken:

Vid nästa station väntade domare Jette. Där placerades vi vid en pinne och sedan skulle vi sitta kvar där medans tvåbeningarna gick ut och kastade en dummie vid en flagga till höger. Sedan skulle de gå ut till 5, 10 eller 15 points flaggan och därifrån kalla in oss för att sedan skicka oss spikrakt på ett linjetag till den flaggan där dummien tidigare placerats. MOR gamlade lite och frågade om vi skulle satsa på 15 points och jag sa ja det gör vi. Jag satt snällt kvar, sprang snabbt på inkallningen, sprang rakt ut på dirigeringen och när jag kom fram till dummien tog dofterna över nos. Men MOR lyckades bryta förtrollningen och efter 2 stopp så var jag fokuserad på uppgiften igen och hämtade in dummisen. 

Nästa station var hos domare Kent och nu började allvaret ordentligt... här gällde WT-regler, 0 points vid knallning och poängavdrag om det inte hölls tyst.  Här fick man välja, enkel, dubbel eller trippel markering. Här safade vi lite, tog en dubbel bara för trippel har vi aldrig tränat på. Ingen knallning bara full fokus:

Men med facit i hand så kunde vi gott ha tagit 3 eftersom att alla dummiesar hamnade intill varann, men som sagt det är alltid lätt att vara efterklok. Men på denna station hände något som MOR aldrig trott skulle hända. På 2:a markeringen drog jag mig först lite väl långt ut till vänster men MOR stoppade mig inte då utan lät mig själv jobba mig tillbaka in i rätt område. När jag lämnat av dummisen så säger Kent högt och tydligt: mycket bra Helene. MOR fick alltså beröm av Kent och det händer minsann inte varje dag! MOR tackade så mycket och lämnade platsen med ett stort leende på läpparna. Men när detta återberättades för Gert senare så sa Kent att det var något som han bestämt sig för innan att säga oavsett för att göra MOR glad. Tänk så snäll och omtänksam den killen är!

Lite avkoppling hanns med innan det var dags för sista stationen:

Sista stationen var hos domare Gert och även här gällde tuffare regler. Här skulle det dirigeras långt för 10 poäng och jädrans svårt för 15 poäng. Efter mycket gruppdiskussioner så bestämde sig gruppen för att göra lite fel:

Men det löste sig ganska bra till slut i alla fall för alla ekipage, uppgiften löstes men på lite olika vis. Klockrenaste dirigeringen stod Kid & Eva för, det var som tagit ur instruktionsboken, snabbt spikrakt ut, snabbt upptag och sedan snabbt rakt tillbaka hem, snålt med 10 points på den!


Jag skulle testas på en 15 poängare för att man trodde...  Visst visade MOR ordentligt mot vilken vimpel hon ville ha mig mot men helt lättlurad är jag inte...

Så när jag sprungit halvvägs rakt ut så tänkte jag, men vänta nu lite det var inte där som jag sett dom andra hämtade dummiesar ifrån så jag vände och sprang höger ner till platsen där jag visste att dom låg.

Var väl helt onödigt att ödsla energi i  värmen på att springa upp till den andra flaggan först för att sedan stoppas och därefter dirigeras till höger, eller?

Sedan var det roliga slut och en välbehövlig vila välkomnades. Till min stora glädje så slapp jag att hoppa in i den varma bilen, jag fick ligga i skuggan bakom bilen istället medans alla tvåbeningar smörjde kråset med grillad korv.  Grilla korv, ja det var Kent en hejare på i alla fall (men så hade han ju bra hjälp vid sin sida):

Men LILLMATTE hon är snäll hon... när hon kom för att titta till mig så hade hon med sig en korvasnutt :-)

Vid halv 2 så började det bli liv i luckan där borta vid tvåbeningarna. Vinnarna skulle koras och tro det eller ej, lag 4 vann (vårat lag alltså).

Tänk att vi var en del i det vinnande laget och titta vad första priset var, nu har jag äntligen en sådan här fin dummie i mina ägor som jag "inte alls gillar", eller är det kanske tvärtom, Gert hade en teori en annan teori:

Gert & Kent gick inte heller lottlösa, de uppvaktades rejält från varje grupp. Från fredagseftermiddagsgruppen fick dom vars sin förvaringsväska till sina lortiga jaktstövlar. Dessa överlämnades av Ann-Hilde & Bodil:

Vi tackade sedan för oss och LILLMATTE fraktade oss sedan säkert till Lomma där LILLEBROR med åtta av sina andra 11 syskon precis hade samlats för första valpträffen. Som dom busade och höll på alltså, jag blev helt överfallen när jag gjorde entre på apellplanen. Men efter småglinen kom Isa farande och då blev det genast lite roligare. Efter en stund la sig lugnet lite och G&B kunde berätta lite om hur det är tänkt att dom skall lägga upp valpkursen som skall starta den 2:a augusti. Det skall bli himlans spännande att se vad LILLBRORSAN kommer att få lära sig för något. Jag har lovat att försöka hjälpa honom att memorera alla syskonnamnen, Vera, Bella, Pärla, Mira, Enzi, Leia, Alice, Tinna. Syrran Daisy & brorsan kom tyvärr inte denna gång. 
Lite bilder från dagen:
Vera i närbild:
 
Pärla:

Trötter Beck;

Flatteröra:

Ryggsäcksutforskning:

Himlans trevlig dag var det & vädret fanns inte mycket heller att klaga över :-)

Oj, jag höll på att glömma... en liten fågel har viskat i mitt öra att Sandy har varit iväg med matte Ann-Sofi och fixat ett ustställningscert på placerat sig som 3:e bästa tik i Danmark oxå igår... GRATTIS men var det verkligen viktigare än att vara på jaktkursavslutningen?

Ballong- & ...

... Beck-lekande.

Jag var jätte nyfiken på ballongerna. Först kollade jag bara in "bytet":

och sedan närmade jag mig det lite mera:

... och plötsligt sa det bara PANG... men det finns det ingen bild på för MOR blev skiträdd när det smällde så hon missade det hela. Fjantigt att bli så rädd för en ballong som smällde lite!

Nu börjar LILLEBROR att bli lite roligare för nu kan vi ha lite dragkamper ibland och precis när han tror att han skall vinna så drar jag till ordentligt och då hänger han inte riktigt med i svängarna.


Men vi kan oxå ligga och småprata långa stunder men ibland blir han lite för intensiv då han börjar klättra på mig, bita mig i läpparna & öronen men då får uppfostrar Walle kliva in och bringa lite ordning i ledet.

Imorgon är det jaktkursavslutning för mig & MOR och sedan blir det första valpträffen för Beck & hans syskon. Låter som om det kan bli en roliger dag... hoppas vädret blir lite bättre oxå.

Giftfritt fästingskydd...

... är det som jag & Beck har hängande runt halsen.

Jag har haft mitt nu i 3 veckor och en fästingjäkel hade satt sig i svansen på mig dag 2 eller 3 men sedan har de äcklen hållt sig borta. Lille Beck har haft sitt sedan i torsdags och ingen äckelpäckel har upptäckts på honom.

Brickorna är inköpta via
Hundsystrarna och vi är ännu så länge väldigt nöjda. Vill du veta mer samt hitta fler bra/trevliga produkter så klicka på länken ovan.

Jag & min...

... FINA BROR!

Tänk att vildbasen faktiskt kunde sitta still i flera sekunder... fantastiskt!

Jaktlydnaden...

... har jag inga som helst problem med t o m fotgåendet fungerar nu riktigt skapligt även när vi går efter skytten. Det for som vanligt dummiesar, bollar och andra föremål till höger och vänster men det kan det göra så mycket det vill. Mumme försökte oxå hetsa oss till att gå på hennes Ja ja, ta den  m.m. men nej, det är MORS röst som gäller ingen annans.

Men att stanna på stoppsignalen och få mig att förväntansfullt vända mig om mot MOR nja där brister det totalt. MOR blåser felaktigt och gör det hela inte tillräckligt intressant, så så länge hon lever i tron att jag då skall förstå så kan hon lägga ner det hela snarast möjligt. Nä, här får vi nog GÅ TILLBAKA TILL GÅ och göra ett nytt försök för att se om VI tillsammans kan få det till att fungera bättre än idag.

Nästa gång är sista gången... undras om vi får hämta något då... hoppas det eftersom att vi varit så duktiga. Hoppas oxå att vi blir fler då oxå... idag var det bara jag, Nisse & Calla.

Men mitt i träningen kom en typ långhårig vilthund springande emot oss och efter kom en kille skrikande efter att vi kulle försöka fånga in henne för att hon rymt. När killen kom närmre så såg vi att han hade handskar och en kökskniv i handen. Blev vi oroliga där ett tag tror ni? Jo lite, men när Per frågade vad han hade kniven till så var det för att han höll på att skära ner nässlor när hunden rymde. Allt slutade gott... killen lyckades få hunden att sitta och kunde koppla henne och sedan gick han för att gå hem till mamma och säga att dom skulle lära hunden lyda lite bättre :-)
 
Beck fick oxå följa med idag men han & FAR höll sig för sig själva, gick en runda i skogen och sedan roade han sig väldigt bra själv. Nu är det helt ok att han delar bur med mig för nu har han slutat att sjunga opera vilket mina öron uppskattar väldigt mycket. TACK LILLBRORSAN!

Jaktträning i...

... Lakritsskogen.

När vi kom fram så var det ingen hemma... så jag och Beck fick springa lite tillsammans tills Marie & Lakkan anlände, de hade varit och köpt jordgubbar så de blev förlåtna.

Jag & Lakkan blev lite purkna för vi fick stanna i trädgården tillsammans med LILLMATTE medans Beck fick följa med ut i skogen och lägga ut ett sök. Men desto gladare blev vi när dom kom tillbaka och vi fick följa med.

Först blev det lite fotgående fram och tillbaka på stigen för att samla ihop oss och det gick riktigt bra. Sedan skickades jag på söket och hämtade in alla 5... litta problem hade jag dock med den stora truten... men kaninen gick finfint till MORS stora glädje.

Sedan var det Lakkans tur och hon gillar inte viltet så där väldans mycket... men det är ju inte så konstigt hon har knappt tränat med det... men näsan var påkopplad så allt vilt hittades och det kom nästan in ändå.

Viltet lades sedan ut igen och jag och Lakkan skickades tillsammans och då jäklar fick jag fart i baken... jag jobbade otroligt effektivt och fort gick det med upptagen t o m truten transporterades hela vägen in. Kanske lite taskigt mot Lakkan men jag hämtade in 4:a av 5.

Två väldigt fokuserade åskådare:

Sedan fick jag en enkelmarkering + en dubbelmarkering med vilt och dessa fixade jag oxå bra. Truten blev lättare på någotvis och kaninen & anden vållade inga bekymmer alls. Nu är det stora feta harar som vållar lite problem... men sådana apporterade jag ju på praktisk jakt så det skall väl gå att lära sig även när dom är kalla och äckliga.

Avslutningsvis så blev det mycket "UT" med både korta & långa skick på en jättelång stig, fungerade jättebra här. Men "UT" skall tydligen alltid vara rakt ut i den riktning som MOR pekar... men det har jag ännu inte riktigt förstått så stigen lär nog försvinna ibland framöver för att jag skall lära mig fullt ut vad "UT" betyder.

Vi var alla sedan mycket nöjda och tog oss tillbaka till Solgläntan där det blev vattendrickning, bus, mys & kexätning.




Nä nu får jag skynda mig... skall iväg på jaktlydnadskurs... rapporterar senare.

Haj så länge!

Måsjävlar...

... vad hade jag gjort dom för att dom skulle få skita på min svans imorse? Inte ett dugg, jag gick bara fredligt förbi konsthallen när dom flög emot mig och dessutom lättade på trycket, lite väl fräckt kan jag tycka!

Sista jaktkursomgången...

... och vilken pärs alltså!

Vi var bara en liten tapper skala om 6 hundar även idag och då var det ändå med två "lördagsekipage" inräknade, Sigge & Calla.

Fy farao... vad vi fick jobba som tusan både hundar & mattar. Det sköts vilt omkring oss och det gällde minsann att vara helskärpt hela tiden för att kunna hänga med i svängarna. Inte en tum fick man avvika från sin mattes vänstra sida utan tillåtelse. Vi var alla helt slut i bollen när klockan var ca 20.30. Men kul hade vi!

Vi fick skjuts av Lena & Sigge idag (TACK)! Men innan vi skulle åka hem så upptäckte Lena att Sigges koppel var borta så det var bara att bege sig ut på den gröna ängen och leta efter Sigges gröna koppel. Efter en liten stunds letande så fann jag det och jag belönades bra av Lena. Sigge & jag passade på att ta några race tillsammans oxå :-)

Mia & Malin... jag hoppas att ni inte blir allt för besvikna nu, men tyvärr får ni inte mer rapport än så här idag. Ni får nämligen inte vara för förberedda inför morgondagen... men jag säger bara: VAR PÅ ER VAKT & HA SILVERTEJPEN MED ER!

Nu (igår) har jag & brorsan...

... återförenats med flocken våran.

I tidags eftermiddag stack FAR iväg för att lämna av Beck hos kennelmamma Margareta i Åkarp och mig hos familjen Hanö-Svensson i Lund.

Vi har båda haft det kanonbra. Jag har fått ligga hur mycket jag ville i både i säng & soffor (precis som Guinness & Grappa) men mestadels har jag faktiskt legat på golvet för jag blir så jäklans varm när jag ligger i saker  & ting. Det har varit härligt att bo på landet... vilka fält där fanns att springa på och rejält rastad blev man varendaste gång och sedan kunde jag ligga mycket i deras lilla mysiga trädgård.

Beck han hamnade först hos Margareta sedan blev han upphämtade av "mormor" Ulrika och fick komma hem till mamma Isa. Där stannade han dessutom över natten och hade det hur mysigt som helst. Kan ni tänka er att MOR blev avundsjuk när hon på onsdagsmorgonen fick ett SMS där det stod att han sovit från 22.45 till 06.30! Hm, undras vad Ulrika hade gett honom i kvällsmaten?

På onsdagen kom han så åter till Margareta... och på kvällen fick han åka till Lomma med Bell, Spot & Jizza och där träffade han Isa & Molly igen. När de kom hem igen så hade han varit så törstig, han druckit och druckit och så var den nattsömnen förstörd. Kl 02.30 var han bara tvungen att lätta på trycket första gången och igen sedan 05.30.

När klockan var runt 10 så hämtades Beck i Lomma av MOR & FAR och det hade blivit ett kärt återseende från båda håll. Innan dom sedan kom och hämtade mig så hade dom tagit en härlig promenix i skogen. Tydligen har Bell & Spot nu lärt honom att käka kaninlortar... bra för det hade inte jag kunnat gjort eftersom att jag har slutat med det före längesedan.
Här kommer några bilder som jag varit inne och "knyckt" från
Anthriscusbloggen:


Däremot tror jag att han gjorde helt rätt i att hålla sig på behörigt avstånd från Bell då han hittat "sin" kong:

När jag blev hämtad så var lyckan oxå total, jag sprang snabbt ut till bilen och snabbt hoppade jag in till Beck i buren och då blev det ett rejält pusskalas vill jag lova och jag måste nog erkänna att jag hade saknat lillkillen lite trots allt.

TACK MARGARETA & Co och LENA & Co FÖR ATT NI VILLE TA HAND OM OSS SÅ ATT VI SLAPP BEHÖVA TRÄNGAS MED 40 PERS!

När vi kom hem så var det sig ännu inte riktigt sig likt hemma... det hade tydligen gått rätt vilt till på studentfesten. Men en toppendag för LILLMATTE hade det varit:

och ÄLDREMATTE var väldans stolt över sin LILLASYSTER:

Presentöppningsdax och då strålade hon så här:

Ordningen blev sedan ganska snabbt återställd... sofforna kom på plats och likaså resterande möblemang i v-rummet och disken försvann i köket... ni skulle sett hur det såg ut alltså.

MOR har gått omkring och ojjat sig över all mat som blev över... jag tittade på henne med mina bedjande ögon för att hon skulle fatta att jag skulle kunna hjälpa till att bli av med köttbullarna i alla fall... men då mumlade hon att det inte skulle vara bra för min mage. Borde inte jag få avgöra det själv eller?

Men när MOR skulle rota efter en lånad försvunnen sked i de svarta sopsäckarna... ja då tog jag lillebror och så gick vi och la oss på min favvoplats där vi hade full koll på om något skulle trilla ner:

Igår var vi på jaktkurs (fast att det bara var torsdag)... mer om det kommer senare.

Är det mycket att väga...

... precis på grammet 7 kg när man är 10 veckor?

MOR tycker att jag börjar att bli riktigt tunger nu, så risken är nog snart stor att jag inte längre får dom där mysstunderna med henne när jag bärs ner till gatan :-(
 
Men jag hoppas så klart att vi hittar andra mysstunder istället :-)