Sockerbetsträning...
... med Birgitta Staflund-Wiberg på Azza & Bodils fina ägor.
På gårdagsförmiddagen var det träning för de mera rutinerade 4-beningarna medans eftermiddagen var avsedd för unghundar + mig, jag drog upp medelåldern rejält tror jag.
Halv ett samlades vi, 1 labbe tik, 1 jaktgolden kille + 5 flattar, 2 tikar & 3 hanar i lite blandade åldrar från 1- 3,5 år.
Vi fick börja med en walk up i ett stort hav av sockerbetor. Det gicks och det sköts och det viktiga var att man markerade noga varje gång för man visste aldrig när det var ens tur (och missade vi 4-beningar så var det 2-beningarnas ansvar att hjälpa oss så de fick minsann oxå markera ordentligt varje gång). Jag markerade jättebra... det var bara en gång som jag kom lite ur kurs och det var när jag fick en knallande 4-bening i hasorna. Istället för att MOR tog hem mig igen så skickade hon mig med UT och då var jag redan lite vilsen för att jag stannat upp och visat lite intresse för polaren som gjorde mig sällskap en bit ut. Jag hade bra fart ut på alla mina skick men jag tyckte det var lite läskigt att gå mot hela "gardet" som stod uppställda mot mig på en linje.
Sedan blev det en liten snackepaus där man gick igenom hur vi alla klarat oss på första utmaningen. Sedan fick vi ta oss uppför backen i sädesfältet, därifrån skulle vi markera dummiesar som föll en bit ut i sockerbetsfältet. Även här fick jag en följeslagare med mig en bit ut... men denna gång kunde jag fortsätta att fokusera på min uppgift och klockrent hämta in dummiesen men då tappade jag fokusen på vägen tillbaka för att det applåderades vilt bland 2-beningarna och det hör minsann inte till vanligheterna när det gäller mig.
Sedan blev det kaffe-, vatten- & vilopaus innan det var dags för andra passet, långa linjetag (100m) mellan stora halmbalar. Vi fick stanna upp vid första balen och se när 8 dummiesar placerades ut, runt och ovanpå och sedan gick vi på rad bort mot nästa bal och därifrån skickades vi tillbaka mot den första balen. Sedan blev det samma sak mellan bal 2 & 3 och 3 & 4. De två första skicken gick superbra, snabbt ut & tillbaka... men på 3:e så sprang jag ut med något hängande efter mig igen... men denna gång var det ett halmstrå som satt fast i gumpen och jag kunde bara inte utföra uppgiften med den hängande där. 2 gånger fick jag stanna upp innan jag lyckades få bort skiten och sedan hade jag tappat bort vad jag skulle göra och tyckte då att jag lika bra kunde checka av terrängen runtomkring, jag lovar att det luktade väldans spännande. Men MOR ville annat och jag fick snällt bege mig hemåt igen och då fick jag höra från Birgitta att jag var en sjåpig kille (det har jag aldrig kallats förut) som inte kunde fortsätta arbeta trots halmstrået. När jag skickades på nytt var jag ganska uttåkad och fjantade mig istället, var uppe och vände på balen men sket i att ta dummisen, hoppade istället ner och snusade vidare på de andra dofterna. Men då hände det, MOR kom farande som en raket, jag tror minsann att hon satte rekord på 100m!!!! På darrande ben hoppade jag upp och tog dummien och sedan blev det till att springa tillbaka mot de andra med en något lätt irriterad högt flåsande MOR tätt i hälarna.
Sista övningen blev återigen ibland sockerbetshavet där vi skulle få hämta minst en men max två lite längre markeringar. Walk upen startade och här skulle det hämtas från höger till vänster, detta innebar att jag blev sist eftersom att vi gick längst ut till vänster. För att få hämta båda markeringarna så var man tvungen att utföra första markeringen utan några större problem. Jag fixade båda på ett mycket bra sätt men så är det ju betydligt mycket roligare att koppla på näsan och hämta sådant som man sett falla, om än lite klurigt bland betorna :-)
Jag är jättenöjd med mitt arbete, jag höll mig fint vid MORS vänstra sida hela tiden, ja jag vill säga att enda plumpen i protokollet kom på 3:e linjetagssträckan. Men Birgitta sa högt och tydligt in för ALLA att jag behöver utmaningar och inte tragglas med samma övningar gång på gång. Så nu har MOR fått annat att tänka på tror jag!
Några få bilder från gårdagen.
Här hela härliga sockerbetsfältet till höger, vi hade gått igenom hela nere ifrån hållet där bilarna står:
Halmbal 1:
Några fokuserade kursare:
Några till:
Idag har vi varit i Lomma och tränat lite med brorsan Elliot och hans matte. Vi började med markeringar, enkel, dubbdubbel & långa, sedan blev det minidummiesök i ganska högt gräs, där näsorna våra minsann fick vara rejält påkopplade och sist så skickades vi ut på linjetag som inte gick på någon stig inte.
Innan vi körde hem så blev det lite lydnadsträning med mer och mindre bra resultat. Men imorgon är det dax igen, det skall bli riktigt roligt.
På gårdagsförmiddagen var det träning för de mera rutinerade 4-beningarna medans eftermiddagen var avsedd för unghundar + mig, jag drog upp medelåldern rejält tror jag.
Halv ett samlades vi, 1 labbe tik, 1 jaktgolden kille + 5 flattar, 2 tikar & 3 hanar i lite blandade åldrar från 1- 3,5 år.
Vi fick börja med en walk up i ett stort hav av sockerbetor. Det gicks och det sköts och det viktiga var att man markerade noga varje gång för man visste aldrig när det var ens tur (och missade vi 4-beningar så var det 2-beningarnas ansvar att hjälpa oss så de fick minsann oxå markera ordentligt varje gång). Jag markerade jättebra... det var bara en gång som jag kom lite ur kurs och det var när jag fick en knallande 4-bening i hasorna. Istället för att MOR tog hem mig igen så skickade hon mig med UT och då var jag redan lite vilsen för att jag stannat upp och visat lite intresse för polaren som gjorde mig sällskap en bit ut. Jag hade bra fart ut på alla mina skick men jag tyckte det var lite läskigt att gå mot hela "gardet" som stod uppställda mot mig på en linje.
Sedan blev det en liten snackepaus där man gick igenom hur vi alla klarat oss på första utmaningen. Sedan fick vi ta oss uppför backen i sädesfältet, därifrån skulle vi markera dummiesar som föll en bit ut i sockerbetsfältet. Även här fick jag en följeslagare med mig en bit ut... men denna gång kunde jag fortsätta att fokusera på min uppgift och klockrent hämta in dummiesen men då tappade jag fokusen på vägen tillbaka för att det applåderades vilt bland 2-beningarna och det hör minsann inte till vanligheterna när det gäller mig.
Sedan blev det kaffe-, vatten- & vilopaus innan det var dags för andra passet, långa linjetag (100m) mellan stora halmbalar. Vi fick stanna upp vid första balen och se när 8 dummiesar placerades ut, runt och ovanpå och sedan gick vi på rad bort mot nästa bal och därifrån skickades vi tillbaka mot den första balen. Sedan blev det samma sak mellan bal 2 & 3 och 3 & 4. De två första skicken gick superbra, snabbt ut & tillbaka... men på 3:e så sprang jag ut med något hängande efter mig igen... men denna gång var det ett halmstrå som satt fast i gumpen och jag kunde bara inte utföra uppgiften med den hängande där. 2 gånger fick jag stanna upp innan jag lyckades få bort skiten och sedan hade jag tappat bort vad jag skulle göra och tyckte då att jag lika bra kunde checka av terrängen runtomkring, jag lovar att det luktade väldans spännande. Men MOR ville annat och jag fick snällt bege mig hemåt igen och då fick jag höra från Birgitta att jag var en sjåpig kille (det har jag aldrig kallats förut) som inte kunde fortsätta arbeta trots halmstrået. När jag skickades på nytt var jag ganska uttåkad och fjantade mig istället, var uppe och vände på balen men sket i att ta dummisen, hoppade istället ner och snusade vidare på de andra dofterna. Men då hände det, MOR kom farande som en raket, jag tror minsann att hon satte rekord på 100m!!!! På darrande ben hoppade jag upp och tog dummien och sedan blev det till att springa tillbaka mot de andra med en något lätt irriterad högt flåsande MOR tätt i hälarna.
Sista övningen blev återigen ibland sockerbetshavet där vi skulle få hämta minst en men max två lite längre markeringar. Walk upen startade och här skulle det hämtas från höger till vänster, detta innebar att jag blev sist eftersom att vi gick längst ut till vänster. För att få hämta båda markeringarna så var man tvungen att utföra första markeringen utan några större problem. Jag fixade båda på ett mycket bra sätt men så är det ju betydligt mycket roligare att koppla på näsan och hämta sådant som man sett falla, om än lite klurigt bland betorna :-)
Jag är jättenöjd med mitt arbete, jag höll mig fint vid MORS vänstra sida hela tiden, ja jag vill säga att enda plumpen i protokollet kom på 3:e linjetagssträckan. Men Birgitta sa högt och tydligt in för ALLA att jag behöver utmaningar och inte tragglas med samma övningar gång på gång. Så nu har MOR fått annat att tänka på tror jag!
Några få bilder från gårdagen.
Här hela härliga sockerbetsfältet till höger, vi hade gått igenom hela nere ifrån hållet där bilarna står:
Halmbal 1:
Några fokuserade kursare:
Några till:
Idag har vi varit i Lomma och tränat lite med brorsan Elliot och hans matte. Vi började med markeringar, enkel, dubbdubbel & långa, sedan blev det minidummiesök i ganska högt gräs, där näsorna våra minsann fick vara rejält påkopplade och sist så skickades vi ut på linjetag som inte gick på någon stig inte.
Innan vi körde hem så blev det lite lydnadsträning med mer och mindre bra resultat. Men imorgon är det dax igen, det skall bli riktigt roligt.
Bäst i klassen...
Igår var det avslutning på Veteranvalpkursen för mig Beck & Co.
Här är hela klassen samlad (och det var minsann inte det lättaste skall jag be att få berätta):
Foto: Heléne Jonsson
Vi fick göra en massa övningar för att visa upp lite av vad vi lärt oss under dessa 6 kursgånger och det gick riktigt bra. Men en övning blev extra tuff för vissa, bl a mig. Jag kunde inte motstå köttbullsbitarna som var placerade på tallrikar på vars en sida om mitten på inkallningsbanan, MOR kämpade och kämpade... men köttbullarna vann (F'låt MOR).
Innan vi skulle skiljas så skulle pris delas ut till de bästaste i klassen och det var vi ju så klart ALLA och vi fick gå fram och mottaga vars en sådan här kulig leksak som dessutom hade Frolicar fastsatta i benen:
Speciellt TACK till våra fröknar Karin & Heléne för en jättetrevlig kurs!
Sedan ber Wallander att jag skall hälsa, speciellt till Heléne och be om ursäkt för att han var lite "ostyrig" när han fick chansen att vara "Zico" och få göra det roliga med inkallning över en massa leksaker OCH hela köttbullar. Men kötbullarna blev för tuffa även för honom... verkar ligga i släkten det där!
Här är hela klassen samlad (och det var minsann inte det lättaste skall jag be att få berätta):
Foto: Heléne Jonsson
Vi fick göra en massa övningar för att visa upp lite av vad vi lärt oss under dessa 6 kursgånger och det gick riktigt bra. Men en övning blev extra tuff för vissa, bl a mig. Jag kunde inte motstå köttbullsbitarna som var placerade på tallrikar på vars en sida om mitten på inkallningsbanan, MOR kämpade och kämpade... men köttbullarna vann (F'låt MOR).
Innan vi skulle skiljas så skulle pris delas ut till de bästaste i klassen och det var vi ju så klart ALLA och vi fick gå fram och mottaga vars en sådan här kulig leksak som dessutom hade Frolicar fastsatta i benen:
Speciellt TACK till våra fröknar Karin & Heléne för en jättetrevlig kurs!
Sedan ber Wallander att jag skall hälsa, speciellt till Heléne och be om ursäkt för att han var lite "ostyrig" när han fick chansen att vara "Zico" och få göra det roliga med inkallning över en massa leksaker OCH hela köttbullar. Men kötbullarna blev för tuffa även för honom... verkar ligga i släkten det där!
Så roligt...
... det var på Skanör-Falsterbo BK i tisdags kväll när vi "grillades" utav av Björn.
Vi blev nerbjudna av Björn & Clara som skulle vara där och träna tillsammans med Magnus och hans lydnadsgrupp. Förutom Björn & Clara så var det två kända "face" till... nämligen Katharina & Figo som vi gått på jaktkurs tillsammans med i våras. Dom hade nyligen blivit uppflyttade till Lydnadsklass III och det firades så klart med uppflyttningstårta och GRATTIS säger vi till dem igen.
Vad fick vi så göra:
Jo, först blev det platsliggning i grupp med en rejäl störning, en höglöpande tjej men det gick bra ändå. Björn hade full kontroll på mig från sin plats så jag vågade knappt ens andas, det enda jag vågade efter ca halva tiden var att jag gled över på ena skinkan. Sedan fick jag även SITTA med i grupp men då stod MOR ganska nära mig och berömde när jag var duktig och hade fokus på henne och inte den löpande tjejen.
När det var avklarat, så sa Björn till oss att han hade en plan och så gick vi iväg till en annan del av planen. Först ville han se om vi gjort några framsteg i det Fria följet sedan han såg oss sist. Så det var upp till bevis och vi klarade oss riktigt bra, bättre än någonsin faktiskt.
Så här såg det ut i starten:
... och efter flera steg faktiskt:
... och tro det eller ej, efter en vänstersväng:
Fick först visa hur rutan fungerar eller rättare sagt hur den inte fungerar. Sedan fick vi testa lite av varje och avslutade med ett skick där bollen låg som en retning efter rutan och när jag var i mitten så kommenderade MOR mig att stanna och det gjorde jag på sekunden och då kom MOR farande och belönade mig med "pipen" som jag fick av Clara (tack tjejen). När jag kom tillbaka blev det köttbulle och sedan fick jag hämta bollen som en tredje belöning. Här stoppade vi så klart... ingen mer ruta-träning denna kväll. Så här såg det ut:
Vi fick oxå lite tips på hur vi skall fixa till inkallningen med ett snabbare ställande och hopp-sitt med mera fart på hoppet ut. Apporteringen kommer vi att kunna finslipa själv lixom fjärren & platsliggningen. Men resterande moment måste vi lägga mycket krut på... men med rätt verktyg så skall det nog gå :-)
Sedan var det MORS tur att hjälpa Björn & Clara med några moment, givetvis inte med hur de skulle utföra på bästa sätt utan med att serva dem med diverse föremålsutplacering. Bl a var det vittringspinnarna som skulle läggas ut och Clara var så klockren, hon luktade på en och sedan tog hon den som saknas i mitten på bilden:
Foto (alla): Björn Carlaby
Sedan fick vi se lite flera bra moment utförda av elitekipaget :-)
Tack snälla Björn & Clara för att vi fick oss en rejäl lektion i ämnet lydnadsträning. Nu lovar vi att vi ligga i ordentligt och hoppas på mera flyt i momenten!
Vi blev nerbjudna av Björn & Clara som skulle vara där och träna tillsammans med Magnus och hans lydnadsgrupp. Förutom Björn & Clara så var det två kända "face" till... nämligen Katharina & Figo som vi gått på jaktkurs tillsammans med i våras. Dom hade nyligen blivit uppflyttade till Lydnadsklass III och det firades så klart med uppflyttningstårta och GRATTIS säger vi till dem igen.
Vad fick vi så göra:
Jo, först blev det platsliggning i grupp med en rejäl störning, en höglöpande tjej men det gick bra ändå. Björn hade full kontroll på mig från sin plats så jag vågade knappt ens andas, det enda jag vågade efter ca halva tiden var att jag gled över på ena skinkan. Sedan fick jag även SITTA med i grupp men då stod MOR ganska nära mig och berömde när jag var duktig och hade fokus på henne och inte den löpande tjejen.
När det var avklarat, så sa Björn till oss att han hade en plan och så gick vi iväg till en annan del av planen. Först ville han se om vi gjort några framsteg i det Fria följet sedan han såg oss sist. Så det var upp till bevis och vi klarade oss riktigt bra, bättre än någonsin faktiskt.
Så här såg det ut i starten:
... och efter flera steg faktiskt:
... och tro det eller ej, efter en vänstersväng:
Fick först visa hur rutan fungerar eller rättare sagt hur den inte fungerar. Sedan fick vi testa lite av varje och avslutade med ett skick där bollen låg som en retning efter rutan och när jag var i mitten så kommenderade MOR mig att stanna och det gjorde jag på sekunden och då kom MOR farande och belönade mig med "pipen" som jag fick av Clara (tack tjejen). När jag kom tillbaka blev det köttbulle och sedan fick jag hämta bollen som en tredje belöning. Här stoppade vi så klart... ingen mer ruta-träning denna kväll. Så här såg det ut:
Vi fick oxå lite tips på hur vi skall fixa till inkallningen med ett snabbare ställande och hopp-sitt med mera fart på hoppet ut. Apporteringen kommer vi att kunna finslipa själv lixom fjärren & platsliggningen. Men resterande moment måste vi lägga mycket krut på... men med rätt verktyg så skall det nog gå :-)
Sedan var det MORS tur att hjälpa Björn & Clara med några moment, givetvis inte med hur de skulle utföra på bästa sätt utan med att serva dem med diverse föremålsutplacering. Bl a var det vittringspinnarna som skulle läggas ut och Clara var så klockren, hon luktade på en och sedan tog hon den som saknas i mitten på bilden:
Foto (alla): Björn Carlaby
Sedan fick vi se lite flera bra moment utförda av elitekipaget :-)
Tack snälla Björn & Clara för att vi fick oss en rejäl lektion i ämnet lydnadsträning. Nu lovar vi att vi ligga i ordentligt och hoppas på mera flyt i momenten!
Fy vilken tradig...
... helg det varit för min del... men desto roligare för LILLEBROR (han får berätta med egna ord själv längre ner i inlägget).
Så här har jag haft det:
Fredag kväll, lugnt & stilla. Fick dock snusa och kolla in MORS nya fina MUCKBOOT stövlar som hon var jätteglad över att dom äntligen levererats. Dom kommer att bli superbra när vi skall ut i ruskväder och våta marker. Nu fattas bara en liten regnhatt säger hon sedan är vi välutrustade!
Lördag, Beck & MOR åkte iväg på valpkurseri redan strax efter 08.00. FAR drog iväg en stund senare för att agera flyttkarl, men som tur var så stannade LILLMATTE hemma och umgicks lite med mig. När MOR & Beck kom hem så blev det lite mat och promenix och sedan fick jag & lillkillen vakta huset medans flocken vart bortbjudna på middag. Vi fick stanna hemma för 2 andra 4-beningar skulle komma och helt lyckat hade det nog inte varit med oss 2 oxå, nä lugnast blev det nog på detta vis. När flocken kom hem så blev det nattarunda med både MOR & FAR för ovanlighetsskull.
Söndag, även idag drog Beck & MOR iväg själva utan mig :-(
På schemat idag stod utställning och lillebror skötte sig bra tycker jag. Jag får försöka leva med att han nog kommer att bli snyggare än mig... men MOR säger att jag är den finaste killen som finns och det räcker långt för mig :-)
Nu hoppas jag verkligen att det blir roligare för mig i veckan som kommer, men det blir det alldeles säkert. Imorgon blir det lydnadsträning och likaså på tisdag som det ser ut nu och kanske någon ytterligare kulighet i helgen.
Innan jag släpper datorn till Beck så vill jag gratulera snyggingen Sandy (igen). I lördags var hon med sin matte i Danmark på en Internationell utställning och där gick det ju så himlans bra:
Sandy vann sin klass, brugsklass (hundar med jaktmerit) och fick Excellent (motsvarande vårt CK och i och med att hon vann klassen fick hon certifikatet. Sedan blev nästa steg att tävla mot bästa tik och där vann hon oxå. Därefter tävlade hon mot den bästa hanen som var en Champion, Starworkers Working Like Hell och även honom slog hon och blev BIR. Stort GRATTIS!
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Lika tråkig helg som Walle har haft det lika roligt har jag haft det.
Det började i lördags morse med att jag & MOR åkte och hämtade upp Bella & John och senare plockade vi oxå upp Pärla & Lotta innan vi styrde kosan upp mot Örkelljunga för att valpkursa hos Chili & Per och Debbie & Ida. Kan ni tänka er att dom bor i ett samhälle som heter Skogen... häftigt tycker jag!
När alla var samlade så körde vi vidare till platsen där Bea & Göran riggat upp lite i förväg.
Hos Göran blev det kontakt- & åter kontaktövningar. Det blev lite tuffare att hålla kontakt för det var så mycket spännande dofter i denna stora skog. 
Här har husse Per lämnat Chili som tittar långt efter honom:
Leia njuter i fulla drag i solgläntan:
"Vissa" 4-beningar fick oxå pröva på att INTE springa efter "kaniner" som plötsligt bara dök upp... men tyvärr var vi några som spårade istället och missade detta, men ev så får vi chans att pröva en annan gång.
Hos Bea var det viltspårsprövning som gällde. Jag har testat en gång tidigare och därför tyckte jag inte att det var så läskigt men mina syrror dom var ganska försiktiga men jag tror minsann att alla hittade sin skatt. Här är jag & MOR i väntan på att få börja spåra:
Jag sitter lydigt kvar tills MOR kallar fram mig:
När jag nogrannt hade kollat av startplatsen och försäkrat mig om på vilket håll spåret gick så tuffade jag på riktigt bra... tror allt att jag impade lite på Bea :-) :
Skynda dig MOR... här är den:
Stolt som en...:
När vi kom tillbaka så hade oxå precis missat när alla syrrorna & Debbie haft "kvarsittning" och klarat det fantasktiskt bra: 
Göran höll tiden (väldigt viktigt att tillägga)... men inte Bea och under tiden att alla skulle bli klara så fick vi andra köra skynkleken. Jag var riktigt metodisk idag, jag lyfte upp skynket... då fick man fram bytet snabbare :-):
Bytet var inte vilket byte som helst... kolla in när syrran Alice bär den stora tunga älgklöven till sin matte:
Debbie var lite mer försiktig och behövde mattes stöd (men så är hon ju oxå en labbe)
Igår var det så dags för mig att göra utställningsdebut. Här posar vi tillsammans med våran kennelmamma Margareta:
Jag provstår: 
Syrran provstår:
Jag fick bara springa ett vänstervarv för jag blev "brädad" av syrran. Här får Margareta & Pärla springa ännu en gång i gruppfinalen:
Men vi fick lika många rosetter i alla fall och jag är kille så jag hade ändå inte velat få en rosafärgad:
Visst klär jag i rosett?
Det var en tuff dag, rejält trött blev man:
Så här löd kritiken:
Maskulin hanvalp 6 mån. Välprop huvud. Bra bett. Vackert uttryck. Vacker hals och topline. Välansatt svans. Bröstkorgen ännu något outvecklad. Välvinklad runtom. Rör sig lätt och ledigt. Något tunn i hullet. Trevligt temprament.
Så trots att jag blev slagen av syrran Pärla så måste jag säga att jag gillade domaren för hon fixade så att jag nu kommer att få mera mat :-). MOR suckade lite och sa att jag kommer att äta dom ur huset, för jag får redan nästan 8 dl/dag!!!!
Sigge min goe kompis...
... kan inte längre leka med mig.
Igår fick han lugnt och stilla somna in i gröngräset för att sedan lätta vidare hundhimlen.
Sigge har inte mått så jättebra, först har han dragits med den jädrans allergin som inte ville ge med sig trots behandling, sedan började de förbaskade kräkningarna och nu tog de värstaste elakingarna över inuti hans mage och han orkade inte kämpa och vara riktigt glad mera.
I onsdagskväll när vi kom hem från Lomma så skulle vi bara gå den där lilla sista kisserundan och då hade vi turen att få möta Sigge och tillbringa en bra stund tillsammans med honom. Han gjorde verkligen ett tappert försök att visa glädje när han fick syn på oss, men snart så bara sjönk han ner i gräset igen. Lite glädje kunde vi dock se i hans ögon när MOR fyllde sina båda händer med det godaste träningsgodiset som finns och räckte över det mot honom.
Det sista han viskade till mig när vi skildes åt var att jag skulle lova honom att ta över hans roll i Magistratsparken, dvs rollen som "Kungen i Magistratsparken". Inga problem sa jag... vilken ära!
Sigge & jag har gjort en hel del kul tillsammans genom de 3 1/2 år som vi känt varann. Vi har spanat på brudarna i parken, gått på promenader, tränat ihop. Vi gjorde lydnadstävlingsdebut i Lomma tillsammans. Här ser ni Sigge in action med matte Lena när vi var i Veberöd på en annan tävling, kolla kontakten på bild 2:
Vi var oxå på besök i Torsö, Sigges paradis. Här hade vi en skitrolig dragkamp, tyvärr höll inte leksaken så länge när vi två starka grabbar tog i för kung och forsterland:
När Sigges 2-benings lillebror föddes så fick han bo på Walles B&B och följa med och busa med Lakkan i Lakritsskogen:
Stilige killen:
Sigges sista födelsedag, 6-årsdagen fick vi vara med och fira i våras ute i Magistratparken och då blev det godissök:
Sigge inledde oxå våren med att gå kurs hos Kent & Gert och trots sin smällarrädsla så fixade han skotten galant och apporterade som om att han ingenting annat gjort i sitt liv. Det gick så bra att även Sigge skulle ha startat på FM 2009... men det gick inte tyvärr orken hos honom fanns inte när början på augusti närmade sig.
Vi saknar Sigge jättemycket och våra tankar går även till hans flock som nu måste stå ut med en oerhörd tomhet. Men Lena & Fredrik... det är bara att ringa om saknaden av blöta pussar blir för stor... jag & Beck kommer som ett skott då :-)
Avslutningsvis vill jag lägga ut det som Lena & Fredrik skickade till oss igår, samt några av de sista bilderna som togs på Sigge i onsdags:
"Vår fantasktiska Sigge har nu lämnat oss pga elaka tumörer. Vår kloka, vackra, glada hund med sin stora personlighet får nu jaga bollar & bära pinnar i hundhimlen. Han har lärt oss massor men tyvärr blev tiden ihop bara alltför kort. Tack alla ni som tillhört Sigges fanclub & månat om honom."
Kungen av Magistratsparken:
Ryggkli:
Solskenskillen:
Grånos:
Mattepuss:
Hussepuss:
Ps. Jag är helt övertygad om att Sigge kommer att vaka över oss alla här nere och se till så att vi sköter oss :-)
Igår fick han lugnt och stilla somna in i gröngräset för att sedan lätta vidare hundhimlen.
Sigge har inte mått så jättebra, först har han dragits med den jädrans allergin som inte ville ge med sig trots behandling, sedan började de förbaskade kräkningarna och nu tog de värstaste elakingarna över inuti hans mage och han orkade inte kämpa och vara riktigt glad mera.
I onsdagskväll när vi kom hem från Lomma så skulle vi bara gå den där lilla sista kisserundan och då hade vi turen att få möta Sigge och tillbringa en bra stund tillsammans med honom. Han gjorde verkligen ett tappert försök att visa glädje när han fick syn på oss, men snart så bara sjönk han ner i gräset igen. Lite glädje kunde vi dock se i hans ögon när MOR fyllde sina båda händer med det godaste träningsgodiset som finns och räckte över det mot honom.
Det sista han viskade till mig när vi skildes åt var att jag skulle lova honom att ta över hans roll i Magistratsparken, dvs rollen som "Kungen i Magistratsparken". Inga problem sa jag... vilken ära!
Sigge & jag har gjort en hel del kul tillsammans genom de 3 1/2 år som vi känt varann. Vi har spanat på brudarna i parken, gått på promenader, tränat ihop. Vi gjorde lydnadstävlingsdebut i Lomma tillsammans. Här ser ni Sigge in action med matte Lena när vi var i Veberöd på en annan tävling, kolla kontakten på bild 2:
Vi var oxå på besök i Torsö, Sigges paradis. Här hade vi en skitrolig dragkamp, tyvärr höll inte leksaken så länge när vi två starka grabbar tog i för kung och forsterland:
När Sigges 2-benings lillebror föddes så fick han bo på Walles B&B och följa med och busa med Lakkan i Lakritsskogen:
Stilige killen:
Sigges sista födelsedag, 6-årsdagen fick vi vara med och fira i våras ute i Magistratparken och då blev det godissök:
Sigge inledde oxå våren med att gå kurs hos Kent & Gert och trots sin smällarrädsla så fixade han skotten galant och apporterade som om att han ingenting annat gjort i sitt liv. Det gick så bra att även Sigge skulle ha startat på FM 2009... men det gick inte tyvärr orken hos honom fanns inte när början på augusti närmade sig.
Vi saknar Sigge jättemycket och våra tankar går även till hans flock som nu måste stå ut med en oerhörd tomhet. Men Lena & Fredrik... det är bara att ringa om saknaden av blöta pussar blir för stor... jag & Beck kommer som ett skott då :-)
Avslutningsvis vill jag lägga ut det som Lena & Fredrik skickade till oss igår, samt några av de sista bilderna som togs på Sigge i onsdags:
"Vår fantasktiska Sigge har nu lämnat oss pga elaka tumörer. Vår kloka, vackra, glada hund med sin stora personlighet får nu jaga bollar & bära pinnar i hundhimlen. Han har lärt oss massor men tyvärr blev tiden ihop bara alltför kort. Tack alla ni som tillhört Sigges fanclub & månat om honom."
Kungen av Magistratsparken:
Ryggkli:
Solskenskillen:
Grånos:
Mattepuss:
Hussepuss:
Ps. Jag är helt övertygad om att Sigge kommer att vaka över oss alla här nere och se till så att vi sköter oss :-)
Mera bilder från...
... söndagen, några tagna av våran supporter BIP
Här sitter vi alla mattar och myser i solskenet på morgonkvisten:
Sammanbiten Margareta... ja, alla laddar vi på olika vis, men det funkade uppenbarligen:
Inte konstigt att Kidd & Eva tog 1:an... kolla så coola dom är, inte ett dugg nervositet där inte:
Lång väntan på domaren... men här ser ju MOR ut till att vara ganska avkopplad, axlarna på rätt plats igen, tidigare satt dom uppe vid hennes öron:
Spot & Margareta tar emot sitt välförtjänta pris:
och likaså Kidd & Eva:
... och vi har hämtat vårat. Men här är beviset på att jag & MOR inte alltid fokuserar på samma saker:
Avslutningsvis blir det en mysbild... men lika mysigt blev det inte för LILLMATTE när hon skulle krypa ner bland all grus som jag hade med mig hem:
Här sitter vi alla mattar och myser i solskenet på morgonkvisten:
Sammanbiten Margareta... ja, alla laddar vi på olika vis, men det funkade uppenbarligen:
Inte konstigt att Kidd & Eva tog 1:an... kolla så coola dom är, inte ett dugg nervositet där inte:
Lång väntan på domaren... men här ser ju MOR ut till att vara ganska avkopplad, axlarna på rätt plats igen, tidigare satt dom uppe vid hennes öron:
Spot & Margareta tar emot sitt välförtjänta pris:
och likaså Kidd & Eva:
... och vi har hämtat vårat. Men här är beviset på att jag & MOR inte alltid fokuserar på samma saker:
Avslutningsvis blir det en mysbild... men lika mysigt blev det inte för LILLMATTE när hon skulle krypa ner bland all grus som jag hade med mig hem:
Storslam...
... i Mårum idag!
Idag var det så alltså dags för mig & MOR att göra jaktprovsdebut i officiellt sammanhang.
Tidigt som attan fick vi stiga upp och redan 6.30 var vi och släppte in Kidd & Eva i vårat garage så att de kunde parkera sin bil på vår p-plats och därefter flytta över till våran bil så att vi kunde åka tillsammans till provplatsen. Allt flöt på perkfekt och i god tid var vi på plats, skönt att slippa komma med andan i halsen. Vi fick sitta i bilen medans 2-beningarna gick och fixade det praktiska med anmälan och så, sedan fick vi komma ut på en liten kisserunda innan vi sattes in igen för att dom skulle gå och heja fram Calla & Ann-Sofi som startade i Åben klasse. Förra gången kammade dom hem ett 3:e och idag blev det ett 2:a pris... så då kan vi lätt räkna ut vad det blir nästa gång :-)
Sedan blev det lång lång väntan som bestod av några kisserundor, en träningsrunda med fasanmarkeringar men allra mest blevdet fikapauser för 2-beningarna... dom behövde ladda med turkaka, men tro inte att vi fick ta del av den (MOR bakar bara sådana med choklad i och idag även med kokos i).
Efter att alla domare/funktionärer intagit sin frukost så blev det äntligen dags för Spot & Margareta med strt nr 52 att bege sig in i "elden" och lätt som en plätt tog dom sig igenom det hela.
Ny väntan i en timmes tid innan det så var dags för Kidd & Eva med start nr 61 att pröva på lyckan och dom gjorde det inte sämre än föregående ekipage.
Sedan var det äntligen våran tur som sistepellare, startnummer 67 av 67. Skytten var så lycklig när han hämtade oss, lika glad var kastaren men domaren var allt lite butter tyckte jag... usch kändes inte så bra att starta för honom. Men vi var där så det var lika bra att köra racet. Vi placerades framför vattnet, skottet gick av och anden föll i vattnet som till ytan var fyllt av någon sorts skit:
Men det var inte så mycket att bry sig om bara att göra sitt jobb. Men fy farao vad smutsig och äcklig man blev i pälsen.
Transporten vidare bort till landmarkeringsplatsen kunde gått lite bättre, men jag visste inte riktigt vad MOR krävde av mig, hon var inte riktigt bestämd och jag visste inte om jag skulle vara bakom, framför eller mittemellan. Får allt bli bättring till nästa gång. Jag gjorde mitt jobb även här.
Nästa transportsträcka fick vara i snor och den ledde till söket som var på andra sidan vägen. MOR fick lite instruktioner av domaren och sedan skickade hon ut mig för att finna allt viltet som var utlagt nere i en dunge. Jag jobbade på bra, fick några små hjärnsläpp och då var MOR tvungen att väcka mig med ett litet pip i pipan, men mer än så behövdes inte.
Lite pirrigt blev det sedan att stå och vänta tills muntergöken skrivit färdigt protokollet men efterhand som kritiken lästes upp så kändes det bättre & bättre och när han sagt det här så fick jag en hel näve köttbullar av MOR:
Fri ved fot: Kan blive bedre
Ro po post: JA
Skudfasthed: OK
Markeringsevne: Marker begge som hentes
Vandarbejde: Direkte i vand och henter anden
Vildtbehandling: God (Lide mere spontan opsamling af and)
Søg (næse, vildtfindende egenskaber, selvstændig arb): Arbejder i hela området, bruger næse og følger op.
Helhedsintryck (fart og stil samtsamarbejdsvilje: En god prestation. Føres fornuftigt.
Præmiering: 1
6 överlyckliga Anthriscusare som idag tagit ett 1:a pris i Begynder klasse på ett Markprøve B.:
Sedan blev det mera väntan, väntan på prisutdelningen. Här är jag & Kidd i samspråk angående dagens bravader:
Spot ville vara lite för sig själv:
Efter en stund så däckade jag... väntan blev för jobbig:
Men väntan var värt allt, titta så fin sked av ädlaste guld jag fick:
Nä nu bara måste jag i bian... imorgon är det vardag igen.
TUSEN TACK FÖR ALLA TUMM- & TASSHÅLLNINGAR bland er där ute... dom var oxå guld värda för oss!!!!!!
Idag var det så alltså dags för mig & MOR att göra jaktprovsdebut i officiellt sammanhang.
Tidigt som attan fick vi stiga upp och redan 6.30 var vi och släppte in Kidd & Eva i vårat garage så att de kunde parkera sin bil på vår p-plats och därefter flytta över till våran bil så att vi kunde åka tillsammans till provplatsen. Allt flöt på perkfekt och i god tid var vi på plats, skönt att slippa komma med andan i halsen. Vi fick sitta i bilen medans 2-beningarna gick och fixade det praktiska med anmälan och så, sedan fick vi komma ut på en liten kisserunda innan vi sattes in igen för att dom skulle gå och heja fram Calla & Ann-Sofi som startade i Åben klasse. Förra gången kammade dom hem ett 3:e och idag blev det ett 2:a pris... så då kan vi lätt räkna ut vad det blir nästa gång :-)
Sedan blev det lång lång väntan som bestod av några kisserundor, en träningsrunda med fasanmarkeringar men allra mest blevdet fikapauser för 2-beningarna... dom behövde ladda med turkaka, men tro inte att vi fick ta del av den (MOR bakar bara sådana med choklad i och idag även med kokos i).
Efter att alla domare/funktionärer intagit sin frukost så blev det äntligen dags för Spot & Margareta med strt nr 52 att bege sig in i "elden" och lätt som en plätt tog dom sig igenom det hela.
Ny väntan i en timmes tid innan det så var dags för Kidd & Eva med start nr 61 att pröva på lyckan och dom gjorde det inte sämre än föregående ekipage.
Sedan var det äntligen våran tur som sistepellare, startnummer 67 av 67. Skytten var så lycklig när han hämtade oss, lika glad var kastaren men domaren var allt lite butter tyckte jag... usch kändes inte så bra att starta för honom. Men vi var där så det var lika bra att köra racet. Vi placerades framför vattnet, skottet gick av och anden föll i vattnet som till ytan var fyllt av någon sorts skit:
Men det var inte så mycket att bry sig om bara att göra sitt jobb. Men fy farao vad smutsig och äcklig man blev i pälsen.
Transporten vidare bort till landmarkeringsplatsen kunde gått lite bättre, men jag visste inte riktigt vad MOR krävde av mig, hon var inte riktigt bestämd och jag visste inte om jag skulle vara bakom, framför eller mittemellan. Får allt bli bättring till nästa gång. Jag gjorde mitt jobb även här.
Nästa transportsträcka fick vara i snor och den ledde till söket som var på andra sidan vägen. MOR fick lite instruktioner av domaren och sedan skickade hon ut mig för att finna allt viltet som var utlagt nere i en dunge. Jag jobbade på bra, fick några små hjärnsläpp och då var MOR tvungen att väcka mig med ett litet pip i pipan, men mer än så behövdes inte.
Lite pirrigt blev det sedan att stå och vänta tills muntergöken skrivit färdigt protokollet men efterhand som kritiken lästes upp så kändes det bättre & bättre och när han sagt det här så fick jag en hel näve köttbullar av MOR:
Fri ved fot: Kan blive bedre
Ro po post: JA
Skudfasthed: OK
Markeringsevne: Marker begge som hentes
Vandarbejde: Direkte i vand och henter anden
Vildtbehandling: God (Lide mere spontan opsamling af and)
Søg (næse, vildtfindende egenskaber, selvstændig arb): Arbejder i hela området, bruger næse og følger op.
Helhedsintryck (fart og stil samtsamarbejdsvilje: En god prestation. Føres fornuftigt.
Præmiering: 1
6 överlyckliga Anthriscusare som idag tagit ett 1:a pris i Begynder klasse på ett Markprøve B.:
Sedan blev det mera väntan, väntan på prisutdelningen. Här är jag & Kidd i samspråk angående dagens bravader:
Spot ville vara lite för sig själv:
Efter en stund så däckade jag... väntan blev för jobbig:
Men väntan var värt allt, titta så fin sked av ädlaste guld jag fick:
Nä nu bara måste jag i bian... imorgon är det vardag igen.
TUSEN TACK FÖR ALLA TUMM- & TASSHÅLLNINGAR bland er där ute... dom var oxå guld värda för oss!!!!!!
Är bara tvungen...
... att berätta om två saker:
Att "någon" idag glömde att stänga dörren till soporna och det utnyttjade lillebror så klart! Jag försökte stoppa honom men det var inte lönt... han är en envis liten jäkel. Hushållspappret strimlade han i småbitar, plasten som suttit runt en ostbit ratade han ganska snabbt efter att han slickat på det och disktrasan naggade han bara lite i kanterna innan han gav upp och gick och lade sig hos mig. När MOR öppnade ytterdörren så kunde hon lätt följa spåren av det som fanns kvar från hallen genom vardagsrummet ut i köket. Jag kände mig lite skamsen, trots att jag vet att MOR vet att jag är helt oskyldig. Den lille han bara stod där och viftade på svansen och såg alldeles oskyldig ut.
Att ikväll kommer jag att sitta fastklistrad framför TVn när det premiär för "HÄR ÄR DITT LIV" kl 20.00 i ettan, för då skall jag spana in SysterYster Ellinor (Lakkans mattes syrra) som är kapellmästare i programmet. Det skall bli jätteroligt att få se henne igen... det var så längesedan sist.
Nä nu skall jag gå och hjälpa MOR baka turkaka (!) tills imorgon.
Ha en fortsatt bra lördag!
Att "någon" idag glömde att stänga dörren till soporna och det utnyttjade lillebror så klart! Jag försökte stoppa honom men det var inte lönt... han är en envis liten jäkel. Hushållspappret strimlade han i småbitar, plasten som suttit runt en ostbit ratade han ganska snabbt efter att han slickat på det och disktrasan naggade han bara lite i kanterna innan han gav upp och gick och lade sig hos mig. När MOR öppnade ytterdörren så kunde hon lätt följa spåren av det som fanns kvar från hallen genom vardagsrummet ut i köket. Jag kände mig lite skamsen, trots att jag vet att MOR vet att jag är helt oskyldig. Den lille han bara stod där och viftade på svansen och såg alldeles oskyldig ut.
Att ikväll kommer jag att sitta fastklistrad framför TVn när det premiär för "HÄR ÄR DITT LIV" kl 20.00 i ettan, för då skall jag spana in SysterYster Ellinor (Lakkans mattes syrra) som är kapellmästare i programmet. Det skall bli jätteroligt att få se henne igen... det var så längesedan sist.
Nä nu skall jag gå och hjälpa MOR baka turkaka (!) tills imorgon.
Ha en fortsatt bra lördag!
Nja...
... genrepet på vatten igår kväll kunde allt ha gått lite bättre tyckte MOR och kanske har hon lite rätt i det!
Vi åkte inom och hämtade upp Bell, Spot & Margareta på vägen och sedan styrde vi vidare till Ängshög där Eva & Kid redan anlänt när vi kom fram.
Vi fick börja på vatten efter den obligatoriska vattenstadgan. Sedan fick vi som fortfarande är på nybörjarnivån vars två enkelmarkeringar. Jag markerade kanon, simmade snabbt, greppade snabbt... men uppgången/avlämningen vart inget bra. När jag fick fast mark under tassarna så lade jag ner och skakade mig första gången och på andra skicket så blev det lite bakdelsskak på vägen mot MOR och sedan höll jag inte i bytett tills MOR bad mig släppa. Inte helt bra så här i "elfte timmen"...
Vira fick en dubbelmarkering för det är det man får i öppenklass. Elit-Bell behövde lite mera utmaning än så. Så Berit drog iväg någonstans, men ingen av oss fick kika vart hon tog vägen för vi skulle oxå få pröva på efter Bell. Det visade sig vara en lång dirigering över hela dammen och sedan skulle vi in i den höga vassen och söka. Bell fixade det jättebra så oxå Vira. Jag simmade bra ut efter att MOR övertygat mig om att det fanns något där ute. Eftersom att vi tidigare allt simmat över på ett ställe så var jag bombsäker på att det var dit jag skulle men MOR blåste och pockade på uppmärksamhet och efter ett tag så tog jag hennes tecken och drog iväg på hållet som hon pekade, dock via landvägen och ner i vassen och ut kom jag med mitt byte och simmade lugnt & fint tillbaka. Avlämningen blev något bättre. Sedan fick Kidd ett försök... men han ville inte riktigt vara med på noterna så jag fick en chans till och då fixade jag momenten bra från start till mål. Skönt att få ta det med sig tills på söndag.
Det mörknar jädrans snabbt nu om kvällarna så vi fick skynda oss till ett ställe där vi kunde köra ett par minifågelmarkeringar med dold kastare och nedslag i högt gräs. Dessa gick bra och sedan var det sök som gällde. När det blev våran tur så var det bra mörkt, men eftersom att det är näsan som skall jobba så gjorde det inget... 5 vilt av olika slag hämtade jag in snabbt & lätt med bra avslut.
Nu skall vi ha 2 helt träningsfria dagar och ladda batterierna.
Ett litet problem har dock uppstått för MOR, Cool down pillerna är slut hos leverantören så hon har fått köpa en annan sort, hoppas dessa är lika "hjälpsamma" för annars blir jag så nervös för att MOR är nervös!
Ha en fortsatt bra dag & trevlig helg så hörs vi framåt söndag eftermiddag/kväll!
Bye bye
Vi åkte inom och hämtade upp Bell, Spot & Margareta på vägen och sedan styrde vi vidare till Ängshög där Eva & Kid redan anlänt när vi kom fram.
Vi fick börja på vatten efter den obligatoriska vattenstadgan. Sedan fick vi som fortfarande är på nybörjarnivån vars två enkelmarkeringar. Jag markerade kanon, simmade snabbt, greppade snabbt... men uppgången/avlämningen vart inget bra. När jag fick fast mark under tassarna så lade jag ner och skakade mig första gången och på andra skicket så blev det lite bakdelsskak på vägen mot MOR och sedan höll jag inte i bytett tills MOR bad mig släppa. Inte helt bra så här i "elfte timmen"...
Vira fick en dubbelmarkering för det är det man får i öppenklass. Elit-Bell behövde lite mera utmaning än så. Så Berit drog iväg någonstans, men ingen av oss fick kika vart hon tog vägen för vi skulle oxå få pröva på efter Bell. Det visade sig vara en lång dirigering över hela dammen och sedan skulle vi in i den höga vassen och söka. Bell fixade det jättebra så oxå Vira. Jag simmade bra ut efter att MOR övertygat mig om att det fanns något där ute. Eftersom att vi tidigare allt simmat över på ett ställe så var jag bombsäker på att det var dit jag skulle men MOR blåste och pockade på uppmärksamhet och efter ett tag så tog jag hennes tecken och drog iväg på hållet som hon pekade, dock via landvägen och ner i vassen och ut kom jag med mitt byte och simmade lugnt & fint tillbaka. Avlämningen blev något bättre. Sedan fick Kidd ett försök... men han ville inte riktigt vara med på noterna så jag fick en chans till och då fixade jag momenten bra från start till mål. Skönt att få ta det med sig tills på söndag.
Det mörknar jädrans snabbt nu om kvällarna så vi fick skynda oss till ett ställe där vi kunde köra ett par minifågelmarkeringar med dold kastare och nedslag i högt gräs. Dessa gick bra och sedan var det sök som gällde. När det blev våran tur så var det bra mörkt, men eftersom att det är näsan som skall jobba så gjorde det inget... 5 vilt av olika slag hämtade jag in snabbt & lätt med bra avslut.
Nu skall vi ha 2 helt träningsfria dagar och ladda batterierna.
Ett litet problem har dock uppstått för MOR, Cool down pillerna är slut hos leverantören så hon har fått köpa en annan sort, hoppas dessa är lika "hjälpsamma" för annars blir jag så nervös för att MOR är nervös!
Ha en fortsatt bra dag & trevlig helg så hörs vi framåt söndag eftermiddag/kväll!
Bye bye
Som en...
... studsboll var Beck på sin kurs idag, han hade väldans svårt att sitta still. MOR fick kämpa rejält för att försöka hålla honom någorlunda i schack.
Först blev det lite kontaktövning med störande moment, Karin & Heléne kastade en boll mellan sig och då vart MOR & köttbullarna inte intressantast längre.
Sedan blev det att dom fick pröva på budföring, först fick Beck springa ifrån Karin till MOR och sedan sprang han glatt tillbaka till Karin när hon kallade tillbaka honom. Bra eller dåligt att han valde bort MOR, hm?
Sedan fick dom pröva på rallylydnad... och det såg inte helt lätt för dem att utföra momenten med svängar hit och dit och jag vill lova att där ställs det prov på kontakt och sammarbete.
Nu är det bara 2 ggr kvar på kursen, nästa gång är det MOR som skall ha fika med sig och sista gången skall krypet visas upp. Det börjar ta sig men det är en bit kvar för att rumpan inte skall "studsa" i krypet oxå.
Nu skall jag krypa upp i ÄLDREMATTES säng och nanna riktigt gott... jag fick följa med henne hem ikväll för att vi skulle få rå om varann lite, det var så längesedan sist :-)
Först blev det lite kontaktövning med störande moment, Karin & Heléne kastade en boll mellan sig och då vart MOR & köttbullarna inte intressantast längre.
Sedan blev det att dom fick pröva på budföring, först fick Beck springa ifrån Karin till MOR och sedan sprang han glatt tillbaka till Karin när hon kallade tillbaka honom. Bra eller dåligt att han valde bort MOR, hm?
Sedan fick dom pröva på rallylydnad... och det såg inte helt lätt för dem att utföra momenten med svängar hit och dit och jag vill lova att där ställs det prov på kontakt och sammarbete.
Nu är det bara 2 ggr kvar på kursen, nästa gång är det MOR som skall ha fika med sig och sista gången skall krypet visas upp. Det börjar ta sig men det är en bit kvar för att rumpan inte skall "studsa" i krypet oxå.
Nu skall jag krypa upp i ÄLDREMATTES säng och nanna riktigt gott... jag fick följa med henne hem ikväll för att vi skulle få rå om varann lite, det var så längesedan sist :-)
Nästan för bra...
... eller?
Igår for bara jag & MOR iväg till Lomma skogen för lite jaktträning. Vi mötte upp Spot & Margareta där. Både jag & Spot tyckte det var lite konstigt att de bara var vi... men vi upptäckte snabbt att det var jättekul för att det blev aldrig så lång väntan mellan momenten.
Vi fick börja med att gå fot fram till startplatsen och det tog sin lilla tid för jag var riktigt på hugget och ville ligga steget före... men se det kunde jag glömma förstod jag efter ett par vändningar. Vi fick börja med ett ganska litet sök där vi skulle hämta in 7 vilt (2 kaniner, 2 svartingar, 1 mås, 1 trut + 1 and). När jag hämtat in 5 blev jag lite konfunderad över att jag skulle hämta mera (jag brukar bara hämta 5!). Så med lite lägre tempo gick jag ut och sökte upp nr 6 och sedan var jag motiverad igen för nr 7. När viltet placerats ut igen så ville jag inte lämna utgångsplatsen frivilligt, jag tyckte gott att jag kunde få köra lite till men det hade varit taskigt mot Spot fick jag höra och då gick jag motvilligt med. Spot han körde på så det rök :-) tills allt var inne... ingen tvekan där efter nr 5 inte. Vi fick båda mycket beröm för våra upptag oavsett vilken sort vi plockade upp.
Sedan fick vi 2 enkelmarkeringar var där nedslagsplatsen var synlig och därefter ytterligare 2 med dold nedslagsplats. Vi löste dessa perfekt.
Sedan dirigerades vi för att hämta vars en kanin som Margareta informerat MOR om var den låg. MOR skickade mig i den riktningen men jag förstod inte varför jag skulle dit, där låg ju ingen, så jag sprang längre till vänster. MOR bad mig komma tillbaka... det gjorde jag men jag sög först upp kaninen och då såg MOR ut som ett frågetecken och ett gott skratt utbröt 2 beningarna emellan. Margareta var säker på att hon lagt dom vid 2 andra träd. Ja, tänk som det kan bli, tur att man kan själv ibland!!!
Övningen skulle göras om i en annan del av skogen och då lades kaninerna ut utav MOR. När Spot skulle skickas så berättade MOR för M exakt på pricken var dom låg, men skojade sedan till det och sa till M att dom låg till 45 grader vänster. M skickade Spot rakt mot kaninerna och han springer till vänster, ha ha M trodde då att MOR verkligen hade lurat henne... men se det skulle aldrig MOR kunna göra, hon har lärt sig att vi alltid måste få möjlighet att lyckas.
Eftersom att vi varit så duktiga så fick vi som belöning en lång runda att göra lite som vi ville i skogen. Jag & Spot har aldrig fått springa helt själva förut (har alltid varit några till, brorsor och syrror m fl), så det kändes lite konstigt i början, men efter en stund så hittade vi gemensamt intressanta platser, käkade köttbullar och hade allmänt kul.
Nu lite tillbaka till dagens rubrik... går det för bra för mig just nu eller har jag växt till mig och blivit en så duktig apportör? Ja det var frågan som MOR ställde till mig när vi båda nöjda & glada körde hemåt.
Om en stund är det plåstret som skall iväg på kursus, jag skall få följa med och kanske om vi har tur så får vi busa lite i skogen efter att han kursat färdigt :-). Man sover så gott efter det!
Hörs igen sen då!
Igår for bara jag & MOR iväg till Lomma skogen för lite jaktträning. Vi mötte upp Spot & Margareta där. Både jag & Spot tyckte det var lite konstigt att de bara var vi... men vi upptäckte snabbt att det var jättekul för att det blev aldrig så lång väntan mellan momenten.
Vi fick börja med att gå fot fram till startplatsen och det tog sin lilla tid för jag var riktigt på hugget och ville ligga steget före... men se det kunde jag glömma förstod jag efter ett par vändningar. Vi fick börja med ett ganska litet sök där vi skulle hämta in 7 vilt (2 kaniner, 2 svartingar, 1 mås, 1 trut + 1 and). När jag hämtat in 5 blev jag lite konfunderad över att jag skulle hämta mera (jag brukar bara hämta 5!). Så med lite lägre tempo gick jag ut och sökte upp nr 6 och sedan var jag motiverad igen för nr 7. När viltet placerats ut igen så ville jag inte lämna utgångsplatsen frivilligt, jag tyckte gott att jag kunde få köra lite till men det hade varit taskigt mot Spot fick jag höra och då gick jag motvilligt med. Spot han körde på så det rök :-) tills allt var inne... ingen tvekan där efter nr 5 inte. Vi fick båda mycket beröm för våra upptag oavsett vilken sort vi plockade upp.
Sedan fick vi 2 enkelmarkeringar var där nedslagsplatsen var synlig och därefter ytterligare 2 med dold nedslagsplats. Vi löste dessa perfekt.
Sedan dirigerades vi för att hämta vars en kanin som Margareta informerat MOR om var den låg. MOR skickade mig i den riktningen men jag förstod inte varför jag skulle dit, där låg ju ingen, så jag sprang längre till vänster. MOR bad mig komma tillbaka... det gjorde jag men jag sög först upp kaninen och då såg MOR ut som ett frågetecken och ett gott skratt utbröt 2 beningarna emellan. Margareta var säker på att hon lagt dom vid 2 andra träd. Ja, tänk som det kan bli, tur att man kan själv ibland!!!
Övningen skulle göras om i en annan del av skogen och då lades kaninerna ut utav MOR. När Spot skulle skickas så berättade MOR för M exakt på pricken var dom låg, men skojade sedan till det och sa till M att dom låg till 45 grader vänster. M skickade Spot rakt mot kaninerna och han springer till vänster, ha ha M trodde då att MOR verkligen hade lurat henne... men se det skulle aldrig MOR kunna göra, hon har lärt sig att vi alltid måste få möjlighet att lyckas.
Eftersom att vi varit så duktiga så fick vi som belöning en lång runda att göra lite som vi ville i skogen. Jag & Spot har aldrig fått springa helt själva förut (har alltid varit några till, brorsor och syrror m fl), så det kändes lite konstigt i början, men efter en stund så hittade vi gemensamt intressanta platser, käkade köttbullar och hade allmänt kul.
Nu lite tillbaka till dagens rubrik... går det för bra för mig just nu eller har jag växt till mig och blivit en så duktig apportör? Ja det var frågan som MOR ställde till mig när vi båda nöjda & glada körde hemåt.
Om en stund är det plåstret som skall iväg på kursus, jag skall få följa med och kanske om vi har tur så får vi busa lite i skogen efter att han kursat färdigt :-). Man sover så gott efter det!
Hörs igen sen då!
Nu jäklar...
... börjar det bli roligt på apellplanen!
Platsliggningen på 3 minuter med MOR gömd känns helt OK nuförtiden... för jag vet att hon alltid kommer tillbaka.
I den grupp vi blev indelad i idag fanns det inte någon med speciellt mycket tävlingserfarenhet... men våra mattar/hussar kämpade på så gott det gick med att hjälpa varandra till en bra träning.
Jag fick vara sist ut och fram tills det var min tur fick jag ligga passiv bredvid när de andra tränade. MOR säger att det är bra för då ligger jag och laddar lite. Några små försök gjorde jag dock för att komma lite närmre... men konstigt nog så förvisades jag tillbaka till platsen jag var anvisad.
Jag fick vara i samma grupp som brorsan Elliot, det var kul att se dom in action, hade hänt mycket positivt där tycker jag.
När det var min tur så började vi med fria följet och på raksträckorna gick det riktigt bra för att vara mig... blev t o m några högersvängar, men där krävs det betydligt mer övning OCH belöning för att jag skall hänga på ordentligt. Men en bit i taget säger MOR... vi har ingen brådska!
Nästa moment blev 2 x fjärrdirigering på olika avstånd och där var jag KLOCKREN... inte en millimeters framflyttning :-). Det känns kul att något moment sitter som det skall i alla fall.
Hoppet är inte ute för hoppandet, men det krävs något mer för att det skall kännas riktigt motiverat att jag skall hoppa över och tillbaka med glädje.
Det fanns lite tid över och då ville MOR testa sändandet med ställande. Det gick lite lamt framåt från början men när MOR busade upp mig och gjorde det hela först lite fartfyllt och sedan avslutade med mys & miniköttbullar fyllda med ost & skinaka inne i rutan, ja då blev det riktigt roligt att springa dit :-).
Sedan var det slut på det roliga för ikväll... men fortsätter MOR att vara lika rolig/busig framöver så kan jag tänka mig att bjuda till med ytterligare lite mera fart här och var!
Ändrade planer blev det ikväll, plåstret fick följa med i alla fall men jag måste säga att han sköter sig bättre och bättre i bilen nu, det var i stort sett tyst hela tiden ikväll. Men oj vad överlycklig han blir när MOR kommer tillbaka :-)
Idag har MOR ringt DRK och allt var ok inför söndagens jaktprovsstart, de var bara lite sena med utskicken, skulle gå med posten idag. Men vi har kikat i katalogen på nätet och sett att vi fått startnummer 67 av 67, men att starta sent var ingen nackdel för oss på FM :-). Ett tag blev jag lite nervös när jag såg att farsans husse var en av domarna, men efter närmre granskning så skulle han bara döma hundarna i "finrummet" - Vinder klassen!!!! Puh... hade inte varit så kul att dömas ut av honom... om man skulle göra bort sig.
Nä, nu väntar bian och en god natts sömn!
Platsliggningen på 3 minuter med MOR gömd känns helt OK nuförtiden... för jag vet att hon alltid kommer tillbaka.
I den grupp vi blev indelad i idag fanns det inte någon med speciellt mycket tävlingserfarenhet... men våra mattar/hussar kämpade på så gott det gick med att hjälpa varandra till en bra träning.
Jag fick vara sist ut och fram tills det var min tur fick jag ligga passiv bredvid när de andra tränade. MOR säger att det är bra för då ligger jag och laddar lite. Några små försök gjorde jag dock för att komma lite närmre... men konstigt nog så förvisades jag tillbaka till platsen jag var anvisad.
Jag fick vara i samma grupp som brorsan Elliot, det var kul att se dom in action, hade hänt mycket positivt där tycker jag.
När det var min tur så började vi med fria följet och på raksträckorna gick det riktigt bra för att vara mig... blev t o m några högersvängar, men där krävs det betydligt mer övning OCH belöning för att jag skall hänga på ordentligt. Men en bit i taget säger MOR... vi har ingen brådska!
Nästa moment blev 2 x fjärrdirigering på olika avstånd och där var jag KLOCKREN... inte en millimeters framflyttning :-). Det känns kul att något moment sitter som det skall i alla fall.
Hoppet är inte ute för hoppandet, men det krävs något mer för att det skall kännas riktigt motiverat att jag skall hoppa över och tillbaka med glädje.
Det fanns lite tid över och då ville MOR testa sändandet med ställande. Det gick lite lamt framåt från början men när MOR busade upp mig och gjorde det hela först lite fartfyllt och sedan avslutade med mys & miniköttbullar fyllda med ost & skinaka inne i rutan, ja då blev det riktigt roligt att springa dit :-).
Sedan var det slut på det roliga för ikväll... men fortsätter MOR att vara lika rolig/busig framöver så kan jag tänka mig att bjuda till med ytterligare lite mera fart här och var!
Ändrade planer blev det ikväll, plåstret fick följa med i alla fall men jag måste säga att han sköter sig bättre och bättre i bilen nu, det var i stort sett tyst hela tiden ikväll. Men oj vad överlycklig han blir när MOR kommer tillbaka :-)
Idag har MOR ringt DRK och allt var ok inför söndagens jaktprovsstart, de var bara lite sena med utskicken, skulle gå med posten idag. Men vi har kikat i katalogen på nätet och sett att vi fått startnummer 67 av 67, men att starta sent var ingen nackdel för oss på FM :-). Ett tag blev jag lite nervös när jag såg att farsans husse var en av domarna, men efter närmre granskning så skulle han bara döma hundarna i "finrummet" - Vinder klassen!!!! Puh... hade inte varit så kul att dömas ut av honom... om man skulle göra bort sig.
Nä, nu väntar bian och en god natts sömn!
En helg...
... i tävlandets tecken för flera av mina syskon/kompisar och bra har det gått och då blir man så klart stolt av att få vara en som känner dom!
Igår berättade jag om brorsan Enzo. Bea & Corinne var oxå i farten då och rodde hem ett 2:a pris i Nkl. Idag har Vira & Berit fixat ännu ett 1:a pris i Nkl och Viggo & Mia fixade ett 2:a pris i deras Nkkl debut. Tessie & Ingela lyckades inte hela vägen men jag tror att dom kommer igen precis som Enzo & Camilla.
Sandy & Ann-Sofi har varit på utställning i Böda Sand på Öland och där gick det tydligen strålande:
Certet i hamn och senare BIR och BIG!!!!
(har hört detta på omvägar... så jag hoppas att det stämmer annars hoppas jag att någon rättar mig).
Stort GRATTIS till ALLA!
Jag själv har bara legat i soffan och "ätit chokladpraliner" idag och fått rapporter efterhand som MOR talat med glada mattar :-)
Imorgon är det lydnadsträning och MOR har lovat mig att jag skall få nytt belöningsgodis. "Plåstret" får förmodligen stanna hemma hos LILLMATTE imorgon så förhoppningsvis kan all fokus vara på mig.
Igår berättade jag om brorsan Enzo. Bea & Corinne var oxå i farten då och rodde hem ett 2:a pris i Nkl. Idag har Vira & Berit fixat ännu ett 1:a pris i Nkl och Viggo & Mia fixade ett 2:a pris i deras Nkkl debut. Tessie & Ingela lyckades inte hela vägen men jag tror att dom kommer igen precis som Enzo & Camilla.
Sandy & Ann-Sofi har varit på utställning i Böda Sand på Öland och där gick det tydligen strålande:
Certet i hamn och senare BIR och BIG!!!!
(har hört detta på omvägar... så jag hoppas att det stämmer annars hoppas jag att någon rättar mig).
Stort GRATTIS till ALLA!
Jag själv har bara legat i soffan och "ätit chokladpraliner" idag och fått rapporter efterhand som MOR talat med glada mattar :-)
Imorgon är det lydnadsträning och MOR har lovat mig att jag skall få nytt belöningsgodis. "Plåstret" får förmodligen stanna hemma hos LILLMATTE imorgon så förhoppningsvis kan all fokus vara på mig.
10 steg...
... mot en bättre kontakt!
I måndagskväll var det dags att träffa den lilla nätta träningsgruppen igen. Skall försöka att få någon att ta en bild på den gemensamma platsliggningen nästa vecka... för det sägs att det är en "syn för gudarna" där vi varje gång ligger en sisådär 15-20 st på raken.
Platsliggeningen gick bra... efter att jag lagt mig på skinkan så låg jag blixtstilla tills MOR kom tillbaka från gömstället.
Det var dags att träffa nya gruppmedlemmar igen, kul att få lära känna alla men lite tufft är det med alla tips & råd som vi får... jag blir allt lite snurrig och känner inte riktigt igen mig från den ena gången till den andra. Men vi kämpar på och förhoppningsvis så hittar vi något sätt som passar oss och vi kom nog allt en bit framåt kändes det som denna kväll.
3 moment valdes ut som vanligt och vi valde samma som sist, FF (eller rättare sagt start med steg), inkallning med stannade samt apportering.
Friaföljet... MOR fick tips om att belöna på stället så fort jag gjorde rätt och det gillade jag. Det blev t o m så roligt att jag följde MOR 10 steg med finfin kontakt :-)
Inkallning med ställande... först fick jag hämta en köttbullsbit och sedan kallade MOR på mig och när jag var nästan ända framme så åkte MORs högra hand upp och bollen for över mitt huvud samtidigt som kommandot STANNA ljöd. Det här var oxå kul, kändes som om det var värt att stanna snabbt!
Apporteringen... nja första skicket så lekte jag rövare med apportbocken, först lattjade jag med den på 10 meters avstånd och tänkte inte lämna den ifrån mig. Men så drog MOR iväg och då gällde att kolla vart hon tog vägen men inte lämna av inte, nä det blev först aktuellt när MOR ignorerade mig totalt. Andra skicket gick bättre, men tredje blev som det bör.
Nästa gång skall vi fortsätta jobba med FF, men istället ta Sändandet med ställande samt Hopp sitt. Alla moment måste läras in och ombyte förnöjer sägs det!
I tisdagskväll for vi iväg till Annelund utanför Helsingborg för att träna jakt på ny mark tillsammans med Bell, Spot & Margareta. Det tog sin lilla tid att komma dit pga 2 vägarbeten som vi ville undvika genom att ta andra vägar, helt bra gick det inte men vi kom fram tillslut! Det var ett jättefint ställe med möjlighet till många olika sorters jaktträning. Ann-Sofi med Calla & Birthe med Staffan (som vi träffat tidigare på vårens jaktkurs) var redan där. Margareta började med att gå iväg för att lägga ut några kanindummiesar, Bell & Spot hade så klart full koll på vart hon tog vägen:
Vi skickades sedan på vars en dirigering uppför en liten slänt, bra början!
Sedan fick vi göra lite minisök i ett staketinhägnat litet område med diverse vegitation:
Här fick vi (jag längst bak) sitta/ligga snällt och vänta medans viltet skulle försökas kastas ut på öarna, tro det eller ej... dom hamnade där om än några lite på svaj:
Gå upp på öarna och hämta fixade vi galant... men när vi sedan skulle dirigeras över hela dammen med öarna som störande element så blev det lite tuffare men vi löste det tillslut med lite mattestöttning.
Men hålla fint, fast att vattnet dröp vart inga som helst problem för Bell:
När vi var klara på vattnet bar det bort mot ett stort sökfält med olika terränger där A-S lagt ut lite vilt åt oss. Detta var det tuffaste söket hitintills i min historia, men jag gav inte upp och tillslut så fann jag något som jag skickats ut för att sökas efter :-)
Sedan blev det kaninmarkeringar på löpande band och de vållar inga som helst problem längre... undras om man kan få ta svenska kaniner med sig till Danmarksproven eftersom att man är svensk? Om inte kanske man kan smyga ut dem på fältet istället för dem som de använder sig utav, dom skulle säkert inte märka det!
Nöjda och trötta styrde vi sedan kosan hemåt igen om det blir ett besök till där nästa tisdag får vi ta en diskussion om.
I onsdagskväll var det valpkursdax med "veteranerna". Småfisarna fick denna kväll stifta bekantskap med några av agillityhindren.
Jag hade bra span från bilen och kunde se att det gick rätt bra för Beck när han skulle över balanshindret, så klart hade han "säkerhetsvakter" på båda sidor om sig. Tunnlarna verkade han gilla skarpt han sprang ut & in ur dom från alla håll. Slalombanan gick han gärna oxå igenom med köttbullar som lockbete. Sedan togs den kuliga papperspåsen fram, "fröken" Heléne hade suttit och snörat en massa olika saker, dummiesar, handskar, skinnbitar, en fotboll m.m. Först fick valpisarna välja vars en sak och sedan tryckte mattarna/hussarna på PÅ-knappen men när andra "fröken" Karin sa stopp, så trycktes de på AV-knappen och lekandet upphörd och alla hade vars en förväntansfull valp sittande framför sig. AV- & PÅ-knappen testades ett par gånger med bra utfall. Sedan blev det tuffare för vissa, alla leksaker lades ut på ett område och "hjälpredan" Ann-Marie placerades i mitten av dessa och sedan skulle hundarna kallas in igenom detta hav utan att bry sig om roligheterna. Beck hade lite svårt för detta, var tvungen att kolla in några saker först innan han tyckte att MOR var ännu roligare. Sedan blev det lite sitt & liggövningar innan kvällen avslutades.
Torsdagskvällen blev vilokväll och igår ja då blev det en stads- & korvapromenix med polarna Lakrits & Elliot med mattar. Vi fick pröva en ny korvatjolla, servicen var god och likaså körven. Vi har ytterligare en korvatjolla att testa sedan får vi antingen börja om eller ge oss ut på lite längre rundor till Malmös utkanter. Här väntar vi på att MOR skall komma med leveransen:
Men gissa vem som fick sin korv först:
Och Ann som säger att hon och Elliot inte har någon "kontakt":
Idag har vi jakttränat på Ängshög. Det är inte ofta vi bjuds på fint väder när vi kommer dit, så ej heller idag. Först ösregnade det, sedan uppehåll, en skur till och en till men sedan blev det uppehåll i ca en timme innan träningspasset fick avslutas i hällregn. Vira har slutat löpa, men attans vad hon doftade gott ändå. Jag gjorde många försök till närkontakt, men MOR var på mig som en hök hela tiden.
Idag fick vi börja med att dirigeras till en halmrulle på en åker som jag bara tidigare har blivit rastad i där Berit varit och placerat en massa dummiesar. Det var konstiga vindförhållande och massor av andra dofter... så på första skicket blev det ett par omskick sedan stopp och lite hjälpdirigering in till "målområdet". Andra skicket från annat håll gick betydligt mycket bättre.
Sedan blev det förflyttning till ett område där vi fick en markering med duva från dold kastare och när den var avlevererad så dirigerades vi direkt ut i samma område och fick apportera hem en kanin. Jag sprang med raketfart ut, snabbt upptag, snabbt hemåt, enda misstaget var att jag stannade och lade ner kaninen en meter ifrån MOR, det blidde lite fel. Jag fick en chans till och då gjorde jag allt rätt från början till slut.
Sedan fick vi äntligen ta oss ner till dammen. Den inledande stadgeträningen börjar bli ritual nu och fugerar ypperligt, ungdoms Maya som var med idag klarade oxå det hela kanonbra. Sedan blev det en markering på vatten som fick hämtas först efter att en dirigering var hämtad på land. Slutligen var det dags att simma över hela dammen och lita på att det låg något dit man dirigerades OCH ja det gjorde det... tänk dom lurades inte denna gång heller :-)
Sista övningen var att jag fick gå i par med Bell på ett jättesök, där det låg vilt i trädklykor, på stengärdet m.m. Det blev ett jätteroligt sök och jag jaobbade med hög intensitet på de sex gångerna jag skickades ut. Tyvärr hade Bell lite förkärlek till kaninerna, han tog in alla 3!
Vi var hemma vid 14-tiden och därefter har det bara softats och efter kvällsmålet började vi ladda inför Sveriges match mot Ungern. Det verkar vara lite tufft för LILLMATTE att hitta någon praktikplats som bartender, så ikväll har hon fått träna på FAR, hon fick fria händer till vårat barskåp och FAR han tackade så klart inte nej till att bli serverad smarriga drinkar.
Idag höll vi tummar & tassar för brorsan Enzo som varit i farten på ett jaktprov, dock blev det någon liten miss i arbetet så det blev tyvärr inget pris, men han med matte kommer igen, det vet jag med säkerhet! Imorgon är det bl a Viras tur att pröva sina "vingar" igen... lika bra att börja hålla tassarna nu.
Nu blev det ett sådant långt rapporterande igen, skall försöka skärpa till mig lite framöver.
I måndagskväll var det dags att träffa den lilla nätta träningsgruppen igen. Skall försöka att få någon att ta en bild på den gemensamma platsliggningen nästa vecka... för det sägs att det är en "syn för gudarna" där vi varje gång ligger en sisådär 15-20 st på raken.
Platsliggeningen gick bra... efter att jag lagt mig på skinkan så låg jag blixtstilla tills MOR kom tillbaka från gömstället.
Det var dags att träffa nya gruppmedlemmar igen, kul att få lära känna alla men lite tufft är det med alla tips & råd som vi får... jag blir allt lite snurrig och känner inte riktigt igen mig från den ena gången till den andra. Men vi kämpar på och förhoppningsvis så hittar vi något sätt som passar oss och vi kom nog allt en bit framåt kändes det som denna kväll.
3 moment valdes ut som vanligt och vi valde samma som sist, FF (eller rättare sagt start med steg), inkallning med stannade samt apportering.
Friaföljet... MOR fick tips om att belöna på stället så fort jag gjorde rätt och det gillade jag. Det blev t o m så roligt att jag följde MOR 10 steg med finfin kontakt :-)
Inkallning med ställande... först fick jag hämta en köttbullsbit och sedan kallade MOR på mig och när jag var nästan ända framme så åkte MORs högra hand upp och bollen for över mitt huvud samtidigt som kommandot STANNA ljöd. Det här var oxå kul, kändes som om det var värt att stanna snabbt!
Apporteringen... nja första skicket så lekte jag rövare med apportbocken, först lattjade jag med den på 10 meters avstånd och tänkte inte lämna den ifrån mig. Men så drog MOR iväg och då gällde att kolla vart hon tog vägen men inte lämna av inte, nä det blev först aktuellt när MOR ignorerade mig totalt. Andra skicket gick bättre, men tredje blev som det bör.
Nästa gång skall vi fortsätta jobba med FF, men istället ta Sändandet med ställande samt Hopp sitt. Alla moment måste läras in och ombyte förnöjer sägs det!
I tisdagskväll for vi iväg till Annelund utanför Helsingborg för att träna jakt på ny mark tillsammans med Bell, Spot & Margareta. Det tog sin lilla tid att komma dit pga 2 vägarbeten som vi ville undvika genom att ta andra vägar, helt bra gick det inte men vi kom fram tillslut! Det var ett jättefint ställe med möjlighet till många olika sorters jaktträning. Ann-Sofi med Calla & Birthe med Staffan (som vi träffat tidigare på vårens jaktkurs) var redan där. Margareta började med att gå iväg för att lägga ut några kanindummiesar, Bell & Spot hade så klart full koll på vart hon tog vägen:
Vi skickades sedan på vars en dirigering uppför en liten slänt, bra början!
Sedan fick vi göra lite minisök i ett staketinhägnat litet område med diverse vegitation:
Här fick vi (jag längst bak) sitta/ligga snällt och vänta medans viltet skulle försökas kastas ut på öarna, tro det eller ej... dom hamnade där om än några lite på svaj:
Gå upp på öarna och hämta fixade vi galant... men när vi sedan skulle dirigeras över hela dammen med öarna som störande element så blev det lite tuffare men vi löste det tillslut med lite mattestöttning.
Men hålla fint, fast att vattnet dröp vart inga som helst problem för Bell:
När vi var klara på vattnet bar det bort mot ett stort sökfält med olika terränger där A-S lagt ut lite vilt åt oss. Detta var det tuffaste söket hitintills i min historia, men jag gav inte upp och tillslut så fann jag något som jag skickats ut för att sökas efter :-)
Sedan blev det kaninmarkeringar på löpande band och de vållar inga som helst problem längre... undras om man kan få ta svenska kaniner med sig till Danmarksproven eftersom att man är svensk? Om inte kanske man kan smyga ut dem på fältet istället för dem som de använder sig utav, dom skulle säkert inte märka det!
Nöjda och trötta styrde vi sedan kosan hemåt igen om det blir ett besök till där nästa tisdag får vi ta en diskussion om.
I onsdagskväll var det valpkursdax med "veteranerna". Småfisarna fick denna kväll stifta bekantskap med några av agillityhindren.
Jag hade bra span från bilen och kunde se att det gick rätt bra för Beck när han skulle över balanshindret, så klart hade han "säkerhetsvakter" på båda sidor om sig. Tunnlarna verkade han gilla skarpt han sprang ut & in ur dom från alla håll. Slalombanan gick han gärna oxå igenom med köttbullar som lockbete. Sedan togs den kuliga papperspåsen fram, "fröken" Heléne hade suttit och snörat en massa olika saker, dummiesar, handskar, skinnbitar, en fotboll m.m. Först fick valpisarna välja vars en sak och sedan tryckte mattarna/hussarna på PÅ-knappen men när andra "fröken" Karin sa stopp, så trycktes de på AV-knappen och lekandet upphörd och alla hade vars en förväntansfull valp sittande framför sig. AV- & PÅ-knappen testades ett par gånger med bra utfall. Sedan blev det tuffare för vissa, alla leksaker lades ut på ett område och "hjälpredan" Ann-Marie placerades i mitten av dessa och sedan skulle hundarna kallas in igenom detta hav utan att bry sig om roligheterna. Beck hade lite svårt för detta, var tvungen att kolla in några saker först innan han tyckte att MOR var ännu roligare. Sedan blev det lite sitt & liggövningar innan kvällen avslutades.
Torsdagskvällen blev vilokväll och igår ja då blev det en stads- & korvapromenix med polarna Lakrits & Elliot med mattar. Vi fick pröva en ny korvatjolla, servicen var god och likaså körven. Vi har ytterligare en korvatjolla att testa sedan får vi antingen börja om eller ge oss ut på lite längre rundor till Malmös utkanter. Här väntar vi på att MOR skall komma med leveransen:
Men gissa vem som fick sin korv först:
Och Ann som säger att hon och Elliot inte har någon "kontakt":
Idag har vi jakttränat på Ängshög. Det är inte ofta vi bjuds på fint väder när vi kommer dit, så ej heller idag. Först ösregnade det, sedan uppehåll, en skur till och en till men sedan blev det uppehåll i ca en timme innan träningspasset fick avslutas i hällregn. Vira har slutat löpa, men attans vad hon doftade gott ändå. Jag gjorde många försök till närkontakt, men MOR var på mig som en hök hela tiden.
Idag fick vi börja med att dirigeras till en halmrulle på en åker som jag bara tidigare har blivit rastad i där Berit varit och placerat en massa dummiesar. Det var konstiga vindförhållande och massor av andra dofter... så på första skicket blev det ett par omskick sedan stopp och lite hjälpdirigering in till "målområdet". Andra skicket från annat håll gick betydligt mycket bättre.
Sedan blev det förflyttning till ett område där vi fick en markering med duva från dold kastare och när den var avlevererad så dirigerades vi direkt ut i samma område och fick apportera hem en kanin. Jag sprang med raketfart ut, snabbt upptag, snabbt hemåt, enda misstaget var att jag stannade och lade ner kaninen en meter ifrån MOR, det blidde lite fel. Jag fick en chans till och då gjorde jag allt rätt från början till slut.
Sedan fick vi äntligen ta oss ner till dammen. Den inledande stadgeträningen börjar bli ritual nu och fugerar ypperligt, ungdoms Maya som var med idag klarade oxå det hela kanonbra. Sedan blev det en markering på vatten som fick hämtas först efter att en dirigering var hämtad på land. Slutligen var det dags att simma över hela dammen och lita på att det låg något dit man dirigerades OCH ja det gjorde det... tänk dom lurades inte denna gång heller :-)
Sista övningen var att jag fick gå i par med Bell på ett jättesök, där det låg vilt i trädklykor, på stengärdet m.m. Det blev ett jätteroligt sök och jag jaobbade med hög intensitet på de sex gångerna jag skickades ut. Tyvärr hade Bell lite förkärlek till kaninerna, han tog in alla 3!
Vi var hemma vid 14-tiden och därefter har det bara softats och efter kvällsmålet började vi ladda inför Sveriges match mot Ungern. Det verkar vara lite tufft för LILLMATTE att hitta någon praktikplats som bartender, så ikväll har hon fått träna på FAR, hon fick fria händer till vårat barskåp och FAR han tackade så klart inte nej till att bli serverad smarriga drinkar.
Idag höll vi tummar & tassar för brorsan Enzo som varit i farten på ett jaktprov, dock blev det någon liten miss i arbetet så det blev tyvärr inget pris, men han med matte kommer igen, det vet jag med säkerhet! Imorgon är det bl a Viras tur att pröva sina "vingar" igen... lika bra att börja hålla tassarna nu.
Nu blev det ett sådant långt rapporterande igen, skall försöka skärpa till mig lite framöver.