... att det är FARS DAG idag.

Min present till FAR fick överlämnas först efter mitt morgon/förmiddagsträningspass eftersom vi inte fick liv i honom innan vi åkte hemifrån, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Han fick en drömma-sig-bort-bok, "1001 platser som måste besökas innan du dör". Han blev jätteglad för denna + den Asterix-bok som han fick av LILLMATTE. Av ÄLDREMATTE fick han en "slippa-gå-ut-med-Walle-kväll" för jag har följt med henne hem och där har jag det så bra så bra, där får jag vara "över allt".
 
Vad hände på dagens träning? Jo, ca 08.15 åkte vi iväg till Lomma för att hinna gå en runda innan de andra dök upp. Förutom mig & MOR så var det Margareta med Bell, Spot & Jizza, Ulrika med Isa & Molly, Berit & Vira, Eva & Kid, Birgitta & Meia. Jag tror bara att jag träffat Meia en gång, men kan inte minnas att hon var lika intressant då som nu, så lite koncentrationssvårigheter hade jag. Men MOR verkar till lita på mig allt mer och mer för jag fick gå fot hela vägen bort till utgångsplatsen och hade inte kopplet på mig en endaste gång under hela träningen. 2 gånger försökte jag dock ta kontakt lite mer ingående med Meia... men det var nästintill helt lönlöst.
 
Vi började med lite stadga, walk-upade medans dummiesarna flög till höger och vänster. Sedan kallades vi alla in över hela dummiehavet innan vi en & en fick hämta in dummiesarna. Nästa övning blev en lång dirigering först följt av en störningsmarkering. I:a försöket gick skapligt, 2:a gick helt ok.

Nästa övning - stort sök - så fick jag återigen pröva på något som jag aldrig gjort förut. När jag var på väg in så kom Isa farande utåt. Lite ställd blev jag, men då MOR uppmärksammade mig på vad som gällde så lämnade jag av dummien jag hämtat in. En stund senare skickades jag ut igen och blev lite ställd när det redan fanns en annan 4-bening där ute. Ganska snabbt bestämde jag mig för att leta upp en egen dummie. Det här var riktigt roligt, trots lite läskigt. Höjdpunkten blev när jag stötte på Meia där ute och så klart tog jag chansen, men vad jag inte upptäckte var att Meias matte oxå befann sig i närheten och som ett skott var hon framme och körde bort mig. Som sista moment så fick vi alla påbörja operation dummiesökning, 2 av Ulrikas dummisar var spårlöst borta. Ingen fann dem och vi började undra om det kunde vara så att tanten & fabrorn som satte sig och fikade mitt i våran sökmark kunde ha lånat dom. Men så kom min klyftiga MOR på att det skulle kunna vara så att de låg kvar borta vid dirigeringsplatsen. Med stora steg och Isa & Bell hack i häl så begav de sig bortåt och så klart låg de där :-)