Det är så härligt ...
Det blev inte fältet idag med Guinness, det blev skogen istället. Vilken tur, för annars hade vi inte fått vårt gyttjebad (till våra 2-beningars stora förtjusning).
Vi hade rent ut sagt skitroligt tillsammans.
Bilderna talar sitt eget språk, visst?
4:e doppet för Guinness (jag fegade lite)
5:e & sista doppet (någon gräns måste det faktiskt vara på badandet)
Men det var inte alltid som Guinness ville vara med på bild:
Titta vad jag fick av MOR...
Imorgon...
Hon måste ge sig ut på stan och hitta nya "hundbyxor". Det hände en liten olycka tidigare idag. Det fanns något riktigt kletigt på baksidan på båda hennes byxben.
Oj, nu tror ni säkert något annat... nej nej, det var en hel del kåda som kletat sig fast ordentligt. Så kan det gå när man inte är så graciös så att man kan gå under stockar utan måste klättra/sätta sig på dom för att överhuvudtaget komma över dom istället.
Lite klumpigt...MOR
FY F-N VA VI E ÄR BRA,
YES YES, idag har jag & Guinness klarat av anlagsprovet i viltspår!!!
Det var långt, det var tufft, jag fick jobba rejält med snudan i marken, men när man äntligen står där med klöven i munnen, jag då är man bara så LYCKLIG och dessutom strax därefter få höra att man klarat av provet och hur duktig man varit, ja då finns det knappt något att tillägga.
Jag fick höra av Ingvar att jag vid ett tillfälle gick en bit i älgens spår men att jag ganska snart fattade att det var fel spår och då vände jag på steken och styrde min nos rakt mot målet. Vilken tur att jag inte träffade på älgen, jag tror att jag hade blivit skitskrajsen och sprungit in mellan MORs ben och gömt mig och det hade nog inte varit så lyckosamt. Men nu blev det inte så.. och jag kan vara stolt över mig själv.
Tack Ingvar, tack Ann, tack MOR utan er hade jag inte kunnat genomföra detta!
Tack MOR också för den fina tavlan (jag lägger ut en bild på den så småningom). Tack Ann/Elliot för bollen som blir svår att tappa bort.
PS. Guinness hur skall vi fira detta, skall vi dra en repa tillsammans imorgon på fältet?
Sist men inte minst, jag säger bara MMMMMMM...Marabou släng er i väggen det finns det som är mycket godare,
torkade blodkorvsbitar. Tack Marie för smakprovspåsen!
Igår var det en dag som inte var som....
Kungen av Magistratsparken (Sigge) var här hos mig från lunch och framåt. Hans Matte & Husse var visst på någon typ av "suparresa" eller vinprovning kanske det var.
Sigge bangade inte alls för att vara hos oss LINDEBLADARE, han fann sig ganska snabbt till rätta. Vi lekte lite, busade lite, sov lite men framför allt så vaktade Sigge oss alla och jag gjorde mitt bästa för att hjälpa till.
När vi var ute tillsammans så skötte vi oss exemplariskt, inga problem att promenera med oss 2 ihop. Äta kunde vi också utan att ens försöka närma oss varandras matskålar.
Det enda som jag inte tyckte var riktigt bra var att vi inget gottigottgott fick, inte ens gnaga ben. Sigge är för tillfället väldigt hårt hållen, han får bara äta sitt special torrfoder. Det är lite synd om honom också, han är nog också allergisk mot något. Men jag hoppas snart att både han och Guinness blir riktigt friska igen.
Jag, MOR & FAR var hembjudna till familjen Guinness & Co, så vi lämnade Sigge med LILLMATTE & Niklas strax innan 19. LILLMATTE berättade sedan att det hade Sigge absolut inget emot, han fick all uppmärksamhet och det hade tydligen blivit mycket lekande av.
Jag tror nog att Sigge kan tänka sig att komma hit fler gånger och det får han mer än gärna.
Hur var min kväll då? Jo, faktiskt nästan som rena julafton. Lena hann inte öppna ytterdörren förräns jag for som en raket ut i köket och åt upp Guinness mat. Det är ett superbra ställe, där står alltid mat framme och jag har hört att man skall passa på att äta när det bjuds (det har FAR sagt). Sedan hade Guinness en gedigen hög med tuggben i sin leksaksbytta, det var bara att gå dit och byta när man ville.
DET ÄR ETT VERKLIGT BRA & TREVLIGT STÄLLE ATT KOMMA TILL.
TACK...
Kul också att ni ville följa med Sessan & Elnaz. Sessan, vi visar ju verkligen exempel på att storleken inte spelar någon roll, du är en liten pyttis mops och trots det så leker vi så bra tillsammans.
Jag måste säga att jag verkligen trivdes som "fisken i vattnet". ÄLDREMATTE såg du att jag simmade på riktigt, dvs att jag inte fuskgick på botten?
SYAFMSYAFM...
Är det ingen som ens vill ge sig på en gissning? Tänk på att ett fint pris ligger i botten!
Konstigheter...
På MOR verkar det som om jag allt har lite svårt för att lära mig vissa saker, men jag tror bara att det beror på att MOR inte har den rätta utlärningsförmågan.
Snart tror jag att vi får kalla in lite experthjälp, det börjar bli lite pinsamt att jag inte kan det som många andra utför utan några tveksamheter. Visst jag kan säkert annat som andra inte kan, men basic kommando borde jag ha koll på nu när jag är över året, eller?
Har ni några bra tips att ge till oss, så spetsar vi våra öron.
Skrattande tanter....
När MOR kom hem idag efter jobbet så kom hon inte ensam. Hon hade Tyrus & Camilla med sig. Snacka om så överraskad & glad man kan bli.
Vi stack ut på en promenix strax därefter, det blev en stadspromenix. MOR hade nämligen glömt en påse på jobbet, så vi gick och hämtade den. På hemvägen gick vi genom bostadområdet Lugnet. Plötsligt fick jag syn på en Flatte på andra sidan cykelbanan, jag kastade mig ner i liggläge och bestämde mig för att inte röra mig ur fläcken. MOR försökte allt, men jag var t o m omutbar. Det kom 2 tanter som stod och log och skrattade och sa:
"Åh så gulligt". MOR svarade snabbt: "Ja visst är det gulligt men inte lika kul varje gång han får syn på en hund".
Han med Flatten på andra sidan undrade om jag var en hane och hur gammal jag var. Svaret från MOR blev givetvis: En hane & han är 13 månader. Ja ha, sa han, min är 11 år och lägger sig varje gång.
MOR suckade och verkligen tvingade mig upp på alla fyra och sedan iväg. Mitt beteende verkar inte helt till att falla MOR i smaken....
Jag utlyser en liten tävling....
Någon som kan hjälpa mig?
Kika in på mitt inlägg "GLÖMDE" och läs Guinness första kommentar och försök knäcka koden åt mig.
OBS! "knäckelön" kommer att utgå till den som lyckas.
Ps. Guinness du får tyvärr inte deltaga i denna tävling, det hoppas jag att du förstår!
Glömde....
.. glömde också att berätta att "koden" till att locka Guinness till sig på morgonen är knäckt. MOR ställer sig och viftar med hela kroppen och då kommer han gladeligen. Ja, det finns många sätt att väcka uppmärksamhet på.
Liten mus i "Maggan" ....
När vi hade följt Tyrus & Co till deras port, så fick Kristoffer syn på något förfärligt äckligt. Det sprang en fet råtta i gatan där dom håller på att gräva runt parken. MOR ville bara bort i från platsen och då passar ÄLDREMATTE på att skrämma havt ihjäl henne genom att säga att råttan kom upp den sida där vi gick. Detta fick MOR att pinna på ännu fortare. Ja, t o m så fort att jag inte hann med att göra mitt sista stora behov. Aah, lite taskigt kanske att beskylla MOR för att jag inte hann, jag måste faktiskt erkänna att jag haft väldigt mycket tillfällen tidigare under vår runda, så jag har nog mig själv att skylla lite.
När vi började att närma oss min port så fick jag min studseboll. Jag tappade den när en av våra granna kom ut ur soprummet, men det var en riktigt hyvens kille, han sprang allt vad han orkade efter den och lyckades förhindra att den studsade ut genom järngrinden. Det kallar jag god grannsämja.
Träningen....
... idag var lite annorlunda mot de tidigare.
Det började med att jag fick stanna kvar i bilen när vi kommit fram till Lomma. Jag fattade ingenting. När MOR kom tillbaka så fick jag reda på att de 2-benta var tvungna att städa en halvtimme först innan träningen. Det var faktiskt väldigt tråkigt att ligga där och bara vänta & vänta.
När det äntligen var dags för träning så var jag till en början väldigt rastlös. Men det gick bättre efterhand. Idag fick vi utökat lite av tränandet på att följa vår ledare. Vi fick träna på att ta/hålla kvar en apportbock i munnen tills vi fick klartecken att släppa den. Vi fick också hoppa över hinder. Tillslut blev det lite "Följa Lotta"-träning.
Trångt om ....
För tillfället är ÄLDREMATTE också boende här i mitt hem och då tar hon bara för givet att det är ok att hon intar platsen framför datorn. Men ikväll sa jag till på skarpen och då flyttade hon sig, direkt, vilken pli jag har på henne!!!
Spåra, spåra ...
Det var helt OK att åka långt i buren också. Det är nog som alla säger, man vänjer sig.
Dagen började med lite Puss- & Kramkalas bland några av de 2-benta. Tydligen var det någon matte som fyllde år! Efter den inledningen så drog 2-beningarna ut i skogen för att lägga alla spår. När de kom tillbaka var det dags att fika. Efter ett litet tag så fick jag & Guinness komma ut ur buren. MOR klarade inte av att höra att Guinness var lite ledsen, så vi fick båda komma ut. Jag tyckte faktiskt fikan var ovanligt lång idag, men det berodde kanske på att det blev lite paketöverlämning till Marie (från MOR & Ann) och sedan också lite skönsång, vad dom 2-benta säkert själv skulle kalla det, men jag låter helst bli att kommentera det.
Idag fick Guinnes, jag & Henke också gå samma spår, det var ett långt spår men det gick jättebra för oss alla 3.
Trötta var VI men också våra mattar!!
HIPP HIPP HURRA ...
... idag fyller ytterligare 2 av mina favvo-mattar år!
Tror inte att dom bryr sig om att jag avslöjar vem dom är, eller?
Marie (Lakrits matte) & Camilla (Tyrus matte) STORT GRATTIS på er båda.
PUSSILIPUSS från Wallander
Ps. MOR hälsar givetvis också, hon vill ju alltid också vara med på ett litet hörn.
Jag undrar ...
Efter att vi hade fikat & lekt lite så skulle Guinness gå hem och då hoppade han upp på MOR som då kände vilka vassa klor han hade. På 2 röda var klotången framme och en brottningsmatch mellan MOR & Guinness startade.
Ni undrar säkert vem som vann? Det gjorde MOR!!! Trots idoga försök att komma ur MORs grepp, så fick Guinness tillslut ge sig.
Men jag hoppas verkligen inte att du MOR skrämt livet av min goe kompis, utan att han vågar sig hit igen.
HUNDSIM...
Man fick gå igenom väntrummet på djursjukhuset och sedan kom vi in ett annat rum där det fanns stolar bord, biabädd, stor hundbur, detta var uppehållsrummet för friskvårdssimmare. Innanför detta rum fanns simbassängen.
Dessa "förhållningsregler" hade vi tidigare erhållit:
Tiden är mellan 10.00-11.00 och det är ytterligare en hund som är med och delar på tiden. Ni har således ca 15 min var i bassängen för städning ska vara avklarad innan timmen är slut och nästa simmare dyker upp.
> Ta gärna med regnbyxor för det brukar bli blött värre : )
Tur, för blött blev det verkligen.
> Stövlar & regnjacka finns att låna.
Tur, annars hade Lena blivit dyblöt, nu blev hon bara jättevåt, undrar varför?
> Viktigt att bara en hund är i bassängen åt gången och att de duschas noga innan.
Tur, det hade blivit trångt och smutsigt annars.
> Handdukar likaså.
Tur, för att man blev ju blöt in på bara kroppen ju.
> Flytväst finns och är bra att använda för nybörjare.
Tur, jag tror inte att vi klarat oss utan flytväst.
> Det är lättast om ni är två.
Förstår varför nu .... gör du det också Lena?
> Ha gärna med en egen leksak som flyter.
Tur, jag hade en med mig och den kom mer än väl till pass. Men nu ligger den i soppåsen, jädrans skit dom säljer i affärerna nuförtiden.
> Ni hjälps åt att städa våtutrymmena efter simningen
Tur, att våra mattar var med, för städa är inget roligt och definitivt inte efter att man simmat och blivit jätte trött.
> De kommer med största sannolikhet vara en som har simmat förut så bara fråga om du undrar något.
Tur, det hade aldrig gått utan Gibsons husse, då hade vi inte varit uppför rampen ännu.
Detta var bland det roligaste jag gjort hitintills i mitt liv.
Först blev det en rejäl duschning, sedan åkte flytvästen på (vadden i öronen glömde MOR i "fyllan & villan?). In i bassängrummet och då var jag tvungen att bestiga en ramp som var döläskig, men Gibsons husse stöttade mig. Sedan skulle en ny ramp sänkas ner i ett rakt läge i vattnet innan man fick påbörja simningen. Denna ramp kallades för en viloramp. Efter några minuter var jag i vattnet. Skiträdd var jag rent ut sagt, tills jag förstått att jag inte kunde drunkna. Men det gick bättre och bättre och till slut simmade jag utan att någon höll i mig.
MOR, detta vill jag mer än gärna göra om, får jag det??????????????
Lägger in lite bilder, vi hade ju proffsfotografen med oss.
Ta mig härifrån, snälla... detta känns livsfarligt
Så ja, nu är jag betydligt lugnare, har fått kläm på det här...
Men lite vila behövdes....
Ser ni så fina simtag jag tar....
Guinness måste också vara med på bild utan honom som kompis hade jag inte fått pröva på detta
Plask i plask.... Guinness var mig en riktig stänkare
Men också lugn & sansad...
PREMIÄRTUREN ...
Guinness var vågligare än mig, han hoppade in nästan på direkten. Jag behövde dock lite lyfthjälp med bakdelen. Men väl inne i buren så fungerade det bra. Det gick t o m bra att vända sig, bara man fick in den rätta snitsen. Så nu har man fått pröva ens vighet också och den var det absolut inget fel på (heller).
Vad tyckte du Guinness, visst var del helt OK? Jag tyckte det kändes ganska bra och tryggt, önskar dock lite mjukare underlag bara, men det kommer, MOR har lovat det.
Imorgon tar vi oss en lite längre tur, då är det spårdax igen.
Nu är den på plats...
Tyvärr blir det ingen ommålning för er som kanske hade hoppats att få använda era yviga svansar.
Den rosa färgen var slut, så "målaren" valde en neutral färg, svart. Hoppas det är OK Guinness?
MOR och jag gick ner i garaget lite senare ikväll. MOR ville gärna testa och se vad jag tyckte och jag säger bara: JAG TYCKTE INTE ......
Det var skitläskigt att hoppa in (hoppa och hoppa, jag vågade inte helt själv så MOR fick allt hjälpa till lite), trångt var det också för den delen. Måste säga att det var bättre förr. Men jag är rädd för att oavsett vad jag tycker så kommer jag inte att komma undan, det är nog bara att vänja sig oavsett om man vill eller ej.
På lördag kommer det att bli en premiärtur, kan vara bra att starta med en kortare tur första gången. Vi (jag & Guinness) skall då bara åka ut till Djursjukhuset för att simma en stund i bassängen.
Imorgon måste MOR komma på något fiffigt att lägga i botten på buren, för att jag skall ligga riktigt bekvämt (ja även du Guinness) när man åker. Hörde att MOR diskuterat att köpa någon skumgummimadrass som hon sedan skall klä, men i vilket tyg och hur det skall sättas på, ja det återstår att se. Jag tycker definitivt att det bör vara något avtag-/tvättbart, för annars vågar jag inte smutsa ner mig, då kanske risken är stor att man får springa bredvid bilen på hemvägen. Har någon ett bra tips så tror jag MOR tacksamt tar emot detta.
Imorgon skall vi också ner i bilen för att hänga upp mitt spårsele & spårlina. Snyggt och prydligt skall de hängas på burkrokarna.
Skönt för MOR att slippa behöva bära omkring på alla saker varje gång vi skall ut och träna av något slag.
PS. Min namnskylt är också på plats!
HIPP HIPP HURRA ...
Jag får nog inte avslöja vem, men hos mig går hon verkligen "hem".
Ha en bra dag önskar han som älskar att pussas
Ps. MOR hälsar också
Idag har MOR berättat ....
Det skall bli kul att se dom utan "provbildstexten". Lyckas jag så kan kanske t o m några publiceras här på bloggen så småningom. Leveranstiden är ganska så lång, hela 3-5 veckor.
Men den som väntar får se...
Målningsdax...
Hjälp mig att hålla tassarna för att den blir leveransklar imorgon!
Jag har redan fått inflyttningspresent...
Min MOR är FÖR snäll....
Förstår faktiskt inte vad Lotta syftar på... jag har ju hela tiden FOKUS på det jag skall (Lakrits alltså). Eller, nä det är kanske inte rätt, det borde kanske vara MOR istället. Ja ja, jag får väl försöka ändra på det tills nästa träning. Jag skall nog visa den där Lotta att det går utan att MOR behöver vara mindre snäll mot mig.
Varför ....
Det finns löptikar i parken, löptikar på träningen. Överallt luktar det förbaskat gott. Kommer det att vara så här alltid? Jag kan inte minnas att det luktade så gott förra året. Jag har ganska svårt att kunna koncentrera mig på det jag borde
Undrar om detta också kan ha att göra med klimatförändringarna i världen.
Idag har jag fått en ny....
Men vad händer? Jo, jag tappar den direkt och så rullar den också ut (precis som den gamla) bland de parkerade bilarna. MOR öppnar järngrindarna in till gården, placerar mig innanför och går ut och lägger sig på alla 4:a, men kommer tillbaka tomhänt. Vi får hoppas att vi hittar den imorgon när det är ljust. Förvisso köpte MOR en 3-pack denna gång, men jag tror nog att hon ville att den skulle vara i mina ägor mer än 2 minuter.
Jag tror att polletten...
... trillat ner även för MOR nu, i alla fall när det gäller att lägga viltspår. Även idag fick hon äran att lägga Elliots spår men denna gång skulle det vara ett spår med återgång. Återgång? Visst låter det konstigt, men Ann hade kanske redan innan spårläggningen en aning om att spåret inte bara skulle gås utav Elliot. (Ann är många gånger väldigt förutseende). Det blev alltså så pga ett litet missförstånd att både Henke, Guinness, jag & Elliot fick spåra i samma spår.
Jag tyckte faktiskt att det var lite svårt idag, kanske var det en nackdel för mig att flera gått spåret innan, eller så berodde det på att spåret var för svårt, eller så berodde det på värmen, eller kanske bara så enkelt att det bara berodde på mig och min egen koncentration, eller ..... skit samma inte lönt att försöka hitta orsaker. Det är bara att jobba vidare och försöka att vara mer fokuserad nästa gång. I vilket fall som helst så sa Ingvar att jag var duktig.
Guinness, nästa vecka blir det förhoppningsvis till att åka SKODA igen på söndagar och dessutom att vi skall få sitta i bur. Hoppas att det är OK för dig, för jag vill inte gärna åka/sitta ensam. MOR säger att det är betydligt säkrare att sitta i en bur. Vi kommer också att få bättre spaningsläge och inte minst få bättre luft (eftersom att bagageluckan kan vara öppen) när vi måste sitta "inspärrade" då våra 2-beningar är ute och lägger spåren.
Jag har tjuvtränat på att hoppa in/ur i Elliots bur ett par gånger och det var lite läskigt men vi vänjer oss nog ganska snabbt.
What a day!
Steg upp tidigt, Tarzan är också en morronpigg kille. MOR tog ut oss båda själv, det gick hur bra som helst. Vi gick ända till Pildammarna och där fick vi leka av oss redan 06.45. Det var inte trångt i rastgården, inte ens någon stod i kö för att få komma in heller. Vi fick springa av oss, vilket var jätteskönt.
Väl hemma igen så serverades frukosten. Tarzan var inte lika svårlockad att äta idag. Vi slafsade i oss maten ungefär i samma takt. När vi var klara bytade vi plats, jag sprang och kollade om Tarzan lämnat några rester och Tarzan sprang till min skål. Men ingen av oss hade lämnat något åt den andre.
Halv 10 blev Tarzan hämtad. Jag fick följa med ned till deras bil, jag ville också hälsa på MORMOR & Allan. Jag trodde att han skulle bli jätteglad när han såg sin matte/husse men han visade inte så mycket. Hade det varit jag som sovit borta hade jag varit överlycklig när jag sett MOR. Jag blir själaglad när MOR kommer tillbaka om hon så bara varit nere med t ex soporna i ett par minuter.
Vid 11 gick vi ut, träffade Guinness & Lena och vi gick en runda tillsammans. Loke hängde också på, vilket var trevligt. När vi kom till min port hände något underligt, Lena tog tag i mitt koppel och jag fick följa med dem hem. För stunden hade jag glömt bort att det var idag som var utflyktsdagen. Det blev ingen "Brunch" för Guinness matte/husse, där var stängt. Istället blev det en utflykt till Bokskogen. Det passade nog oss bättre tror jag. Det är helt otroligt vad vi sprang, badade dessutom 2 ggr också. Det är verkligen härligt med Friluftsliv.
När MOR kom och skulle hämta mig, så var hon lite konstig. Hon gick konstigt och verkade inte så jätte positiv. Naturligtvis belv hon jätte glad över att se mig och jag måste säga att det var ömsesidigt. Fast jag har absolut ingenting att klaga på, man kan inte vara på något bättre ställe. MOR bjöds in på middag (aah vädjan på bloggen hade slagit in) och tackade förstås inte nej. Guinness & jag fick på så sätt ytterligare flera timmar tillsammans.
Jag undrade var MOR hade varit så många timmar och varför hon såg ut som hon gjorde. MOR berättade att hon hade ont i kroppen, efter flera timmars slit på Lomma Brukshundsklubb. Tanken var att så många som möjligt av alla medlemmar skulle komma dit och hjälpa till att röja överallt, men uppslutningen var under all kritik. Totalt 6 personer kom, varav de 3 var MOR, Ann & Marie. De andra 3 (männen) som kom hade tydligen sagt att dom skulle komma. Alla andra lyste med sin frånvaro, detta gjorde att de som var där fick slita som bara den och allt blev naturligtvis inte färdigt. Men en hel container fylldes till höjden/bredden och ändå finns det hur mycket till som skall röjas. Det skall tydligen bli ett städtillfälle till, då får vi verkligen hoppas att det finns fler "frivilliga" som kan göra en god insats för klubben & medlemmarnas trvsel. För jag vill inte ha hem en sådan "vingabruten" MOR fler gånger.
Spårning imorgon, viktigt att komma i säng nu. GODNATT!
Lite fjantig har han allt varit...
Han har haft det så bra hos oss, men ändå har han sprungit omkring och pipit emellanåt. Förstår faktiskt inte varför?
Inte heller åt han sin mat från början, han som tasslöst brukar kasta sig fram till maten när han är hemma. Jag gjorde dock mina tappra försök för att hjälpa honom äta upp, men MOR var på sin vakt, jag hade inte chans att närma mig hans matskål. Efter en stund fick jag lämna köket tillsammans med ÄLDREMATTE, köksdörren stängdes och jag fick snällt vänta utanför och bara höra hur han slafsade i sig maten tillslut.
Men annars har vi haft det jätteroligt.
Jag var ute med LILLMATTE när MOR ringde och frågade var vi höll hus. Eftersom att hon hade Tarzan med sig så bestämdes det att vi skulle gå och möta dem i parken. Där stannade vi ett ganska bra tag. Tarzan fick mött nästan alla mina kompisar och han stortrivdes och mina kompisar verkade gilla honom också.
Förutom en, som jag inte vill nämna vid namn, det är taskigt. Men han är av en "farlig ras" och TROR bara för det att han är tuffast i parken. Men se det har jag genomskådat för länge sedan och det tog inte lång tid för Tarzan heller. Vi pussade på honom, men när han blev lite för närgången på Tarzan så fick jag ryta/morra till lite för att markera att Tarzan inte är någon kille som vill "sticka upp". Man måste kunna respektera att det kommer någon "gäst" och hälsar på ibland och då föregå med gott exempel. Men "sådan Husse sådan hund" heter det ju inte för ingenting.
Vi har haft lite dragkamper, busat lite och vilat lite. Tazan verkar att ha haft det lite tufft att komma till ro, men det beror säkert på att han inte är speciellt van vid att vara borta och framför allt inte att inte ha Matte & Husse omkring sig.
Det är nästan först nu 00.10 som han lagt sig och somnat djupt. Så det är nog bäst att jag inte skriver mer nu utan att jag stänger av datorn och smyger till sängs jag också.
Ibland vet jag inte vilket ben jag skall stå på....
Jag lyfte på höger ben, vänster ben, höger igen och gick framåt SAMTIDIGT som jag kissade.
MOR tyckte tydligen att det såg roligt ut för hon skrattade glatt på morgonkvisten. Jag tycker hon var lite taskig som skrattade, ibland är det faktiskt väldigt svårt att bestämma sig.
Lång mysig kvällspromenad...
Vi gick ut 19.45 och kom hem först 21.15. Det blev en lång tur genom Pildammsparken. Vi gick så fint och bara njöt.
Jag förstår inte varför Tyrus skall envisas med att gå inne bland alla blommor/buskar, han får ju bara fästingar på sig. Tur att han är vit och tur att Camilla har falkögon, den jäkelen åkte bort ur pälsen snabbt som attan.
När vi kom tillbaka till Magistratsparken så började alla hundar lämna parken. Jag/vi förstod inte varför förrän vi såg att Guinness var på ingång. Nä, skojade bara, det var bara vi i parken och jag & Guinness sken upp som solar när vi fick syn på varann. Camilla/Tyrus lämnade sällskapet för att Camilla behövde gå hem och " pudra näsan lite".
Fr o m imorgon förmiddag blir det FF....
På lördag em/kväll så blir det nog mysa av, men man vet aldrig om någon kanske bjuder hem oss på middag för att vi skall slippa sitta ensamma, i så fall får mysandet vänta lite, det kommer en Söndag också!
Jag blir allt lite ....
Jag passar då på att hitta på lite bus. Idag råkade "Långebens öra" komma ivägen för min käft. Jag bet ett stort jack i hans öra. Lite dumt, jag gillar ju honom skarpt, men på så sätt fick jag MORs uppmärksamhet.
Nål & tråd åkte fram igen. MOR sa att hon kan lika bra ha "förbandslådan" stående framme, var och varannan dag är det alltid någon som måste "sys ihop". Tur att MOR gått en kurs i "Första hjälpen".
Ps. LILLMATTE kom omplåstrad hem ikväll, hon hade fått ett rejält skrapsår på sin arm. Förstår inte varför hon skall "styla" så när hon åker inlines, killarna tittar nog på henne utan att hon behöver göra sig till. Men nu var det inte så det hade gått till kontrade hon direkt med. En trottoarplatta alldeles vid porten, var inte helt plan, detta lade inte LILLMATTE märke till förrän det var för sent. Ja så kan det gå, när man inte ser sig för.
Dagens rapport från Pildammarna
Oj vad vi kan springa....
Vi hade superkul på fältet. Det var i stort sett bara hon & jag där. Eftermiddagsrundan avslutades med en fika på Espresso House i Västra Hamnen. Jag & Sessan fick dessutom en skål med vatten som man får låna medans man fikar, det kallar jag service. Dock var det lite fuskigt, Sessan fick sitta i sin mattes knä, men jag fick snällt fick hålla mig på marken. Jag gjorde mina tappra försök, men det fungerade inte riktigt när jag försökte sätta mig i ÄLDREMATTEs knä, jag är lite för stor, men absolut inte för gammal.
Idag fick vi börja träna på nya ...
I gruppen som jag kom i idag så blev vi fyra flattar, JAG, LAKRITS, ALEX & SINGO.
Vi fick börja med att visa att vi kunde sitta och stanna kvar vilket var en baggis. Även sitta och stanna kvar trots att MOR också satte sig, vilket hon inte brukar göra gick också riktigt bra.
Vid nästa moment så fick vi träna på att stanna under gång och undvika att sätta oss ner. Resultatet av detta blev allt lite blandat. Ibland stannade jag perfekt, men ibland glömde jag bort mig och satte mig ner, men se då var MOR där med en hand i ljumsken direkt och det känns inte helt skönt så då stälde jag mig upp på direkten.
Tredje & sista momentet gick ut på att lära oss kommandot "FOT". Förr i tiden var det ett korrigeringsord fick vi lära oss, men idag används det istället som ett startkommando.
Tanken är att jag skall sitta vid MORs vänstra sida och när hon säger FOT så skall jag titta upp mot henne. Så småningom skall vi också kunna ta både 1 & 2 steg utan att våra blickar undviker varann, dvs vi skall ha full fokusering på varann. Detta var inte det lättaste när jag som hund lite grann var i min egen lilla värld (av löpande tikar). Lotta trodde inte att jag kunde vara så ofukuserad. Hon bad att få låna mig och det gick bra de 2 första gångerna, men sedan var jag tillbaka i min lilla bubbla med mina proppar i öronen. Men Lotta tror att det skall gå med xtra mycket träning. MOR nu gäller det att vi ligger i fram tills nästa tisdagsträning.
Idag har FARMOR varit på besök
Vad kul...
När jag såg dig nere på gatan så ville jag gärna ut och träffa dig. Såg du förresten när jag följde dig från ena fönstret till det andra när du gick längs J A-gatan?
Du en liten hemlis: det kan säkert snart vankas ett eget märgben till dig. Hörde att våra mattar diskuterade detta. Vilken tur att mitt ben låg i hallen och att du visade att du gillade det. Nu var det smarriga inuti slut, så ett nytt kommer att bli ännu godare, jag kan garantera det.
Tänk att man aldrig kan få sova ut....
Men jag måste medge att MOR var på riktigt bra humör, verkade inte alls så trött som hon brukar vara när jag väcker henne. Vi gick en ganska lång runda och hade tänkt gå om bageriet på hemvägen, men se där var stängt, men det är tydligen ganska vanligt när det är långhelger. Man kan förstå att även bagarn vill ha lite xtra ledigt.
Påskdagskvällen....
... tillbringade jag, MOR & FAR hos MOSTER & Dag. Det var så roligt att få komma hem till dom igen, kändes som om det var väldigt längesedan och det var det också, ända sedan "lillejul".
2-beningarna åt och hade trevligt. Efter att jag också ätit min mat ur MOSTERs nyinköpta matskål med riktigt halsband så kom jag till ro och tog mig en liten lur dessutom.
Vid 20-snåret tog MOR & MOSTER ut mig på en rejäl runda runt ön. Jag fick springa lös och det var hur mysigt som helst, förutom blåsten, fattar knappt hur dom bara kan bo i en sådan blåshåla? Ja, ja men det är ju deras val! Jag skötte mig väldans bra, kom varje gång när MOR kallade, tror faktiskt att jag impade lite på MOSTER, visst gjorde jag väl det MOSTER?
När vi efter en bra stund var inne i värmen igen, så var det dags för MOR & MOSTER att fortsätta se på "De fattiga & rika på DVD. Måste vara en lång film, de har sett på den de senaste gångerna också när det träffats , dvs när FAR & Dag kör hjärnornas kamp, de spelar en turnering i TP. Efter kvällens match, har jag fått en känsla av att jag nog inte här skall berätta hur FAR ligger till. Jag kan avslöja att Dag dragit ifrån lite, men nästa gång skall FAR vara på hemmaplan och då brukar det gå lite bättre.
Hur som helst, skall man se på TV så är det tvunget att följa med upp på 2:a våningen (tur att de inte har TV:n på 3:e). Jag är lite skrajsen för trappan, men när MOR gick ytterst och jag innerst på det breda så gick det skapligt. Efter ett tag så hade jag full kontroll på deras trappa också, både uppåt & nedåt.
MOSTER är bra snäll, hon låter mig krama henne nästan hur länge som helst och då njuter jag fullständigt. En gång sa MOR till mig att jag skulle gå ner, men då röt MOSTER till MOR och sa att "Hemma hos dom var det minsann hon som bestämmer". Märktes allt lite där att MOR är en lillasyster till MOSTER.
Jag, gjorde en busig sak igår, men jag tror inte att någon märkte det. När jag gick på en liten upptäcksfärd på deras 2:a våning, så fann jag en väldigt inbjudande säng. Jag hoppade upp och verkligen gosade ihop mig och somnade på 2 sekunder. Vilken skillnad mot LILLMATTES säng. Jag har alltid trott att reklamen ljuger, men man somnar faktiskt otroligt fort i en Hästenssäng. Tror att jag skall kontakta dom som gör Hästens-reklamen, där borde jag också kunna vara med och tjäna några extra slantar. Fler kommer säkert att köpa deras sängar när de också får se hur bra det passar även oss 4-benta. Eller kanske skall dom t o m börja tillverka hundsängar, det kanske skulle kunna bli riktig en riktig succé.
MOR hade ställt klockan...
8.30 var det dags att ge sig av, det blev till att åka fin vovlo även idag. Det är jätte kul att få åka tillsammans med Guinness, det känns inte så ensamt då. Vi vet båda så väl vad som skall ske när vi åker tillsammans.
Idag, fick alla 2-benta lägga spår till varandra. MOR fick t ex lägga till Tessie & till Elliot +Henke (de gick samma spår, Henkes 1:a blev tydligen allt för enkelt).
Vem tror ni lade mitt spår då? Jo det gjorde Ingvar & Ann och det blev en utmaning skall jag lova. Jag startade med att leta förtvivlat på träden/buskarna efter snitzlar. Vart jag skulle gå, vilket håll, inga snitzlar? Konstigt! Men jag fick då ta till det som är tänkt att använda när man spårar, nämligen luktsinnet. Ner med snudan och sedan drog jag iväg. Lite vilsen var jag, MOR likaså, hon trodde inte att jag hade koll, men se det hade jag. Efter idogt snusande så stod jag där till slut med klöven i mun. Spåret var ett lurigt ett, det gick nedför och väldigt brant uppför, vinklar och det konstigaste av allt inga snitzlar. Detta var ett medvetet drag från spårläggarnas sida, jag har tydligen tidigare visat allt för stort intresse för dessa istället för att använda snudan. Ja så kan det gå.... men tyckte nog att det gick skapligt ändå! Nu är MOR också tvungen att lita fullständigt på mig, hon har ju minst aning om vart vi skall ta vägen. De 3-benta är ju inte så lyckligt lottade att det fått ett sådant utmärkt arbetsredskap som vi, dvs ett super luktsinne.
Jag ser redan nu framemot nästa söndag. DET ÄR SÅ HÄRLIGT ATT FÅ VA I SKOGEN, SKOGEN!
Nu har Tarzan gått hem...
Dom 2-benta spelade kort och vi såg till att vakta runt omkring. Flera gånger när vi morrade/skällde så blev framför allt LILLMATTE väldans rädd. Jag tror att Tarzan vaktade lite mer än mig, han är inte så van vid stadsljuden som mig, men började han skälla så hängde jag på. Tarzan sprang dessutom mot ytterdörren när något hördes, men se det gjorde inte jag, jag tyckte det räckte väl med en som kollade läget. Onödigt att resa på sig om det var falskt alarm.
Nej nu måste jag lägga mig, Det är spårningsdax imorgon igen och då gäller det att vara pigg & nosig!
Ikväll skall Tarzan komma....
.... ja, MORMOR & Allan också.
Det är faktiskt ganska länge sedan jag träffat Tarzan. Det skall bli roligt. MORMOR har sagt att han blivit betydligt lugnare av sig. Men det återstår allt se, jag tror att vi kommer att busa som attan!!!
FAR har redan puttat in TV:n mot väggen, det är det viktigaste som inte får gå i sönder. Skall säga till honom att också lägga undan fjärrkontrollerna, de måste vara det näst viktigaste ägodelarna för honom. Jag hör ibland att MOR vill låna dem, men se det går han absolut inte med på... Taskigt tycker jag, MOR är inte alls så taskig i köket mot honom, han får mer än gärna låna t ex "hennes" stekjärn.
Nej, nu skall jag vila en stund för att tiden skall gå snabbare tills Tarzan kommer samt att jag skall spara lite krafter så att jag orkar busa hela kvällen.
Jag gav MOR lite mer sovmorgon idag
Försökte faktiskt med FAR först men det var inte lönt, han rörde sig inte ens ur fläcken när jag försökte fånga hans uppmärksamhet.
Men MOR misströsta inte, jag försöker igen någon annan dag, vi skall säkert få honom till att stiga upp med gemensamma krafter. Kanske om du puttar från din sida & jag drar, det borde funka.
Det blev fältet tidigare idag
Efter ett tag så fattar jag detta och lugnar ner mig lite. När vi väl är framme på fältet så blir jag bara så överlycklig. Även idag löd jag väldans bra och jag måste erkänna att det känns bra när belöningen kommer, antingen i form av en godisbit eller bara av ordet "duktig" och den där härliga klappen på bröstet.
Vi var ute i nästan 2 timmar, vädret var helt OK, kunde blåst lite mindre och varit lite varmare, men man kan inte få allt, det är dock bara den 6 April.
När vi kom hem evid 16-snåret så förstod jag att något var i görningen. MOR gick i duschen, ÄLDREMATTE bytte om. Jag fick sedan mat mat tidigare än vanligt och Niklas tog ut mig på en kisserunda. Jag hade rätt, jag skulle vara hemma själv. Familjen skulle på middag hos MORFAR & Kerstin. När alla skall samlas, "mina & dina barn" så får inte vi 4-beningar följa med, så även Hera (schäfertik) & Dito (jack russell hane) fick snällt stanna hemma.
Imorgon är det Påskafton, undrar om det är då som man får påskägg?
Tyrus, jag hade fått....
Men här kommer både din konversation (om du skulle ha glömt bort vad du skrev) och mitt svar:
Psssst Walle...Du passar väl på att busa nu medans du e själv...hehe
/hälsningar Polare Tyros hehe
Nej, faktiskt inte, jag tycker väldigt mycket om lugnet & tystnaden när jag är själv. Du förstår när man nästan dagligen också lever med LILLMATTES pojkvän NIKLAS, så måste man passa på att njuta av ensamheten.
Jag gillar honom jätte mycket, det är inte det, men han är lite för kivig ibland och högljudd (ja, faktiskt mot alla oss familjemedlemmar).
För säkerhetsskull...
Vi gjorde som vi brukar, vi tog morgonrundan och sedan åt vi frukost ihop. Lekte & mös lite, sedan tyckte jag att det var dax att ta mig en TUPPlur.
När jag vaknade igen så var all den nytvättade tvätten borta från soffan, inte kan väl MOR ha ställt sig och strukit den så tidigt på morgonen? Jo minsann, det såg verkligen ut så. Det måste bero på att hon vill ägna mer tid åt mig under dagen. Hoppas på det och en tur på fältet kanske ligger inom räckhåll.
Undrar om jag har mer....
Men vi årgång 2006 verkar till att vara lite halvknasiga. Ta Tyrus t ex, det är nog mer tjur i honom än hund. Han beter sig nämligen som tjuren Ferdinand, vill bara lukta på blommorna.
Inte många metrar...
När jag & Tyrus var på promenix i det fina vårvädret idag så rullade jag mig i gräset gång på gång, det var bara så himlans härligt. Ni som inte ännu prövat, pröva, jag kan garantera att ni inte blir ett dugg besvikna.
VÅREN är en härlig tid!
Nu stundar snart lite extra ledighet. Påsken firar man gärna med sina nära & kära, men lite träning måste också hinnas med.
GLAD PÅSK önskas alla mina trevliga/roliga bloggbesökare!
Står inte just nu i så hög kurs....
Jag tror att MOR blev lite ledsen på mig idag när vi var och skulle träna. Det var inte mycket som jag gjorde rätt och jag kan definitivt inte beskylla MOR för det, hon gjorde så gott hon kunde.
Jag kan bara försöka försvara mitt beteende. LAKRITS är bara helt enkelt oemotståndlig för mig. Det spritter i hela kroppen och jag kan inte styra mina handlingar riktigt. MOR sa i bilen hem att skärper jag mig inte så kan det bli så att jag får besöksförbud, dvs att jag måste hålla mig borta från Lakrits. Är man dessutom Kommisarie, så får man absolut inte bryta mot ett sådant beslut.
Svårt det här, verkligen svårt. Jag vill träna och vara duktig, men ibland tar bara känslorna över. Förlåt kära MOR!
Så har man varit och fått en...
När vi ändå var där så tyckte MOR att det var lika bra att vi tog en vikt också på mig. Jag måste säga att jag håller måttet, matchvikten är nu precis strax över 30 kg. Helt ok för en kille i min ålder fick jag höra.
ÄNTLIGEN .....
... nu är det bekräftat & klart. Jag skall bli PAPPA inom kort. Jag har gjort ett par halvdana försök, men tillslut så lyckades det.
Vem den lyckliga mamman är meddelas inom kort?
Nya upplevelser...
Idag fick jag spåra i ett ganska långt spår med bloduppehåll & 2 vinklar, det låter väl i och för sig inte så märkvärdigt, men dessutom fanns det en bäck som jag var tvungen att ta mig över, inte en gång utan två 2 gånger. Vid första övergången så gav jag mig inte ens på att försöka gå på spången, jag tänkte, jag tar den lättaste vägen. Så jag sprang rakt ner i bäcken, lite paff blev jag allt, bäcken var djupare än jag trodde och jag var tvungen att simma och det var inte heller det lättaste, bäcken var full av dy, så jag fick extra motstånd.
Men jag kom ganska snabbt över men var allt lite förvirrad, vad blöt jag blev och vilken odör det kom från mig. Men efter en stunds irrande/letande och med lite hjälp av MOR så kom jag på spåret igen. Blodupphållet var en baggis men sedan kom det en vinkel till och därefter en ny övergång. Inte en gång till tänkte jag. Denna gång så gick MOR först över och jag var ganska skrajsen, gick ut en bit på spongen och tillbaka igen, MOR drog lite försiktigt och jag spjärnade emot så att selet nästan åkte av. Men bakför (detta ord används ofta av Kalmariter) stod Ann och hjälpte till att hålla spongen lite stilla. MOR stod och tramsade sig på andra sidan så tillslut tog jag mod till mig och sprang ganska försiktigt över. Sedan spårade jag igen som vanligt.
Jag fick jätte mycket beröm. Trots lite ofrivilligt bad, trots att det tydligen sprang en hund lös lite längre in i skogen, trots en rälig spång så höll jag koncentrationen i spåret. Förresten MOR fick också beröm, spåret hon lagt idag var nämligen riktigt bra.
Hörde Ann säga till MOR att nu är det dags att öka svårighetsgraden ytterligare något, det lär bli 3 vinklar nästa gång och längden den fixar jag utan problem. KUL, det skall bli spänannde.
När vi satt och fikade idag, så fick jag smaka lite juice av MOR, det var surt vill jag lova, jag frynte rätt bra. Marie, Lakrits matte hade bakat muffins till alla 2-benta, så där kunde man känna sig blåst på konfekten.
Lena var lite tveksam till om jag skulle få åka med VOFLON hem överhuvudtaget, men efter en stunds torkande så gav hon med sig. Jag tänkte att det var lika bra att passa på att hoppa i plurret nu, det är kanske inte OK när jag får min fina bur, man vet aldrig. Så Guinness du kanske skall passa på nästa gång, dvs innan det är för sent! Lena & MOR var inte helt överförtjusta av doften som jag även spred omkring mig i bilen på hemvägen. Guinness däremot verkade gilla mig mer än vanligt...