Jag gjorde...

... bort mig lite idag vilket inte var så smart så här med facit i tassarna.

Vi anlände till ett regningt Lomma en kvart innan utsatt tid och hann därför ta en liten rastningstur innan Margareta & Co dök upp.

"Furet" var upptaget idag pga av MH-tester så vi fick ta och gå längre in i skogen. Vi släpptes lösa och jag uppskattade verkligen när Bell & Spot jagade mig. Men när dom tyckte att det blev lite tråkigt så tänkte jag att jag skulle uppvakta Jizza lite istället. Tyvärr blev jag lite för närgången och fick en argsint springande Margareta efter mig som brottade ner mig och berättade att så fick jag minsann inte göra på hennes hund och min egen mamma. Så fort jag tilläts att komma upp på benen igen så sprang jag till MOR och det tog en bra stund innan jag vågade mig fram till Margareta igen. Margareta placerade ut en massa små dummiesar och sedan fortsatte vi vår runda ytterligare en bra bit till för att sedan komma mot dummieplatsen igen. Spot  & Bell visade mig hur jag skulle göra och sedan gjorde jag nästan precis som dom... i alla fall första gången. Andra gången blev jag störd av en annan hund som kom ut från vänster och gick hela vägen fram till våra dummiesar, jag var tvungen att lukta av honom lite innan jag utförde min uppgift. När alla dummisar var inplockade så gick vi vidare till annan plats där mina 5 nya kanindummiesar skulle invigas. Ett fält placerades ut och jag hämtade 2 utan någon större problem, avlämningen kunde väl varit lite lite bättre men jag kom i alla fall ända in till MOR med dom direkt. 

Jag var ganska trött efter både bus & allvar så det var helt ok att jag placerades i bilen och MOR gick bort till furet och tittade på när en flattetjej MH-testades. MOR tyckte att det kunde vara lite bra att ha sett lite hur det hela går till för då vet hon lite vad som väntas mig om ett par veckor.

Margareta, jag tror jag fick mig en liten läxa idag... men jag kan inte garantera att obehagligheten sitter i för evigt, men jag tror inte att jag skulle våga om jag vet att du finns i närheten.

Tack för en alltid lika trevlig & rolig tur + träning!

Jag förstår...

... tydligen inte riktigt meningen med lydnadsträning.

FInns det någon som har lust att förklara för mig varför jag skall göra/kunna alla dom där lydnadssakerna?

Jag ställde en rak & öppen fråga till MOR ikväll efter att hon försökt att få kontakt med mig en bra stund på våran träningsplan, men av någon anledning så fick jag inget svar alls utan kosan styrdes bara hemåt.

Nu skall...

... nog MOR kunna gå långa promenixer med mig utan att gnälla över att det gör ont över allt.

Hon har nämligen införskaffat sig ett par nya pjucks idag. Vackra är dom inte... men dom skall tydligen vara toppen för hela människokroppen. Gratis var dom så klart inte heller, men jag har sagt till MOR att om hon blir hjälpt av dom så måste det väl vara värt varendaste lilla krona. Imorgon bitti skall dom visst invigas och snälla ni där ute hjälp mig att hålla tassar & tummar för att de kommer att hjälpa.

Bråttom...

... väldigt bråttom fick jag när jag förstod att Lakrits & Marie var på ingång.

Jag krafsade på hissdörren för att den fortare skulle gå upp, likadant på båda entrédörrarna. Hade jag varit smalare hade jag försökt att pressa mig igenom järngrindarna ut mot gatan för att allt skulle ha gått fortare. Jörgen Ankersgatan for jag uppför utan en endaste benlyftning, likaså tog jag närmsta vägen genom Magistratsparken och sedan över Pildammsvägen in på Stadsteaterparkeringen och där stod hon, Lakrits och bara väntade på mig.

När vi lämnade parkeringen tillsammans så fanns det hur mycket tid som helst till att kissa.

Vi gick en ny runda idag... jag måste ju visa Lakrits runt i hela min stad. TJOCKKORSVÄTNINGEN blev idag på S:t Knuts torg, där vi fick se ett nytt sätt att dela korven på mitten. Den blev denna gång delad på längden vilket i och för sig var fiffigt för den svalnade fortare, men Marie löste det hela enkelt genom att använda nyporna och dela den på mitten ännu en gång.

Ikväll blev en mycket bättre kväll än igår, då var nämligen MOR så tråkig att hon somnade i soffan 20.45 och vaknade först när klockan ringde imorse halv 7.

Oh vilken...

... rolig dag, ha ha ha ha...

MOR steg upp tidigt som attan idag (05.45), lite dålig stil att väcka mig vid den tiden (ha, precis som om jag skulle vara speciellt svårväckt). Vi gick ut en runda och sedan började MOR baka en massa matbullar och därefter packades det ihopa en himla massa som tydligen skulle släpas med till Lomma och dagens BG-träning nr 2.

Idag hände det min sagt roliga saker... vi fick en och en göra en massa kuliga saker inomhus. När jag kom in i rummet så var det helt OK att hälsa på ALLA 2-beningar vilket var störtkul, men vi skulle förstås testas på något oxå. Det låg 3 föremål på golvet som skulle hämtas in och man studerades ingående på hur man greppade dessa 3 helt olika material. Det var en tennisboll, ett par gamla ihopknutna Göranjeans samt en tom Coca cola burk. Så här såg det ut när man kom in i rummet:
image459
Jag skilde mig lite från de övriga ekipagen, jag tog inte tennisbollen först, jag valde Görans gamla väldoftande jeans, sedan tog jag bollen, men cola-burken ratade jag en bra stund innan grappade den för att påbörja operation burkdemolering.

När dessa moment var utförda så åkte man tillbaka in i bilen. Dock dröjde bara en liten stund och sedan var det in igen för nästa test. Denna gång rullades/skickades en boll/nalle/godisbit över golvet som plötsligt försvann under ett skynke och då var uppgiften att klura ut hur man skulle få fram dessa olika föremål. Detta var inte det lättaste, jag gav upp ett lite tag och stack bort och uppvaktade Lotta lite, för det är nämligen lite synd om henne för tillfället, hon har ju inte sin älskade nyblivna Curry-mamma hemma hos sig. Men jag återgick sedan till min uppgift och löste dom alla 3.
image460
Återigen tillbaks in i bilen en stund innan man sedan fick komma ut igen för en hel del mycket givande träning utomhus. Idag vill jag lova att GB även fick ordentlig fart på MOR och då tyckte jag genast att hon blev mycket roligare. Men stackarn, hon har legat helt utslagen/vingabruten i soffan sedan vi kom hem och dessutom ojjar hon sig lite över att symaskinen måste tas fram, hennes nya dyra fjällräven byxor fick ta lite väl mycket stryk efter hennes markdykningar. Men jag måste säga att jag även uppskattade denna spontanitet hos MOR idag.

"Lite smolk i bägaren" stod jag för när jag 2 ggr smet till Vira, min söta löpande syster. Men ena gången så fanns tyvärr Bea där vid Viras sida och den andra gången så fanns Margareta där och då vet vi ju alla vad som händer... man har inte en chans och det är bäst att vända tillbaks till tryggheten (MOR) för att slippa deras obehaglighetsgester.

Men över det stora hela, så fick både jag & MOR lite beröm för att det faktiskt har hänt lite saker sedan vi träffades senast. Idag fick vi mera redskap med oss hem i bagaget och vi bestämde i bilen hem att vi skall klara ut det här tillsammans. VI SKALL KÄMPA, VI SKALL SVETTAS OCH HOPPAS PÅ DET BÄSTA!

Idag lyckades MOR fånga Bea på bild dessutom tillsammans med både hennes labbe Corinne och sin snygga kamouflage-hatt:
image461
Känns lite vedmodigt att GB-projektet är över... men hoppas hoppas så klart på kanske kanske en uppföljningsträff någongång i månaden Maj.


Efterlysning...

... MOR hittar inte kontaktknappen på mig, hon letade & letade även idag på träningen. Antingen så sitter den väl gömd eller så har jag tappat den eller så har den aldrig ens funnits med .... undras om den kan finnas kvar i Åkarp, får kolla detta med Margareta imorgon.

Ar det någon som vet OM och i så fall VAR man kan köpa extra kontaktknappar?

Börjar bli lite brådis är jag rädd för...

Ringande kyrkklockor...

... och permobiler är inget som jag föredrar.

MOR och jag bestämde oss för att promenera hem till MORMOR med en bukett KRYA PÅ DIG-tulpaner samt att oxå önska dom en GLAD PÅSK (även om det bara är ett par dagar kvar nu). När vi gick förbi Eriksfältskyrkan så började kyrklockorna slå och de slog länge och väl och jag blev jättelåg, började t o m mjälla lite (sa MOR) och inte blev det bättre när det sedan kom en man åkande i en permobil efter oss. MOR stannade mig för att låta mannen köra förbi men det hjälpte inte helt för mig, jag var fortfarande skum, gick och tittade bakåt med jämna mellanrum.

Väl framme så ringde vi på ytterdörren, vi hörde hur glad Tarzan var där på insidan och lyckan var fullkomlig när Allan öppnade. Vi frågade om Tarzan fick komma ut och leka, vilket han så klart fick. Medans Tarzan gjorde sig i ordning så gick jag & MOR ut till MORMOR i köket och överlämnade blommorna, hon blev jätteglad. Sedan promenerade vi ner till rastgården och där fick vi rasta av oss ordentligt. Det var längesedan jag lekte med Tarzan och vi hade hur kul som helst, SKITKUL sa MOR att vi måste ha haft det, för vi var inga svarta flattar längre när vi farit runt i alla vatten/lerpölar. Jag älskar att bli jagad och när Tarzan någongång kom ifatt mig så vände jag på en tvåöring och Tarzan fortsatte framåt eftersom att han inte har någon broms.

Jag blev lite besviken när jag inte fick följa med Tarzan hem igen, men MOR sa att man inte får gå hem till någon när man var så smutsig jag blivit. Det var bara alltså till att snällt traska hemåt igen. Det blev samma väg tillbaka,  som tur var fanns varken permobilmannen där och kyrkklockorna hade slutat att ringa, men jag kollade & lyssnade var så säkra.

Jag har vilat och tagit igen mig ganska länge sedan jag kom hem men nu väntar jag bara på att vi skall iväg till Lomma och träna lite lydnad tillsammans med nya kurs-gänget.

Tror inte...

... att man kan ha en bättre födelsedag än vad jag haft idag.

I eftermiddags åkte vi iväg till Lakritsskogen, dels för att apportera men också för att firas ordentligt på min & Elliots dag.

Vi promenerade en bit in i skogen, hade hoppats på en tur på fältet, men se där fick vi bra gå förbi. Men en bit därifrån fick vi börja med varsin dubbelmarkering, sedan fick vi varsitt fält med 5 dummiesar (inga bilder ännu, blev det några bra tagna bilder av Pernilla så har dom lovats att levereras senare). 

Därefter fick vi apportera kasslerfåglar dagen till ära, dessa var faktiskt lättare att ta upp än de vanligt flaxande:
image454  

Hur det gick för mig? Ja, det gick väl ganska skapligt... efter att jag och dummien tagit oss en liten rundtur tillsammans.

Det blev en liten extra promenix innan vi sedan gick tillbaka till bilarna. MOR hade "bakat" tårta åt oss och det satt riktigt bra i magen. Vi fick vänta en stund innan tårtan serverades, men de som väntar på något gott väntar aldrig för länge:
image455
Ingen skall ta min bit i alla fall:
image456
Smarrigt värre:
image457
Uppvaktningen därefter, den var inte dålig den. Titta så fina saker jag fick:
image458
På varje paket från Lakrits satt en liten lapp och jag försökte gissa vad paketet innehöll innan jag öppnade:
"Vad får jag till middag?" stod det på paketet som innehöll min Gena.
" Mums-mums & Puss-puss"  stod det på paketet som innehöll en mer än välfylld godis burk.
"Apport" stod det på paketet som innehöll 5 kanindummiesar.
"Lugn jag kommer tillbaka" stod det på paketet som innehöll en vattenbomerang.

Jag fick oxå 2 bonus paket av Elliot & Ann:
Kraxande Krax kan du se sittande på burkens lock och i påskägget fanns det så klart smarrigheter.

Tusen tack snälla Marie & Lakrits och Ann & Elliot för alla fina presenter men oxå en jättetrevlig men kylig eftermiddag.

Pakeket...

... öppning tycker jag är superkuligt.

Först får man slita och dra så mycket man vill i omslagspappret och strax därefter så hittar man något gott eller roligt.

Undras vad det kan vara i pakeketet från Elliot?
image449
Ha vilken kulig en:
image450
I flockpakeketen fick jag:
image451
image453
Jag fick oxå en Lek & TRIX-bok för FAR säger att ALLA i den Lindebladska familjen måste ha någon bok.


Hipp Hurra...

... idag är det min, Elliots, Enzos, Castors, Viras, Zappys, Alex samt Tex 2:a födelsedag!

Men jag får inte glömma bort Tyrus min Magistrats- & promenixpolare... han fyller nämligen oxå 2 idag.

Trots att det nu är den 22:e så säger MOR att jag snällt får vänta tills imorgonbitti innan jag får mina födelsedagspaketer och att det inte är förhandlingsbart. Så det är bara till att snällt gå & lägga sig och hoppas att timmarna går fort.

GLAD PÅSK...

 ... ÖNSKAR JAG & MIN LILLA PÅSKKYCKLING ER ALLA
                                                                image448


Idag...

... kom protokollet från mitt senaste spårprov .

Det skiljer sig inte så väldans mycket från mina andra tidigare protokoll.

Ordinarie prov 2008-02-24:
Bra förhållande (dock lite regn kvällen/natten innan)
Domare: Ingvar Persson
Start & sträcka 1 - Tar snabbt an spåret, klarar utan tvekan
Vinkel 1: Klarar med ringning (återgång)
Sträcka 2: Mindre tappt
Vinkel 2: Klarar med ringning
Sträcka 3: Klarar utan tvekan (bloduppehåll)  
Vinkel 3: Klarar utan tvekan
Sträcka 4: Klarar utan tvekan 
Vinkel 4: Klarar med ringning (bloduppehåll)
Sträcka 5: Klarar utan tvekan
Spårslut: Klarar utan tvekan

Erhållna poäng Spårningsförmåga: 5  = utmärkt
Moment 2 Arbetstempo: 6 = lämpligt
Moment 3 Självständighet: Ej behövt ingripande eller hjälp
Moment 4 Skottprövning: Godkänd

Tid: 24 min
Summa: 37 poäng (-5 pga de små ringningarna)
Allmänt omdöme: Hunden gör ett bra spårarbete vilket gör att han får ett 1:a pris i öppenklassen.

Imorgon skulle MOR & Co åka iväg och lägga spår inför lördagens spårning, men tyvärr så blir det inställt pga av vintervädret som har dykt upp så plötsligt. Alltså blir det inget spårande denna helg. Synd, jag var lite upplagd för det faktiskt, men vädrets makter kan man inte rå på.

3 meter...

... längre än så är det inte kvar fram till bilen nu, fasicken vad lättlurad man är!!!

Jag hade himlans bråttom in genom dörrarna idag & sedan gick jag faktiskt också ända fram till MOR & bilen strax efter att jag tömt skålen. Jag kände mig inte helt bekväm med det men gjorde det självmant ändå.

Undrar vad som skall hända när metrarna fram till bilen tar slut? Sätts skålen in i bilen så vet e katten om jag vill vara med på detta längre.

Imorgon lär köttbullarna bytas ut mot kyckling har jag hört ryktas om, låter inte helt fel det heller.

Förresten idag har de första bilderna publicerats på Currys & Jåkers söta små puppiesar. Håll med om att dom är bedårande. MOR har jag verkligen oxå varit så liten?
image447

Lite annan...

... miljöträning har jag oxå fått idag. Jag har fått åka stadsbuss med LILLMATTE. Jag fick följa med henne när hon skulle hämta lite saker hos en kompis. Jag tycker om att titta ut när jag åker buss så vi brukar placera oss där där barnvagnarna brukar vara, dvs om det finns möjlighet, vilket det gjorde idag. Jag hoppade upp med framtassarna mot räcket en stund men sedan upptäckte jag att det var säkrare och mysigare att kolla ut från LILLMATTES knä istället. Jag charmade faktiskt oxå några pensionärsdamer. Dom tyckte jag var så fin, snäll & duktig och sa att jag verkligen visste hur man uppför sig på en buss. Det var tur att dom gått av bussen innan mig, dvs att dom inte såg så bråttom jag hade ut ur bussen när det var vår tur att gå av.

LILLMATTES kompis har oxå en hund, hon morrade & skällde på mig efter noter och det fanns inte en chans att hon skulle släppa in mig över deras dörrtröskel. Jag fick snällt sitta utanför och vänta tillsammans med LILLMATTE medans sakerna hämtades som vi skulle ha med hem. Tuff brud den där!

Hot Dog...

... i dubbel bemärkelse.

Ikväll fick jag & MOR besök av Lakrits & Marie. Lakrits var kvällen till ära klädd i scarfs med texten "Hot Dog" som hon fick av mig i måndags i sitt påskägg tillsammans med en massa hjärtegodisbitar. Texten passar himlans bra in på henne tycker jag... för mig är hon en riktigt "Hot Dog" och på träningarna är hon ganska ofta oxå en "Hot Dog".

Även om Lakrits var nybadad efter löpet så luktade hon fortfarande förbaskat gott, det var inte helt lätt att hålla sig ifrån henne, men jag fick beröm av MOR när vi kom hem, hon sa att jag skötte mig väldigt bra trots allt.

Vi gick en riktigt lång runda trots att det var kallt som attan men efter ett stopp hos Orvars korvar så fick vi båda lite ny energi.

En gentleman som jag är så följde jag Lakrits till bilen, jag var oxå halvvägs på väg in hennes bur, då MOR påminde mig om vad jag höll på att göra. Ooops, jag höll nästan helt på att glömma att jag inte självmant hoppar in i bilar. Tänk vad kärleken kan förblinda en!

Marie, tack snälla för Chicken Bits-påsarna. Jag höll koll på MORS fickor hela vägen hem, jag släppte dom inte ur sikte en sekund. MOR såg hur intresserad jag var, så hon sa till mig att hon kanske borde sätta fast en sådan påse i pannan när vi skall träna kontakt-kontakt. Ha ha, det skulle jag vilja se henne göra och sedan gå ut i parken...

Kolla...

... alltså, jag har idag tagit mig helt självmant de ca 10 metrarna fram till köttabulleskålen. image446
Dessutom måste jag berätta att jag glatt gick med in genom de båda garagedörrarna, men jag stannade som vanligt upp 2 meter ifrån dörren i garaget. Där väntade jag tills MOR satt ner köttabulleskålen sedan sprang jag glatt dit utan att ha fått något kommando. Ha,  det börjar bli riktigt kuligt att följa med till garaget (bilen befinner sig fortfarande på behagligt avstånd, ca 5 meter ifrån mig, se höger bildkant). 
MEN jag måste erkänna att det är lika kuligt att gå tillbaka upp igen.

Efter vår kommer...

... tydligen vinter nuförtiden.

Igår tränade vi Lomma i solsken med inslag av regn, idag var det rena snökaoset när vår Tävlingslydnadskurs hade sin start.Jag var rädd för att 1:a kurstillfället skulle snöa inne när MOR kom hem från jobb och såg ut som en snögumma. Men ingen ringde så vi gav oss iväg, tog oss dit utan några större problem, ja hastigheten var betydligt lägre pga att sikten var sämre men annars gick det bra.När vi kom fram fick jag stanna kvar en stund direkt i bilen. Vår nya instruktör Bent ville prata lite med våra mattar & hussar först och se till att få betalt innan kursen startar. När jag fick komma ur bilen möttes jag av oerhört vackert vinterlanskap. På delar av apellplanen så låg snön alldeles orörd och jag var tvungen att titta lite extra, sedan fick vi skynda oss bort till de andra kursdeltagarna. 5 st var vi idag, förutom mig så var det Lakrits & Zappy, sedan var det en tollare med namn Doglas och en blandrastik vid namn Laika , cockern Milton var den som saknades idag.

Pga av det hårda vintervädret så blev det bara ca en 1/2 timmes kurs idag (ett extra kurstillfälle får vi på slutet). Idag fick vi bara visa upp för Bent hur vår linförighet fungerar. För min/vår del så gick det väl lite si så där, Lakrits fanns ju där på väldigt nära avstånd och jag ville ville... nästan hela tiden.

Påsken börjar närma sig med stormsteg och om jag har hört rätt så verkar det bli en hel del kuligheter under dessa dagar, spårning på lördag, lydnadsträning på söndag och sedan GB-träningen på måndag. 

Undrar vad det kommer att bli för årstid imorgon?


Träning med...

... skiftande innehåll.

Vi åkte till Lomma för att träffa Elliot & Ann och för att träna lite apportering.

Vi började borta i dungen och fick vars 2 dubbelmarkeringar vilka vi klarade av med klart godkänt betyg. Sedan blev det till att söka av ett fält med 8 dummiesar. Detta klarade vi oxå bra... fast jag var lite osmart en gång, jag bytade ut en vit dummie mot en röd och trodde ingen skulle märka det!

Sedan fick jag pröva på något som jag är skitkass på, dvs stoppsignalen. Undrar varför MOR undvikit det kommandot? MOR är lite orolig för att det kan vara försent att lära in den nu, men det tror faktiskt inte jag, bara MOR lär sig hur hon på ett korrekt skall tränar in den på mig så tror jag att vi fixar det oxå tillsammans.

Efter dummiesöket så blev det tennisbollsnärsök på apellplanen. 6 bollar var fanns att hämtas in och jag bytade även här men det var svårare för 2-beningarna att upptäcka märkte jag, men av någon anledning så kom vi närmre och nämre närsöksplatsen då jag skickades ut och med MOR så nära så vågade jag knappt ens chansa på ett byte... MOR sa bestämt NEJ till detta och jag kände att det då var läge för att lyda.

Dagen avslutades med några hinderhoppningar och då 2-beningarna sedan stötte på en gammal kursare så passade jag på att smita när jag skulle hälsa på henne. Men smitningen blev inte särskilt långvarig, schäfertikens matte var en riktigt arger typ så när hon skrämde/skällde på mig så sprang genast tillbaka till MOR med svansen nästan mellan benen. Kanske bäst att börja passa sig lite och börja inse att man inte är välkommen överallt alltid.

Imorgon kväll börjar Tävlingslydnadskursen som MOR anmält oss till, skall bli intressant att se vad den kan göra för underverk med mig!!!

Ugglor i...

... mossan? Nej inte i spår 16 i alla fall.

Men jag måste erkänna att jag tycker det är lite svårare att spåra i mossa, hade ett mindre tappt på dagens 1:a sträcka men jag spottade därefter upp mig rejält. Jag hade inga som helst problem med att ta mig över bäcken på sträcka 2, men MOR stackarn med sin hälsporre och onda höft hade desto större problem. Hon hamnade tyvärr med ena foten/benet ner i bäcken som dessutom var lite dyig och hon hade det inte helt lätt att ta sig upp eftersom kanterna dessutom var lite hala. Jag är nästan säker på att stövlarna hennes åker på i förebyggande syfte nästa helg så att hon kan vada över om det skulle behövas.

Det gick himlans bra för mina polare Elliot & Lakrits oxå idag.

Jag & Elliot delade bil idag också idag och inte heller denna gång fick vi hälsa på Lakrits, men jag kom närmre henne än Elliot faktiskt för jag fick sitta i hennes bur när hon spårade... och jag vill lova att det var som att ha henne där trots att hon inte var där. Jag hade inte ens tid att fundera över att jag blev lämnad ensam, jag hade fullt upp med att snusa på hennes fäll.

Det blev ju som sagt en tur inom TEBA. MOR köpte ett ben som såg väldigt smarrigt ut till mig och som jag fick när vi kom hem, men tyvärr gillade jag det inte... det smakade för mycket rökt (tur att MOR bara köpte ett). 

Ps. Jag måste berätta att jag fick gå lös nästan hela morgonrundan idag och det gick superbra, så fort MOR kallade på mig så kom jag som ett skott. Jag har börjat fatta galoppen lite nu, dvs sköter jag mina kort så får jag godis när jag kommer in till MOR.


Dagens...

... LUNCH, oj det blev fel, jag menade dagens träningsrapport.

MOR tog ut köttbullar för tining när hon kom hem från jobb, dom låg där sedan på vasken i flera timmar och spred sin oemotståndiga doft. Jag kollade in dom flera gånger och undrade förstås vad dom skulle vara till, men fick till svar, vänta så får du se.

Runt 21-tiden kallade MOR på mig, hon stod då i hallen och väntade med en skål i handen, jag kände doften direkt. Jag släppte inte skålen ur sikte en enda gång i hissen ner. Jag trodde vi skulle i tvättstugan eftersom jag inte hade kopplet på mig, men det visade sig att vi skulle in i garaget. Jag tvekade en pyttesekund men gick sedan in igenom både första och andra garage dörren. Jag gick bara 2 meter in i garaget sedan satte jag mig ner. MOR gick vidare en bit och satte sedan ner köttbullsskålen och gav mig tillåtelse att gå fram till den. Jag tvekade, MOR flyttade då skålen lite bakåt och då gick jag dit fram. Jag ville sedan gärna fram till MOR och tacka men hon var lite närma bilen tyckte jag så jag stannade en bit ifrån. Mer än så skedde inte idag, vi gick tillbaka upp igen och jag var så nöjd & belåten, men lite fundersam över varför jag inte behövde hoppa in i bilen. Men bara att gå in igenom de två dörrarna utan koppel var idag ett klart framsteg och det var inte så himlans farligt, jag glömde lixom bort mig lite, var fullt fokuserad på köttbullsskålen.

Jag gick nästan på...

... hela MORS lurendrejeri gällande "Hoppa in i bilen" grejen.

Vi gick ner tillsammans i garaget jag & MOR. Jag fick stanna innanför garagedörren och titta på när MOR placerade ut köttbullar hela vägen fram till bilen. MOR ställde sig sedan borta vid bilen och förökte locka mig till sig. De två första köttbullarna tog jag som ingenting... den tredje efter ytterligare lite lockelse men den fjärde var ruskigt nära inpå så det dröjde riktigt länge, men tillslut så tog jag mod till mig. Jag hoppade faktiskt in i bilen oxå när MOR direkt efter fjärde kastade in den femte i bilen gav mig kommandot att hoppa in.

Undrar om det kommer att finnas godsaker hela vägen fram till bilen varje gång nu framöver, om så, ja då kan jag nog börja överväga mitt tidigare beslut.

Min matchvikt...

... är just nu 32.4 kilo.

Jag har varit och besökt Prima Liv ikväll. Någon viss person har visst lurat i MOR att vi med all sannolikhet skall kunna ha kommit så långt med apporteringen till hösten att vi skall kunna anmäla oss till ett jaktprov. Skulle det bli aktuellt så kanske det inte blir i Sverige och skall man till Danmark så måste man vara rabies vaccinerad. 

Processen är i alla fall påbörjad nu, sedan får vi se vad som händer framöver.

Det kändes lite underligt när Kerstin stack till mig i nacken... men efteråt så följer man ju så gärna med bort till kylen och får sig en godbit, så det är absolut värt mödan.

Om någon...

... försökt få tag i MOR idag på hennes mobil, så har ni nog inte lyckats och hon har ingen aning om att ni försökt för hon har nämligen ingen mobil längre. Den har förmodligen kommit i någon annans ägor (om den inte är tappad hos läkaren där MOR var på besök idag, skall kollas upp imorgon bitti). Men simkortet är spärrat och imorgon också själva telefonen och då kan man inte ha någon nytta av den längre.

Jag förstår att MOR är lite ledsen, telefonen var bara 20 dagar gammal. Men jag har sagt till henne att hon skall rätta de där Lotto-raderna som hon spelade på igår... kanske kan hon köpa sig hur många nya mobiler imorgon om turen visar sig vara på hennes sida. Jag tycker att det har varit lite mycket otursheter för min flock på sistone... bilnyckeln, LILLMATTES telefon som hamnade i badkaret, hemdatorn lämnade också in häromdagen åsså nu detta, nu får det väl räcka!!!

Idiotsäker...

... övning skulle den där kongrejen vara enligt Göran & Bea.

Ha ha, den fungerade inte alls på mig... jag brydde mig inte ens om att snusa i gräset, jag fann mig bara i att gå där och ha jättetråkigt, fram & tillbaka, fram & tillbaka 6 gånger sedan tröttnade MOR och gav upp.

Innan vi lämnade Kungsparken så blev det lite bus och det tyckte JAG var mycket roligare, jag försökte hela tiden bita efter MORS arm, vilket inte verkades uppskattas helt.

Imorgon skall det tydligen bli "Hoppa in i bilen" träning har jag hört. Får se hur jag känner för det imorgon... imorgon är en annan dag!

 

Lite bilder...

... från GB-dagen, Göran & Bea dagen allstå.
Detta är köttbullsGöran (Bea får försöka fångas på bild på nästa träff, hon gömde sig bakom videokamera mest hela tiden):
image435
Matte var tar du vägen undrar Vira:
image436
Nä nu orkar jag inte vänta längre... nu kommer jag:
image437
Här är Elliot passiv, nä kanske inte helt:
image438
Men vad gör det när han bara fullständigt ÄLSKAR sin matte:
image439
Här är "Pondus-Micke" (Görans ord efter inledningspromenaden) med Castor:
image440
och här ligger husse på knä och ber sin hund att ta dummien istället för husses arm:
image441
Hund & matte har bara ögon för varann, vilken kontakt. Du & jag matte! (Ulrika & Isa):
image442
Snyggt... klar 1:a placering i helgen!!! (enligt min mening):
image443
åsså till slut någon bild på mig oxå. Köttbullstestet var gårdagens höjdpunkt:
image444
Här prövade vi på busleken, kanske inte lika kuligt som med Bea...
image445

Min nya kompis från Dubai...

... förstår mig inte riktigt och jag förstår definitivt inte honom heller!!! Men vi lär väl oss förhoppningsvis att kommunicera efterhand.

Håll med om att han är gullig.
image434

Tack för SVCH-uppvaktningen familjen Hanö-Svensson.

Ps. Guinness & Grappa, har ni ocskå fått vars en Dubai-kompis?

Vem är hunden?

Ja det var väl det stora ? idag.

Hann inte mer än av bilen och ut och kissa i Lomma sedan åkte jag in i bilen igen. Så det jag nu berättar är det som MOR återberättat för mig.

Efter att Göran & Bea presenterat sig och berättat lite om projektet så visades filmen om och med Enzo & Camilla in action. Det var väldigt intressant att se, hur det började och vilka framsteg som gjordes under resans gång fram till slutstationen. Snacka om att ha knäckt koden till ett ypperligt samspel.

Innan det sedan var dags att påbörja själva filminspelningen så fick "filmstjärnornas" mattar & husse fylla i ett litet papper om vad dom ansåg vara ett problem och en turordning gjordes upp.

Först ut blev Vira, sedan Elliot, Castor, jag själv & sist Isa. Alla mattar + Castors husse deltog med stor entusiasm och gav både ris & ros till varje ekipage tillsammans med Göran & Bea. Jättenyttigt!

Jag hade nästan gett upp hoppet om att något roligt skulle hända när MOR äntligen kom och hämtade mig och sa: Nu killen skall vi visa upp våra sämsta sidor tillsammans.

1:a momentet blev att kolla hur jag uppförde mig i möte med annan hund. Detta klarade jag bra, visst var raggen uppe men inget annat.

2:a momentet blev lite promenad under olika former. Här blottade jag/vi oss, jag visade med hela mitt kroppsspråk att MOR är skittråkig när det gäller att gå fot. Men jag fick lite fria tyglar oxå och då drog jag bort och hejade på "publiken" vilket jag hade tillåtelse till att göra. Men så fort MOR kallade så sprang jag tillbaka, dock icke ända fram varje gång. Det pratades väldigt mycket om var belöningen finns för mig i detta moment, ja det kan man ju undra. Bea bad att få låna mig lite, förlåt MOR men jag säger bara FAN vad rolig hon var! MOR gjorde ett tappert försök hon oxå men det avslutades tyvärr med en miss från hennes sida, hon trodde hon kunde belöna mig genom att slänga i väg sin handske. Jag tyckte det var jätteroligt och det tog en bra stund innan jag fattade att MOR inte alls uppskattade att jag inte ville lämna tillbaka handsken till henne. Dock löste vi uppgiften själva, vilket vi får se som lite positivt.

3:e momentet blev ett undersökningsmoment. Bea var framme och klämde och hade sig på mig, detta var helt OK hon hade ju visat för mig att hon inte var läskig utan bara kulig. För att kolla om jag betedde mig likadant mot någon mer främmande så kom en "stöddig" husse fram till mig och gjorde samma sak. Jag kan inte säga att jag var lika bekväm men det var helt OK det oxå.

4:e momentet, vilket moment, köttbullssök. Göran gick ut & visade att han hade en köttbulle i handen och att den sedan hamnade i gräset någonstans. Jag satt okopplad och väntade på startsignalen från MOR och sedan sökte jag upp den snabbt och okomplicerat. Momentet skulle sedan göras lite svårare, flera köttbullar hade placerats ut medans MOR och jag gick iväg på annat håll. Detta var inga problem alls, jag fixade det superbra. Zicos matte beskrev mig väldigt trevligt på detta moment: Målvedveten, koncentrerad & fokuserad.

Passivitetsproblem, nej det var det ingen som kunde påstå att jag har.

Jag är en cool & lugn kille fick jag höra, men jag & MOR har lite svårt med kommunikationen/samarbetet. Så nu har vi 2 veckor på oss att träna & försöka förbättra kontakten oss emellan. MOR har fått lite verktyg, ett är tydligen att hon skall busträna med mig såsom Bea gjorde, dvs putta och ha sig. Sedan skall tydligen konerna som MOR har liggandes i byrålådan komma till användning i någon form. "Hoppa-in-bilen-grejset skall vi oxå försöka lösa. Undrar vad oddset kan bli på detta?

Sammanfattning:
Göran var en hyvens köttbullskille, Bea var en busrolig tjej, hon visste precis var min startknapp satt/sitter, hon fick verkligen igång mig. Hoppas att hon visade MOR ordentligt, dvs var knappen sitter alltså!

På Annandag Påsk så skall vi träffas igen, då skall Göran & Bea ha granskat filminspelningarna och förhoppnings så kan vi visa upp lite bättre samarbete.

Imorgon...

... skall något annorlunda visst hända.

Jag, Elliot, Castor & Vira (tror bara det blev vi 4:a) skall tydligen utsättas för något i ett projekt som heter: "Vem är hunden" Hm, låter lite kymigt, men jag är med på allt kuligt och detta blir säkert kuligt. Brorsan Enzo har utsatts för detta under lite längre tid redan, för oss blir det vid 2 tillfälle. Vi skall träffas kl 09.00 i Lomma BK:s klubbstuga. Det kommer förmodligen börja med att Göran & Bea presenterar sig själva och hur de tänkt sig det hela. Sedan lutar det åt  att vi får kolla in brorsan Enzo på film under tiden som det skall fikas. Det lär bli rätt många både 2- & 4-beningar som kommer att vara med under dagen, så risken är stor att det blir mycket "publik" om inte de andra väljer att träna annat under tiden som "vi" utsätts.

Jag har hört talas om några viktiga saker inför morgondagen och det viktigaste är: TAG MED GODIS & ev täcke TILL HUNDEN!

2-beningarna bör se till att klä sig varmt och inte glömma mössa & vantar, regnkläder kanske oxå är bra. Detta gäller även LILLMATTE, hon får absolut inte glömma sina torgvantar för det lär bli kallt om fingrarna annars när hon hela dagen skall agera fotograf.   

Jag har lite svårt för att koppla av just nu, oavsett var jag än lägger mig i lägenheten så finns det en underbar doft av nybakade vaniljbullar, det går alltså inte komma till ro, doften gör mig konstig. 

Elliot, MOR har berättat för mig att du skall få en alldeles egen bulle imorgon, hon vill hjälpa dig att att öka lite i vikt... rykte går nämligen att du är lite "spinkig".  Visst det är svårt att gå upp i vikt om man knappt äter något, finns det verkligen inget som du gillar jätte mycket som du kan få varje dag?  

Förresten, visst är det coolt värre att ha en brorsa som är filmstjärna redan i så unga år, det är det minsann inte alla som kan skryta med!

Spillepengsbesök...

... med både bus & träning.

Jag, MOR, LILLMATTE & den långe smale åkte iväg vid 3-snåret. Först fick jag springa av mig ordentligt vilket jag uppskattade väldans mycket. Att det sköts rejält från skjutbanan bekom mig inte ett endaste dugg. Jag sprang ganska långt i förväg emellanåt, men kom när MOR visslade. Nere vid en dunge skrämde jag upp en hel kaninfamilj som flydde hals överhuvud när jag satte fart efter dom, men jag kom tillbaka även när MOR visslade då oxå. Det blev jag premierad för, fick godbitar som belöning, MOR säger att det skall belönas när jag sköter mina kort rätt.
Kaninspaning innan attacken:
image429
... och på MORS signal så kommer jag som ett skott tillbaka:
image430

Efter lek, blev det lite apporteringsträning. Lite tråkigt utan några kompisar men så måste det tydligen bli ibland. Idag agerade den långe smale som kastare, han glömde "vevningen" men klarade sig ganska så bra för att vara första gången. Men det tog lite tid och ibland kan man inte hjälpa att man blir lite uttråkad:
image431
Men sedan kom jag igång med apporteringen och det gick väldans bra, jag höll fast dummien ända in och satte mig t o m ner, bildbevis igen såklart (bilden tyvärr lite suddig):
image432
Dummiesar har jag gått med på att avlämna nu i stora drag, men ibland måste man väl få behålla något en stund för sig själv, eller?
image433

Yes, yes, yes...

... nu är nog våren på väg.
 
Jag hoppas hoppas för då öppnas vår balkongdörr och jag kan intaga min FAVORITPLATS. Härligt härligt, jag har njutit i fulla drag idag!
image427
och sedan blev det en lyckad äpplehämtning men då hade MOR inte kameran beredd för filmning, så det blir bara ett bildbevis:
image428

Stackars...

... MOR eller lyckliga MOR som imorse blev väckt av två väldigt pussglada killar.

Det var inte så att vi gav henne någon chans till att be oss att gå och lägga oss igen. Nej nej, hon fick snällt palla sig upp ur sängen och när hon var uppe, ja då gick vi på FAR och strax därefter så var han också uppe. Vilket teamwork jag & Sigge har.

Det var en härlig morgon, fast klockan bara var 7, så kändes det att det skulle bli en väldigt fin vårdag idag. När vi kom hem så var det dags för frukost. Jag åt med god aptit, Sigge den rackarn, han sorterade däremot bara ut skinkan som MOR blandat ner i hans mat. Jag förstår inte att man kan låta bli maten, matdax är ju i alla fall två av dagens höjdpunkter, men men, alla är vi inte lika här i världen.

Nu har Sigge gått hem och det känns lite trist & tomt. Men det kändes ännu tristare för en stund sedan när MOR klädde på sig och säger till mig att hon snart är tillbaka och så får Sigge följa med henne. Men när MOR kom tillbaka så var inte Sigge med, hon hade alltså bara varit och lämnat honom... och jag som trodde dom gått på promenix utan mig. Ja, tänk vad man kan inbilla sig saker.

What friends...

... are for.

Ja t ex kan man fixa så att ens kompis får komma hemmifrån sin lille skrikande lillebror ett tag, vilket Sigge fått idag. Vi hämtade honom efter sex-snåret och kommer låta honom vila upp sig här på Walles B&B tills någongång imorgon förmiddag.

Jag tror att han uppskattat detta initiativ. Sigge har provsmakat de flesta av mina ben (ja alltså inte något av mina 4ben utan sådana däringa hudben alltså) och jag gillar dem bäst när de är lite uppblötta, så när Sigge lämnat dom ur sikte så har jag passat på att ta dom. Jag har alltså fått vara på min vakt hela tiden och det tar minsann på ens krafter. 

Sist Sigge sov över här så lade han beslag på min säng, kanske bäst att jag intar den platsen nu medans Sigge återigen tuggar på ett av mina ben så att hans käkar nästan går av.

Bomblarm...

... och bankrån och bilexplosioner har det varit i Malmö idag.

FAR & jag fick faktiskt pga av allt detta en liten hektisk förmiddag, vi var ju bara tvungna att ut och kolla läget. Det tjöt bra om öronen, men kul att se alla poliser mm in real action. Det surrade oxå rejält från luften där helikopetern försökte få syn på förövarna.

Jag försökte få FAR till att låta mig vara med i sökandet... men han sa att det redan fanns andra 4-beningar som var inkallade för just detta ändamål. Jag får väl försöka hålla mig framme bättre nästa gång eller så får polisen kalla in mig i efterhand om dom inte lyckas hitta brottslingarna.

Att dom där brottslingarna skall få hålla på som dom gör, jag fattar det inte riktigt... och varför så mycket på en och samma dag i min stad? Jag tror det är dags för oss flattar att ta i med hårdtassarna snart och rensa upp lite...


Ordningen...

... återställd, MOR är hemma igen och jag är sååååååååååååååååå glad!

Men en sak var lite skum... MOR luktade ganska mycket Lakrits när hon kom hem och det kan jag inte riktigt förstå eftersom att hon varit i Stockholm och arbetat. Jag får ta detta med henne imorgon, för jag är ganska trött nu, det tar på krafterna att hålla ordning på FAR & LILLMATTE när inte MOR är hemma.

Resväskan...

... är framtagen och det kan bara innebära en sak... MOR skall resa ifrån mig :-(

Jag har luskat reda på att hon skall ta tåget till Stockholm redan 05.14 imorgon bitti och hon kommer inte hem förräns 21.40 på onsdag.

Varför får inte jag följa med? Lakrits får alltid åka tåg till Stockholm med sin matte.

Jag tycker MOR är SKITTASKIG faktiskt.

Att hon sedan har försökt att förklara att hon måste åka iväg för jobbets räkning bryr jag mig inte ett dugg om, jag tror faktiskt att MORS arbetskamrater skulle ha tyckt att det hade varit jättetrevligt att få träffa mig i egen hög hund, doom har bara fått sett mig på bild.

Men det verkar som att bestämt är bestämt, så jag får väl allt stanna hemma och ta hand om resterande flock.


Boring...

... Sunday, fy för tråkiga söndagar säger jag bara!

Tacka vet jag när det är träning som gäller, så att man får komma ut ordentligt i naturen och dessutom få använda hjärnan lite extra.

Visst har jag fått vara ute och ståhejat men det blir inte alls på samma vis som när jag får jobbba jobba genom att först sitta avvaktande och sedan få startkommandot för att hämta in en massa grejer till MOR.

Visst jag har fått följa med och köpa hundmat, varit en tur om IKEA, tvättstugan har oxå varit välbesökt, sedan har jag hjälpt MOR att städa lite, men hur kul är det på skala 1-10?

På långispromenixen idag höll jag på att blåsa iväg i en av korsningarna, jag fattar inte varför det skall behöva storma så himla mycket nu förtiden.

Nä nu skall jag få åka med FAR & hämta LILLMATTE, det blir det roligaste idag kan jag tänka mig.

Sotis...

... ja lite sotis blev jag allt när MOR gosade med Grappa i parken idag.

Men MOR lämnade ganska snabbt tillbaka henne till Torbjörn för hon var tydligen en liten jäkel på att bitas i ansiktet med sina sylvassa bissingar. Ja så kan det gå när man tvunget skall gosa med andras valpar. Men jag känner på mig att hon ganska snart kommer att göra om det igen trots allt.

Men jag är inte långsint, jag vet att MOR ändå gillar mig allra mest, ingen annan hund kan ta den närmsta platsen i hennes hjärta. Jag vet att Grappa snabbt växer upp och att jag oxå snart får lov att hälsa på henne och då kommer det att bli mera rättvist.

Lite bortkomna...

... kände vi oss allt idag på vitspårsträningsstarten. 2-beningsgruppen bestod nästan bara av grönklädda jaktherrar men några damer har tydligen vågat sig in under årens lopp oxå. Alla dessa kände varann mer eller mindre, men inte så konstigt eftersom att de träffats och tränat tillsammmans under mången år. Fördelningen mellan oss 4-beningar var nog fifty-fifty könsmässigt men rasmässigt var det en salig balndning. Jag & MOR kände bara Ann & Elliot, Marie & Lakrits, Ingvar & Anita samt blivande domar-Bosse (lite). Att komma ihåg alla namn på dessa nya bekantskaper, går bara inte... men några lär väl fastna under träningstidens gång kan jag tänka mig. Men det verkar att vara ett glatt gäng... så det skall nog gå och anpassa sig där oxå.

Det blev alltså tidig morgonuppstigning & tidig frukost för redan 07.45 var vi på väg till Ann & Elliot. Jag fick hoppa in i Elliots bur, dock med mellanväggen isatt. Marie & Lakrits mötte vi upp nästan ända framme vid Kyllingahus, dom fick åka i egen bil för att Lakrits precis börjat löpa. Jag tyckte vi fick sitta i bilen väldigt länge innan det vara dags för oss att spåra. Spåret hade inte legat så jättelänge så det var ett ganska enkelt spår att ta sig igenom trots lite svårigenomkomlig terräng i början. Jag, Elliot & Lakrits fick gå samma spår idag, men framöver kommer vi att få vars ett.

Nästa spårtillfälle blir först den 15/3, nästa helg kommer det lite annat kuligt emellan.