Wallander

... om än inte sin mamma :-) ... och inte nog med det, jag fick träffa mina två syrror som fortfarande är kvar hos kennelmamma Margareta oxå.

Först gick turen till MORMOR för att lämna av lite kött som skall tillagas där hemma inför LILLMATTES student (som nu börjar  närma sig med stormsteg) sedan därifrån vidare till tippen  (2-beningarna var tvungna att slänga lite saker för att få bättre plats på onsdag) men sedan bar det av till Lomma. Jag höll en konsert på ca 5 min efter att bilen börjat rulla igen efter varje stopp. Strax efter att vi anlänt så kom min lilla mamma, jag blev jätteglad att se henne och hon hade nog saknat mig lite grann oxå, men det ser inte riktigt ut så på denna bild:

Här kollar jag vi in växtligheten tillsammans:

Sedan kom syrrorna och de blev nog mest glada för att "baren" öppnades och då var jag inte sen att hänga på:

Isa uppvaktade brorsan rejält, men han verkade rätt trött på allt pussande, undrar om det beror på att han pussad konstant dagligen nuförtiden. Men han höll rätt god min:

När Isa gick över till Bell istället så uppvaktades han istället av mina nyfikna syrror:

Här smider vi syskon lite busplaner:

Så kul vi hade alltså... jag har varit nästintill helt utslagen resten av dagen... det tar minsann på krafterna att både busa med syrrorna och sjunga opera (på hemvägen sjöng jag nästan ihållande ända till Kronetorpsmöllan).

Förresten... idag har jag suttit lungt och stilla & tyst innan maten serverades... men när MORS varsågod och hand på mitt bröst tas bort ja då går det undan skall ni veta (men jag har redan kommit på att maten serveras snabbare på det sättet). Smart va?

Nä nu skall jag gå och säga godnatt till MOR, hon skall tydligen redan gå och lägga sig... jag själv får allt hålla FAR sällskap ett tag till och har jag tur får jag nog komma ut och kissa en gång till runt midnatt.

... i Maggan igår på morgonkvisten.

Vi kom ut i parken kl 05.50 och då satt det en kille med nerböjt huvud på gräset och runt honom sprang två dvärgschnausrar. Vi gick på helt andra sidan för att undvika dom... men när vi var på väg hem så kom dom springande fram till oss. MOR tog upp Beck så klart eftersom att han inte är vaccinerad men jag fick möta dom. Men dom var snälla killar som tur var. Men när deras fulla/trötta husse uppfattat att dom sprungit iväg kom han farandes och när MOR påpekade att han skulle ha koll på sina hundar så säger han att MOR måste se till så att jag lär mig säga ifrån när några kommer fram bara så där. Då blev MOR faktiskt lite otrevlig och påpekade att det var inget som han överhuvudtaget skulle lägga sig i, han kunde istället se till att ha koll på sina. Då gick han muttrande sin väg. VILKEN FRÄCK TYP ALLTSÅ!

... med nytändning!

Redan i ottan, dvs när Beck höll låda imorse så berättade MOR för mig att det var dax för jaktkurs idag och att bara hon & jag skulle åka iväg när hon genomfört ett förmiddagsarbetspass. Så strax efter 12 gav vi oss iväg för att komma fram i god tid så att en kisserunda hanns med. Vi var inte alls många idag, om inte Calla & en Tollare "trängt" sig på så hade vi bara varit 5st.

Dagens kurspass gick ut på att vi skulle visa upp vad vi och våra förare hade lärt oss under våren, detta på olika stationer. Vi blev uppdelade killar & tjejer och vi killar fick gå iväg med Gert & tjejerna fick gå iväg med Kent. Tanken var att 2-beningarna skulle samarbeta vid varje station... detta hörde vi inte så mycket av i våran grupp.

Station 1 - Riktat närsök
Vi tre killar sattes på rad bredvid varann och Figo labbekille fick äran att börja. När det var min tur så kom tollaren i full fart efter mig och när hans matte skrek NEJ så stannade jag upp och ignorerade tollaren och när MOR kallade tillbaka mig så skyndade jag mig till henne och skakade av mig obehagligheten. MOR tog mig ifrån platsen en liten stund och det tyckte jag kändes tryggt & bra. Jag hämtade sedan in 3 minidummiesar på godkänt sätt (förutom att jag var tvungen att revirmarkera för tollaren en gång där ute... inte så populärt tyvärr).

Station 2 - Markering från delvis skymd plats på stig
3 dummiesar avfyrades från Bumper boyen sedan skickades vi iväg en och en. Bästa/snabbaste vägen hade varit vägen genom ett hav av nässlor (här var MOR bombsäker på att den vägen skulle jag aldrig ta och det hade hon helt rätt i). Så klart skickades/valde jag högerhållet och det blev ett litet sök istället men jag fann dummien till slut och kom in med den. Det här med vinden... och vikten av att skicka rätt tror jag aldrig nånsin att MOR helt kommer att lära sig... hon är skitkass, undras om det finns kurser i det oxå?

Station 3 - Lång dirigering
Här tvivlade MOR på om jag skulle fixa en sådan lång. Lite diskuterades om vem som skulle börja... ingen verkade vilja och då sa MOR att vi kunde göra det... men då blev det påbackning av Gert att det inte var så smart om det nu var så att det tvivlades på min kapacitet. Jag fick alltså först titta på Figo och sedan löste jag uppgiften helt OK

Mellan station 3 & 4 blev det ett ganska långt fotgåendet som skulle visas upp. Här har nog jaktlydnadskursen gjort sitt för så när som på en liten avvikning så gick jag där MOR ville ha mig.

Station 4 - Sök
Här kom dom roliga pälsklädda dummiesarna fram och vi skickades ut var tredje gång. Jag började lite trevande men spottade upp mig rejält och gick på det tredje skicket t  o m jättelångt ut och sökte och fann :-). Vildsvins- & rådjurs dummiesar trodde MOR inte att jag gillade för att jag alltid lägger ner dom... men så är det inte... jag gillar dom så mycket att jag inte vill lämna dom ifrån mig i första taget.  Jag kollade oxå vattnet... det kunde ju ha hamnat en dummie även där. På skick 4 råder det delade meningar bland 2-beningarna om jag revirmarkerade eller inte på hemvägen... detta tycker jag att dom kan få fortsätta fundera över.

Station 5 - Markering/Dirigering
En dummie avfyrades - alla behövde markera - Figo dirigerades och jag fick sedan hämta markeringen. Nästa avfyring -jag dirigerades Tollaren fick hämta markeringen - Nästa - tollaren dirigerades och Figo fick hämta markeringen. Gick väldans bra här minsann.

Välbehövlig drick & vilopaus och då fick 2-beningarna höra både ris & ros. MOR fick mest ris hörde jag men jag tror hon tar åt sig och försöker bättra sig efterhand. På det riktade söket, skulle hon inte ha blåst närområdessignalen så pipan nästan tog slut. På första markeringen så skulle hon riktat mig lite åt rätt håll. På söket skulle hon inte ha hjälpt mig med kommandot "ut" när jag stannade och frågade henne lite. Lite tystare skall hon oxå vara när jag är på väg in. Ibland gör hon det svårt för mig men jag är rädd för att jag kanske inte gör det så lätt för henne heller alltid.

Station 6 - Markering över trädtopparna
Sista stationen för dagen och här slogs vi ihopa med tjejerna och då fick vi killar äntligen komma i närheten av löptiken. Jag fick gå som hund nr 3 - Markerade bra, sprang med bra fart över stigen genom träden och snabbt fann jag dummien och tillbaka till MOR. Men 3 meter från MOR så stannade jag upp fick annat än avlämningen i tankarna och då krävdes det lite rytningar från MORS sida innan jag kom tillbaka till verkligheten igen. Här blev det lite tal om om det var så att jag & MOR har problem med 3-metersgränsen. Detta testades av när alla var klara genom att Gert kastade iväg en dummie och jag skickades ut och på invägen så upptäckte jag att MOR flyttat sig 4 m åt höger och då fick jag springa dit och lämna av istället. Då drogs slutsatsen istället att det nog är lite jobbigt för mig att avlämna när gruppen står och stirrar på mig när jag är på väg in och jag måste nog hålla med om att så är fallet ganska ofta.

Det här var ett jätteroligt kurstillfälle och det var kul att få så mycket beröm... för att jag idag visade att jag visst kan om jag bara vill.

Strax innan dammarna så frågade MOR om jag ville vattenapportera lite och samtidigt svalka av mig och så klart svarade jag JA. 4 dummiesar hämtade jag snabbt & lätt och det var bara på den 3:e som jag glömde bort mig, jag distraherades nämligen av en skällande hund längre bort  så jag skakade mig innan avlämning.


Efter några timmars vila & mat så kom Lakrits & Marie på stadsbesök och kolla alltså vad jag möttes av då vi kom ner till stadsteaterparkeringen:

Jag lovar denna födelsedagstårta var verkligen värd att vänta på.

Här är en liten filmsnutt på hur snabbt något gott kan slinka ner hos vissa:

Sedan blev det en tur i Pildammarna, lite bus i rastgården, lite andungsskådning innan lite fontänavsvalkning:



Sedan måste jag få beklaga mig lite över vad den lille får som inte jag får:

.... Premiär!

Äntligen får jag Beck skriva mitt första inlägg. MOR var bestämd på punkten att inget bloggande före 9 veckors ålder och det blev jag igår så idag var det nästan fritt fram. Hoppas ni vill kommentera mina inlägg lika mycket som brorsans.

MOR har haft lite problem att få tag i en stor säck mat till mig... Orijen har tydligen lite leveransproblem, men så idag fick hon äntligen napp ute på Jägers ZOO. Så när MOR kom hem från jobbet så var det dags för en liten biltur, LILLMATTE & hennes polare Rebecca följde oxå med. Det är inte fullt så läskigt att åka bil längre... men man måste ju gnälla lite för gnällandets skull.

Jag fick följa med in i den stora affären, oj vad grejer det fanns men MOR sa att hon bara tagit den lilla plånboken med sig så det blev bara maten och sedan bjöd affären på en påse hundgodis.

På hemvägen blev det en tur om Söderkulla, MORMOR, Allan & Tarzan ville så gärna träffa mig innan jag växt för mycket så vi träffades nere på deras gård och söt tyckte dom jag var så klart. När vi skulle åka därifrån så fick jag pröva att gå in i bilburen och där var så mysigt att jag ville stanna kvar så det var bara för Wallander att hoppa in. Vi gjorde ett stopp till för att hälsa på MORFAR & Kerstin som oxå bor på Söderkulla... men MORFAR var ute och satt på span efter grisar så det blev bara en kort Kerstinträff. Sedan var det in i buren igen och det tog inte många sekunder innan jag knoppade in helt och vaknade till livs först när bilen rullade ner i garaget där hemma. Hoppas verkligen att jag hädanefter får åka där bak i buren, kändes mycket friare där än att behöva hållas i någons famn.

Annars har kvällen avlöpt lugnt & sansat. Jag fick idag beröm av MOR, hon sa att jag är jätteduktig som inte gnäller inomhus längre. Gnäller/protesterar gör jag bara när jag måste vara i någons famn, dvs när jag inte får springa fritt på gräsmattor & gator. MOR nämnde oxå att jag nu 2 nätter i sträck låtit henne nästan sova i 6 timmar med undantag för ett litet avbrott på ca 20-30 minute runt fyra snåret. Idag har jag bara kissat inne en gång så även där har jag avancerat.

Måste bara berätta vad som kom i ett mail till MOR från G&G:s matte Lena igår, så här stod det:
Det finns ett engelskt uttryck som lyder: 
to be at a person's beck and call (vara redo) att lyda någons minsta vink.
Kan det vara ett gott omen tro?

Nä nu får jag inte hålla på och skriva mer ikväll... måste sova lite så att jag orkar med alla nya äventyr imorgon. Wallander snarkar som jag vet inte vad så något bloggande från hans sida blir det inte ikväll.

... skogstur i Lakritsskogen.

Inte rädder för någonting... måste kolla in allt:

Inte helt lätt att hänga på mig & Lakkan:

Vila är nödvändigt emellanåt:


och lite koppelträning:

Sedan blev det magmys för Beck:

och lite annat mys för mig:

... med MOR och träning med våra polare var inte helt fel på lördagsförmiddagen.

Förutom mig så var det Elliott, Isa & Molly med mattar. Kul att Isa nu är hemma igen hos sin flock efter att ha agerat mamma så många veckor. Idag fick hon dock bara vara passiv åskådare.

Först blev det stadgeövningar av dess olika slag. Sedan skulle "Klockan" testas av och det var nog tur för att jag hade fullständigt glömt bort vad ordet "UT" hade för betydelese eller så fick jag bara en tillfällig blackout, får hoppas på det sistnämnda var MORs direkta kommentar.

Sedan blev det ett par markeringar och därefter två dirigeringar var innan jag & tjejerna släpptes loss som 3 kalvar på grönbete (Elliot var tvungen att följa med sin matte och hämta blommor). Det var skitroligt att bli jagad av 2 tjejer på en gång genom skogen :-)

Avslutningsvis blev det lite posering och godisletande:

... LILLEMAN!

Kan inte riktigt låta bli... det blir litta mycket LILLEBROR just nu av någon anledning:

... och ni skall inte tro att han dricker vatten ur sin egen mer anpassade lilla vattenskål, nä då ur min skall det drickas om än med lite svårigheter av att både först nå upp och sedan ner:

Är det detta som kallas Ärliga blå ögon?:

och ömsesidig kärlek?:

Smutstvätthögen gillade han skarpt, där sov han i hela 2 timmar igår (kanske skall det ligga en hög framme varje natt, för längre nattsömn):

Min bia har han oxå invaderat och han drar dit leksak efter leksak, undras om dom lixom ersätter alla hans tidigare syskon?:

Här är det spaning på högsta nivå:

Han blev nog allt lite avis på mig för att jag fick en mysstund med ÄLDREMATTE:

Men ett ställe som jag tror att jag kommer att behålla för mig själv är min favvoplats, han får allt vara ritkigt snäll om jag skall dela med mig av denna:

... hemkomst!

Jag får återge det hela lite för Beck får inte börja blogga redan säger MOR.

Igår kväll stack MOR & LILLMATTE iväg och hämtade hem lillkillen och han ser inte helt överlycklig ut över att få lämna sin flock:

Han hade hållit rejäl konsert i bilen hem, men fick man stå så här så vart han tystare.

och när bilen rullade ner i garaget så somnade han så klart.

Jag fick möta upp Beck i parken och jag måste erkänna att det kändes lite konstigt att plötsligt vara storebror:


När vi kom inomhus så gick Beck först lite husesyn och sedan kollade han in om mina leksaker var valpvänliga:

Sedan gick han  vidare till mig och kollade in om jag var valpvänlig och så klart var jag det kan man vara annat än det åt en sådan liten goding?

Efter 2 timmar så slocknade han äntligen en liten stund:

Förresten, vår kennelmamma Margareta påstod att Beck var nybadad innan han skulle hämtas, tror ni på det? Kolla in hans nos!

Nä nu får det räcka med första rapporteringen, men mer kommer var så säkra.

... i "Maggan" för förrgår fyllde Sigge 6 år och då blev det firande i parken minsann. Jag fick nöjet att överlämnade presenten till honom helt själv men jag måste erkänna att jag gärna ville behålla den själv för det är så roligt att få öppna paket(bildbevis på detta kommer kanske endera dagen om Lena har lust att skicka över dem). 

Jag & Beck fick oxå paket, jag fick massor av godsaker och Beck fick jättetuffa skålar och minsann tror jag att han fick en miniminikrokodil tuggis. Ha den lille hade jag kunnat svälja hel utan problem... men Beck är ju en lite bäbis och måste så klart ha små pluttegrejor. Ni skulle se den lilla trossen som MOR köpt åt honom igår... löjligt liten den oxå.

Våra flockar slog sig ihop och ordnade till en härlig & trevlig grillkväll. Ja det tog lite tid innan det blev fjutt på grillarna... men med lite extra tändning från 2-beningsgrabbarna så vart det mat efter en timmes tid!

Alla 2-beningar åt med god aptit och jag och Sigge fick smaska på grisöron dagen till ära.

Vi fick oxå leta godisbitar på gräsmattan i omgångar och då sprang vi runt som galningar .

och där var en:

Linus blev road av töserna:

Sigge fick hämta bollar oxå och tillslut fick jag försöka

Sedan pussade jag lite på Linus som tjöt av skratt... undras om jag pussas roligare än Sigge? Eller kan det vara så helt enkelt att Linus är lite trött på att pussas av Sigge eftersom att de ses dagligen. Ja vi får väl vänta tills Linus kan berätta själv om si så där ett år eller två.

Hoppas det blir flera fina grillkvällar i sommar!

... så där mitt i veckan var minsann inte helt fel.

Fyra träningssugna ekipage mötte upp Mumme i Lomma och efter lite presenterande så bar det ut i skogen.

Vi var jämna par, Lakrits & jag och Bella & Nisse.

Vi fick börja med att visa upp oss en och en för att Mumme ville se på oss lite, hur vi gick fot och kolla våran stadga lite. Sedan fick vi walk up:a fram och tillbaka, stanna upp när det blåstes i pipan och då for det dummiesar & tennisbollar till höger & vänster. Mellan varven blev det lite serpentingång och inkallningar genom liggande dummiesar.  Stadgan gick jättebra fotgåendet gick bra men kan bli mycket bättre och här måste vi lägga mycket fokus framöver. Redan nästa vecka vill Mumme se lite framsteg/förbättring och det skall vi försöka ordna till.

På 1 1/2 timme fick vi 4-beningar inte hämta en endaste dummie, men det fick 2 beningarna minsann... himlans fuskigt alltså! 

På hemvägen blev det ett kort stopp hos Beck & Co... dels skulle MOR lämna av en scanner och sedan ville hon så klart höra om Beck gått igenom besiktningen och det hade han och han hade dessutom fått ett litet chip i nacken så att man skall veta vem han är om man behöver. Men jag undrar vad som hände mer där inne... MOR kom utfarandes med andan i halsen och söndrig tunika och så mumlade hon något om att hon blivit överfallen av 11 "terrorister".  När jag och mina syskon bodde på det där stället så fanns det bara 8 små "änglar"... ja det går bara utför med ungdomarna nuförtiden.

Nu kallar LILLMATTE, bäst jag skyndar mig... för annars går jag kanske miste om kvällens mysstund.

... igen från Hufvudstaden.

Denna gång är det MORSANS chef med man som varit och hälsat på oss.

MOR fick en jättefin bukett blommor och jag fick ett jätteben + 3 grisöron. Dom får gärna komma fler gånger :-)

Chefen gillade att bli pussad och då ställde jag mer än gärna upp så klart. MOR bad mig imorse att jag skulle spela mina kort väl för det kunde både hon & jag tjäna på framöver. Jag skötte mig exemplariskt och fick massor utav klappar och det var så mysigt ända tills hon hittade en fästingjäkel på min nos. Då kom MOR farande och såg genast till så att den avlägsnades illa kvickt. Det verkar som om MOR inte längre tycker att de är lika äckliga att ta bort... tänk, alltså ännu en sak som hon aldrig trodde hon skulle vänja sig vid, hon överraskar fortfarande min kära MOR!

När alla var mätta, belåtna och lite nanniga så lotsade vi tillbaka Stockholmarna till hotell Kramer. Imorgon skall visst MOR & chefen träffas på kontoret så det blir inget hemmaarbete på förmiddagen för MOR. Risken finns alltså att hon kommer hemfarandes med andan i halsen vid tolvsnåret för att vi sedan direkt måste iväg till jaktkursen. Det var längesedan vi var där sist tycker jag, hoppas det blir kul!

... bättre gång för gång, bättre och bättre gång för gång...

Idag åkte vi till Blentarp efter att vi först hämtat upp Molly & Ulrika. Alltid trevligare att ha sällskap än att åka själva hela vägen.

Vi småstartade med lite stadgeträning medans vi inväntade Enzo & Camilla och det är inte helt fel faktiskt, man samlar lixom ihop sig då.

Nästa övning blev markeringar, enkla/dubbla dummiesar och avslutades med en enkel fasan, detta funkade bra för oss alla trots att vi är lite olika fartmässigt... för några gick det i över 110 ut & in och för andra lite långsammare men det är inte alltid farten som har betydelse.

Sedan skedde något som nog varken jag eller Molly hade räknat med... när vi skulle ut på söket så fick jag gå med Ulrika & Molly med MOR. Vi skötte oss, men jag lovar att våra mattar fick jobba så svetten lackade för att vi skulle lämna av till dem istället för till våra egna mattar. Men gör man en sådan här sak så får de allt skylla sig själva.

Efter denna övning så begav vi oss tillbaka till bilarna... lite besvikna över att det redan var slut... men ack vad vi bedrog oss för några av oss blev transporterade till Sövde sjön och där blev det härlig svalkande vattenapportering.
Här kommer Kidden på väg upp:

Här smyger jag i vassen:

... och här på väg upp med nästa och se, trots bottenkänning så skakar jag mig inte:

Kan ni tänka er... 3 ggr kom jag upp och lämnade dummien utan att ha skakat mig, det var ett litet halleluja moment för MOR tror jag för högt och tydligt sa MOR: "det tar sig, det tar sig". Men dagens mer glasklara halleluja moment tror jag minsann att Ann hade när Elliot kom in till henne med fasanen:

På hemvägen blev det en snabbistur inom till Beck för att lämna en liten filt som han skall få möjlighet att snutta in lite med dofter av olika slag innan det är dags för hemfärd där vid Kristi himmelsfärdshelgen.

Efter några timmars vila så drog vi ut på stadspromenad med Lakkan & Marie. Idag besökte vi Möllevångstorgsgrillen. Lakkan käkar korv med väldans god aptit:

och så även jag:

Medans vi satt där och tryckte i oss lite käk så fick vi uppleva både bråk, tiggeri och så klart se massor av superglada MFF-fans (2-1 slutade dagens match för er som inte visste det).

Jag var jätteglad när vi började närma oss hemmet för jag visste att Lakkan skulle följa med oss hem medans hennes matte skulle vidare till sin brorsa ett par timmar. Jag trodde vi skulle ha lite myspys... men Lakkan tyckte tyvärr inte detsamma, hon ville bara att hennes matte skulle komma tillbaka och hämta henne:

Någongång lyckades jag locka in henne från hallen och då fick man minsann snabba på att pussa lite på henne:

Idag har det varit en bra & rolig dag, gärna fler sådana :-)

... days är det mestadels nuförtiden.

Visst några cykelturer har jag fått varit ute på och långpromenader så klart men annan träning? Nej inte en endaste gång... men imorgon skall vi åka till Kid & Eva och det skall bli riktigt kuligt.

Idag på förmiddagen MOR & FAR varit i Danmark och provianterat en himlans massa dricka till studenten... undrar hur många 2-beningar det skall komma egentligen? Verkar som om det kan bli rena sjöslaget, tur att man slipper att var hemma den dagen.

Sedan fick FAR för sig att han skulle cykla till IKEA och köpa typ ett bord till balkongen som vi kan ha våra grillar på. Jag frågade om han behövde hjälp:

Inte med ihopsättningen sa han men gärna med kartongerna:



Men när FAR upptäckte att IKEA glömt att sätta i några plastgrejsemojsar i ena delen... jag då pös jag iväg till min favvoplats (kändes tryggast så):

Nu skall FAR sticka och jobba... jag & MOR skall ta kvällpromenaden bort till Rönneholmsparken där LILLMATTE är och agerar paparazzifotograf på en jättestor Bröllopsfest... måste kolla så att ingen slagit ner henne. Där är nämligen både handbollsstjärnor & fotbollsstjärnor inbjudna.

Vi hörs nog igen imorgon skulle jag tro :-)

... hade jag idag påstod MOR. Men det var för att jag måste erkänna att jag var lite sugen på att hämta saker & ting, har ju inte fått gjort något på väldans länge.

I ottan steg vi upp, dock ej så tidigt som Ann-Sofi var i farten (4.29!). Strax efter 08.00 åkte vi iväg till sjöarna för att möta upp Sandy & Calla med matte.

MOR och jag hade gått en liten runda innan de kom... jag hade oxå hunnit hämta några dummiesar vid sidan om vattenbrynet som var ett förbjudet område.

Vi gick runt dammen och sedan fick vi börja med en stadgeövning. Ann-Sofi kastade en dummie och sa åt mig att hämta den, jag startade men fick snabbt klart för mig att gå på någon annans kommando inte var tillåtet. Så på nästkommande kommando så bara satt jag där och sedan gick MOR ut och hämtade dummien och kastade om den och då fick jag hämta direkt på MORS kommando. Samma övning gjordes sedan med Sandy & Calla oxå där MOR gav kommandona. En bra övning, tidigare har MOR använt en massa andra ord än APPORT och då har det inte varit så svårt... men här verkade det lixom vara OK att sticka.

Nästa övning, blev två enkelmarkeringar med fasaner efter att en fasan placerats ut för senare dirigering för min del, gick väl ok... men nässlor undviker jag mer än gärna om jag kan. Jag fick ett tips av MOR på hemvägen att det är bättre att springa fort som attan igenom dem än sakta... får väl försöka testa det nästa gång. Dirigeringen var inte klockren, sprang lite för långt ut men fick den i näsan på tillbakavägen. Calla & Sandy fick dubbelmarkeringar istället annars samma övningar och om jag inte gillar nässlor så gör Sandy det ännu mindre, men med lite stöttning så övervann hon obehaget och löste sin uppgift.

Sedan förflyttade vi oss och körde ett sök på samma ställe och på i stort sett samma vis som på det inofficiella provet för ett par veckor sedan. Jag fick börja och det var riktigt kul, jag sökte av området bra fick jag höra och hittade det jag skulle. Dock passade jag på att svalka mig lite när jag skulle hämta anden i vattenbrynet. Jag måste erkänna att jag blev rätt paff över att inte MOR kom farande så därför valde jag att gå upp igen och fortsätta sökandet. Jag hämtade in 5 vilt och en dummie och MOR var med på alla avlämningar utom en, hon stod väl och sov på den som vanligt. Jag hade sedan lite svårt för att koppla av medans Calla & Sandy sedan fick göra sina sök, jag for upp och ner stup i kvarten, men lugnt och sansat förpassades jag tillbaka till den från början anvisade platsen.
 
Sista övningen blev så äntligen på vatten, den första hamnade bara så att jag fick hämta den i vassen, men med en guppande levande fågel som störning precis intill, men jag valde rätt :-). Släppte så klart direkt för att skaka mig, men när A-S jagade på mig lite så satte jag fart hemåt och lämnade av. Andra markeringen hamnade en bit ut och jag fick ett uselt grepp för att jag skulle skynda mig, så jag fick lägga ner och ta nytt grepp men nästa gång jag la ner och skakade mig var inte förräns jag var utom räckhåll för A-S & MOR, men snart kom hon farandes igen A-S och då var det ett snabbt upptag som gällde och in till MOR. Jag laddade om rejält för att hämta nästa i vattnet men där lurade A-S mig, hon kastade den på land istället. Jag slog då dagens hastighetsrekord, rundade hörnan så att sanden/grusen for omkring och det orsakade att jag hade lite svårt för att stanna så jag kom lite långt, men med lite stöttning så redde jag ut det hela.

Calla & Sandy fick vars en markering & sedan en dirigering... vilka dom löste hur bra som helst och jag undrar hur f-n dom klarar av att inte skaka sig direkt, hm...

Jag tyckte att MOR betedde sig lite underligt idag... hon höjde knappt rösten en endaste gång fast att jag hade lite problem med stadgan och jag blev väldigt glatt bemött på ingångarna. Ny taktik? I så fall var den nog rätt lyckosam.

När vi var klara så fick vi busa av oss bäst vi ville och jag lovar, det var inga dåliga rundor som damerna tog sig... jag var lite mer försiktig och höll koll på så att inte MOR försvann.

Känslan från idag hoppas jag håller i sig tills nästa helg, jag skall nämligen få en ny chans igen då :-)

Jag har massor att träna på... upptag och så kan nog jag & MOR fixa själva men vattnet är en gåta, någon som har ett bra tips på hur jag skall kunna hålla på mina skakningar tills efter avlämnandet? MOR har prövat det mesta, att stå i vattnet, att springa och gömma sig, bara stå & vara tyst, tjata ihjäl ordet HÅLL FAST. HJÄLP, vad finns mer?

Tack för träningshjälpen idag A-S, du är lite väl läskig ibland... men fart på mig får du allt!

Fr o m imorgon så skall jag vara ute och cykla mer än vad jag brukar, pratades något om bättre kondis idag. Visst kan jag ställa upp och hjälpa MOR bättra på sin dåliga :-)

... besök hos brorsan nu, igår var vi där igen (jag fick ligga i bilen bara men känner det ändå som jag får vara med).

Jag har fått berättat för mig och sett bilder på att det är betydligt mer "liv i luckan" på de elva "hulliganerna" nu.

Nyfikna så fort något är på gång och här är delar av min flock på ingång:

Beck höll sig i skuggan och väntade på att dom skulle komma till honom istället för han till dom:

Tjena:

Inte helt redo för närkontakt... ville först sträcka ut sig lite till:

Sen plötsligt tryckte det på lite:

Sedan undersökte han vad MOR hade trampat i...:

Det är ingen risk att hon trampat i något i valphagen för där är M på hugget med spaden varje gång:

Sötaste charmtrollet (jag har ansökt om att ta hem henne istället):



Snygg är hon i profil oxå:

Avslutningsbilden får bli på en BECK som tryggt somnat igen precis innan mina 2-beningar lämnade valplådan för denna gång:

... Vira har idag tagit ett 1:a pris i Nkl på jaktprovet i Bromölla.

Stort GRATTIS till Vira med matte Berit

Vira in action på det officiella jaktprovet för ett par veckor sedan:

... har MOR insett att jag INTE vill hålla på med lydnadsgrejsemojsande, tänk att det skulle behöva ta så lång tid!!!!

Men klok som MOR än dock är så har hon nu kommit fram till att JAG inte skall behöva utsättas för sådant som jag inte vill bara för att hon tycker att det har blivit roligt med tiden.

Det är ju inte det att jag inte kan momenten, jag kan t.o.m tvåans men jag tycker att det är så förbaskat tråkigt.

För att avsluta "lydnadskarriären" lite snyggt, så bestämde jag mig för att inte nolla på något moment, vilket jag trodde MOR skulle glädjas över. Så här i efterhand så kan väl även jag tycka att jag kunde ansträngt mig lite till, men gjort är gjort och går inte att ändra på.

Platsliggandet fick jag ett 1/2 poängs avdrag på för att det gick långsamt nedåt (9,5). Dagens enda 10:a kom på tandvisningen. Friaföljet, var jag ej riktigt med i svängarna på, sneda sitt blev det oxå och lunkande på språnget (6,5). Läggandet under gång släpade jag på i starten men det blev i alla fall inget SITTLIGG (8,5). På inkallandet så lunkade jag fram i sakta mak och 1 meter från MOR så fick jag en oemotståndlig underbar doft i näsan som jag bara var tvungen att undersöka närmre och det innebar att MOR var tvungen att använda ett rejält DK för att jag skulle komma ur dimman som jag gått in i (5). Ställandet gick bra, krävde ju inte så mycket energi, tog bara några extra steg (9). Nya apportbockar tycker jag inte om så MOR fick trycka in den lite men sedan höll jag den så fint så fint tills jag fick lova att lämna tillbaka den men vad gör MOR då? Jo hon klappar mig på bröstet innan momentet var slut, så klumpigt alltså! (6). Sedan placerades jag framför hindret och hade precis börjat förbereda mig när domaren säger till tävlingsledaren att höja hindret. Shit vad högt tyckte jag... och då hoppkommandot kom så var jag bara tvungen att GÅ fram och kolla för att kunna konstatera att jag nog skulle klara höjden, så jag hoppade och sedan GICK jag fram emot MOR, men så kom den där gudomliga doften för mig igen och återigen gick jag in i dimman som var tjockare denna gång, vilket innebar att inte ett DK räckte (5). Domaren blev inte speciellt impad av det hon fick se av mig idag så helheten blev bara en ynklig 5:a. Det hela slutade alltså med 148,5 points och ett 2:a pris.

6 starter, ett 1:a pris & fem 2:a pris, ja det var vad det blev i min "lydnadskarriär"!

Nä nu går jag och gör det jag tycker mest om... Bye bye!