En rejäl lektion...
... i ämnet lydnad.
Igår hade vi bestämt träff med lydnadschampion-ekipaget Björn & Clara på Skanör-Falsterbos BHK för att få se och lära hur det kan se ut när man har kanonkontakt med sin hund. Har man det kan man gå hur långt som helst :-)
Jag hade "bjudit" med Lakrits & Elliot med mattar oxå. En gång i tiden så var det vi sex som höll till varje vecka på apellplanen i Lomma i ur & skur för att påbörja lydnadskarriären... men vi kom av oss lite allihopa tror jag. Så igår blev det lite som om vi fick ny energi, men så klart kan jag bara prata för oss, mig & MOR alltså.
Vi fick börja med platsliggning för att visa att det är ett moment vi behärskar bra. Clara fick ligga en bit ifrån av en viss anledning, hon gillar inte flattar, skojade bara... hon var i början på sitt löp.
Man kan här se var var våra mattar befinner sig och var Claras husse är:
Sedan pratatde vi lite allmänt om hur våran linförighet/fritt följ fungerar innan vi fick visa upp oss en och en. Björn lyckades fånga ett ögonblick, för tro för allt i världen inte att det ser ut så här ofta för oss just nu... men det skall förhoppningsvis göra det om ett tag. Men det ser himlans trevligt ut:
Sedan blandade vi och gav på både ettans & tvåans moment. Vissa moment gick bättre än andra om man säger så.
Vi har fått massor av tips på hur vi skall försöka få upp tempot... som för oss är ett ett genomgående problem i alla moment. Rutan skall vi träna på ett annat sätt liksom hur vi skall testa fjärren. Jag flyttade mig inte ett dugg på fjärren men det går i ultra rapid... men som sagt nu har vi nya verktyg som vi skall försöka använda för att se om dom är bättre än dom gamla.
Lakkan & Marie action på läggandet:
Elliot & Ann:
Clara & Björn:
Här blev det lite fjärrdirigering på Lakrits... med Björns finfina hemmasnickrade skyltar:
Men denna goa tjej... var ett mindre störningsmoment än vad jag trodde att hon faktiskt skulle vara ifrån början, men så var hon otroligt duktig på att hålla sig på sin kant:
Värre var det med detta lilla störningsmoment. MOR gav honom en morot precis i början och den sysselsatte han sig med en kort stund men sedan höll han en rejäl konsert, bytade t o m tonart när Björn bad honom. Men ju längre tiden led ju tystare blev han... tänk, det gick att trötta ut honom tillslut:
De andra gav sig iväg runt ett snåret för att Lakrits skulle på återbesök hos veterinären (Jipiiiee, hennes prover var bra, men man kan tydligen vara ur slag ganska länge). Vi stannade kvar en stund och gick sedan en gemensam runda i skogen innan vi åkte hem.
Det här blev en härlig & mycket givande dag... speciellt tack till Björn & Clara. Nu skall vi bara se till att bli bättre på allt så att vi kan våga ge oss på en start i 2:an så småningom. Framför allt behöver MOR ta fram sina talanger och bli den RRK (Riktigt Roliga Käringen, skall läsas Kär-ingen för en kärring är inte min MOR och inte Elliots matte heller).
Tack ännu en gång oxå Marie, Lakkan, Ann & Elliot för uppvaktningen, så gulligt av er att uppmärksamma min FM-prestation. Det var mycket spännande i påsen men det blev dock tyvärr vissa restriktioner.
Igår hade vi bestämt träff med lydnadschampion-ekipaget Björn & Clara på Skanör-Falsterbos BHK för att få se och lära hur det kan se ut när man har kanonkontakt med sin hund. Har man det kan man gå hur långt som helst :-)
Jag hade "bjudit" med Lakrits & Elliot med mattar oxå. En gång i tiden så var det vi sex som höll till varje vecka på apellplanen i Lomma i ur & skur för att påbörja lydnadskarriären... men vi kom av oss lite allihopa tror jag. Så igår blev det lite som om vi fick ny energi, men så klart kan jag bara prata för oss, mig & MOR alltså.
Vi fick börja med platsliggning för att visa att det är ett moment vi behärskar bra. Clara fick ligga en bit ifrån av en viss anledning, hon gillar inte flattar, skojade bara... hon var i början på sitt löp.
Man kan här se var var våra mattar befinner sig och var Claras husse är:
Sedan pratatde vi lite allmänt om hur våran linförighet/fritt följ fungerar innan vi fick visa upp oss en och en. Björn lyckades fånga ett ögonblick, för tro för allt i världen inte att det ser ut så här ofta för oss just nu... men det skall förhoppningsvis göra det om ett tag. Men det ser himlans trevligt ut:
Sedan blandade vi och gav på både ettans & tvåans moment. Vissa moment gick bättre än andra om man säger så.
Vi har fått massor av tips på hur vi skall försöka få upp tempot... som för oss är ett ett genomgående problem i alla moment. Rutan skall vi träna på ett annat sätt liksom hur vi skall testa fjärren. Jag flyttade mig inte ett dugg på fjärren men det går i ultra rapid... men som sagt nu har vi nya verktyg som vi skall försöka använda för att se om dom är bättre än dom gamla.
Lakkan & Marie action på läggandet:
Elliot & Ann:
Clara & Björn:
Här blev det lite fjärrdirigering på Lakrits... med Björns finfina hemmasnickrade skyltar:
Men denna goa tjej... var ett mindre störningsmoment än vad jag trodde att hon faktiskt skulle vara ifrån början, men så var hon otroligt duktig på att hålla sig på sin kant:
Värre var det med detta lilla störningsmoment. MOR gav honom en morot precis i början och den sysselsatte han sig med en kort stund men sedan höll han en rejäl konsert, bytade t o m tonart när Björn bad honom. Men ju längre tiden led ju tystare blev han... tänk, det gick att trötta ut honom tillslut:
De andra gav sig iväg runt ett snåret för att Lakrits skulle på återbesök hos veterinären (Jipiiiee, hennes prover var bra, men man kan tydligen vara ur slag ganska länge). Vi stannade kvar en stund och gick sedan en gemensam runda i skogen innan vi åkte hem.
Det här blev en härlig & mycket givande dag... speciellt tack till Björn & Clara. Nu skall vi bara se till att bli bättre på allt så att vi kan våga ge oss på en start i 2:an så småningom. Framför allt behöver MOR ta fram sina talanger och bli den RRK (Riktigt Roliga Käringen, skall läsas Kär-ingen för en kärring är inte min MOR och inte Elliots matte heller).
Tack ännu en gång oxå Marie, Lakkan, Ann & Elliot för uppvaktningen, så gulligt av er att uppmärksamma min FM-prestation. Det var mycket spännande i påsen men det blev dock tyvärr vissa restriktioner.
Sista träningen...
... inann FM genomfördes tillsammans med Kidd & Vira med mattar igår.
Kidd såg ut att gå lite konstigt med sitt ena bakben... men han verkade inte att ha ont någonstans... men försäkerhetsskull så fick han ta det lilla lugna.
Vi möttes upp vid sjöarna och gick en bit, givetvis med kontrollerat fotgående, tills vi hittade en bra plats där vi aldrig hållt till förut och där fick vi jobba på ett viltsök. Eva hade införskaffat en ny sort ganska små fåglar och de var spännande... men inget tuggande för den sakens skull.
Sedan gick vi vidare ner mot vattnet och mungiporna drogs upp hos oss alla... men vattnet fick allt vänta... vi skulle givetvis utsättas för lite nässlor först. Sagt & gjort och det var inte fy skam idag även om det gick fortare ut än in, men ändå fortare in än i måndags. Undrar om det var Aloe Veran som MOR smörjt in mig med som gjorde att det hela inte blev fullt så lidelsefullt att ta sig igenom.
Vi vände sedan helt om och fick lite diverse markeringar på vatten, i vassen, lite utanför vassen, långt ut, dolt nedslag m.m. och det vållade inga problem.
Kidd är så härlig... vattnet yr lika mycket på utvägen som på vägen in:
Vira & jag tar det allt lite lugnare... i alla fall på vägen in:
MOR tycker dock att det skall införas en ny regel vid vattnet, dvs att ALLA måste duscha OCH skaka sig en gång innan vi får gå i vattnet. Så måste ju 2-beningarna göra på badhuset och det är ju säkert pga att det annars blir lite obehagligt för dem att gå i vattnet helt torr. För oss med päls är det lite tvärtom, det är obehagligt att bli störtblöt direkt. Men hade denna regel funnits så hade inte MOR behövt vara så nervös på kommande prov, för har jag bara blött ner mig och skakat mig en gång så klarar jag att ta mig upp även om det är en ganska så lång transportsträcka. Vad säger ni andra... har ni oxå lite problem vid 1:a uppgången eller är det så att man tillslut vänjer sig vid känslan?
När träningen var avslutad och vi skulle traska tillbaka till bilarna så var det OK att busa av oss. Jag, Vira & Beck drog ett par riktigt härliga rundor. Sedan ville jag hjälpa både Berit & Eva att bära viltpåsarna... men de kunde själv fixa det sa dom. Jag blev lite nedstämd då... men då sa Berit att jag fick bära hennes fina keps istället och då blev jag glad igen:
På tal om Beck... den enda gång han var i stillhet idag var när han fick gnaga ett tuggis:
Annars var han riktigt på hugget idag, han satt på tå hela tiden och visade ett normt intresse för viltet redan då vi höll till borta vid söket. I ett obevakat ögonblick så sprang han snabbt som attan ut efter Eva när hon tog sig igenom nässelfältet med fåglar i båda händerna och ni skulle ha sett glädjen i hans ögon när Eva lät honom ta en pippi och han kom farandes tillbaka till mig när jag lockade på honom. Det var jättekul att se honom.
Här är en bild från en annan hämtning...
Snabbt upptag:
Men än är det inte så lätt för honom att både springa och hålla fast (här håller han på att tappa pippisen):
Nu har MOR verkligen fått något att bita i tror jag. Jag var lite lätt i baken idag mellan mina gånger och när jag vet att jag har gjort fel så tror jag att MOR skall tycka att det är roligt när jag backar och hoppar runt istället för att komma till henne. Men riktigt så är det inte och hon blev ganska frustrerad nu med Beck att oxå ta hänsyn till och då kunde hon inte bara fara efter mig så där snabbt & lätt. Det var ju det jag visste när jag lättade, gäller minsann att ta alla chanser nuförtiden!!!!
NU SKALL JAG OCH MOR BARA VILA OSS IFORM TILLS PÅ LÖRDAG!
Kidd såg ut att gå lite konstigt med sitt ena bakben... men han verkade inte att ha ont någonstans... men försäkerhetsskull så fick han ta det lilla lugna.
Vi möttes upp vid sjöarna och gick en bit, givetvis med kontrollerat fotgående, tills vi hittade en bra plats där vi aldrig hållt till förut och där fick vi jobba på ett viltsök. Eva hade införskaffat en ny sort ganska små fåglar och de var spännande... men inget tuggande för den sakens skull.
Sedan gick vi vidare ner mot vattnet och mungiporna drogs upp hos oss alla... men vattnet fick allt vänta... vi skulle givetvis utsättas för lite nässlor först. Sagt & gjort och det var inte fy skam idag även om det gick fortare ut än in, men ändå fortare in än i måndags. Undrar om det var Aloe Veran som MOR smörjt in mig med som gjorde att det hela inte blev fullt så lidelsefullt att ta sig igenom.
Vi vände sedan helt om och fick lite diverse markeringar på vatten, i vassen, lite utanför vassen, långt ut, dolt nedslag m.m. och det vållade inga problem.
Kidd är så härlig... vattnet yr lika mycket på utvägen som på vägen in:
Vira & jag tar det allt lite lugnare... i alla fall på vägen in:
MOR tycker dock att det skall införas en ny regel vid vattnet, dvs att ALLA måste duscha OCH skaka sig en gång innan vi får gå i vattnet. Så måste ju 2-beningarna göra på badhuset och det är ju säkert pga att det annars blir lite obehagligt för dem att gå i vattnet helt torr. För oss med päls är det lite tvärtom, det är obehagligt att bli störtblöt direkt. Men hade denna regel funnits så hade inte MOR behövt vara så nervös på kommande prov, för har jag bara blött ner mig och skakat mig en gång så klarar jag att ta mig upp även om det är en ganska så lång transportsträcka. Vad säger ni andra... har ni oxå lite problem vid 1:a uppgången eller är det så att man tillslut vänjer sig vid känslan?
När träningen var avslutad och vi skulle traska tillbaka till bilarna så var det OK att busa av oss. Jag, Vira & Beck drog ett par riktigt härliga rundor. Sedan ville jag hjälpa både Berit & Eva att bära viltpåsarna... men de kunde själv fixa det sa dom. Jag blev lite nedstämd då... men då sa Berit att jag fick bära hennes fina keps istället och då blev jag glad igen:
På tal om Beck... den enda gång han var i stillhet idag var när han fick gnaga ett tuggis:
Annars var han riktigt på hugget idag, han satt på tå hela tiden och visade ett normt intresse för viltet redan då vi höll till borta vid söket. I ett obevakat ögonblick så sprang han snabbt som attan ut efter Eva när hon tog sig igenom nässelfältet med fåglar i båda händerna och ni skulle ha sett glädjen i hans ögon när Eva lät honom ta en pippi och han kom farandes tillbaka till mig när jag lockade på honom. Det var jättekul att se honom.
Här är en bild från en annan hämtning...
Snabbt upptag:
Men än är det inte så lätt för honom att både springa och hålla fast (här håller han på att tappa pippisen):
Nu har MOR verkligen fått något att bita i tror jag. Jag var lite lätt i baken idag mellan mina gånger och när jag vet att jag har gjort fel så tror jag att MOR skall tycka att det är roligt när jag backar och hoppar runt istället för att komma till henne. Men riktigt så är det inte och hon blev ganska frustrerad nu med Beck att oxå ta hänsyn till och då kunde hon inte bara fara efter mig så där snabbt & lätt. Det var ju det jag visste när jag lättade, gäller minsann att ta alla chanser nuförtiden!!!!
NU SKALL JAG OCH MOR BARA VILA OSS IFORM TILLS PÅ LÖRDAG!
Lite rekognosering...
... på Frostavallen tillsammans med lite träning, bad & bus i måndags.
Hela förmiddagen regnade det... men snart hade MOR övertalat Guinness-Lena att vi skulle bege oss i alla fall, sagt och gjort, strax efter klockan 13 så var vi på väg i Suven, jag, Guinness, Grappa tillsammans med våra mattar och regnet körde vi ifrån... inte en droppe när vi var där, det kom först halvvägs hem igen.
Det blev mycket fokus på fotgåendet under den dryga 1 1/2 timmen som vi var där och MOR var ganska nöjd (blev bara ett par tillsägelser). Det var betydligt mer grönska i terrängen nu än när vi var där på ett WT våren-08. Jag & Grappa fick vars en markering uppför en jädrans hög backe. Vi var tvungna att ta oss igenom ett jädrans stort nälle/snår område innan backens början, ut gick bra men på tillbakavägen försökte jag hitta en bättre väg, tyvärr utan framgång. Jag hade tillslut inget val och det tog emot skall jag säga. MOR tipsade mig om att det var bättre att springa fort igenom än att gå långsamt... kanske har hon rätt, jag får väl testa vid annat tillfälle.
Vi fortsatte sedan runt på stigen ner mot en annan sida mot vattnet, där vi bara fick sitta och blicka ut för att sedan gå ifrån, gå tillbaka igen och bort igen och slutligen fick vi hämta några markeringar var när vi tagit oss igenom vass och några få näckrosblad :-)
Vi traskade därefter vidare och fick på ett annat ställe hämta några markeringar vid en gärdsgård där sikten var mycket dålig för alla träd och buskar.
På tillbakavägen så blev det några vattenapporteringar på en öppen plats där det var väldigt långgrunt. Det innebar att transportsträckan med 4 ben i marken blev ganska lång och det var jobbigt med vattnet forsandes av en och veta att skakningar inte var att tänka på. Väldigt nyttig övning sa MOR, hm mig icke förstå?
Som belöning för en bra runda fick vi busa runt och utforska både vatten & landlivet.
På hemvägen blev det en tur inom TEBA. MOR köpte en hel del godsaker men även lite sådana som hon skall använda när godsakerna skall plockas upp igen när dom gått igenom hela Becks & mitt "maskineri". Innan vi körde hem så försökte MOR ställa sig in hos oss som fått ligga och vänta i bilen... vi fick vars en ny sorts tuggpinne, Guinness & Grappa slukade sina i ett huj... men jag var inte lika lättflirtad, jag ratade mitt totalt och efter en stunds så fick Guinness mitt oxå och det rörde mig inte i ryggraden. Väl hemma så satt en tuggpinne finfint!
G&G med matte, tack för en trevlig em!
Hela förmiddagen regnade det... men snart hade MOR övertalat Guinness-Lena att vi skulle bege oss i alla fall, sagt och gjort, strax efter klockan 13 så var vi på väg i Suven, jag, Guinness, Grappa tillsammans med våra mattar och regnet körde vi ifrån... inte en droppe när vi var där, det kom först halvvägs hem igen.
Det blev mycket fokus på fotgåendet under den dryga 1 1/2 timmen som vi var där och MOR var ganska nöjd (blev bara ett par tillsägelser). Det var betydligt mer grönska i terrängen nu än när vi var där på ett WT våren-08. Jag & Grappa fick vars en markering uppför en jädrans hög backe. Vi var tvungna att ta oss igenom ett jädrans stort nälle/snår område innan backens början, ut gick bra men på tillbakavägen försökte jag hitta en bättre väg, tyvärr utan framgång. Jag hade tillslut inget val och det tog emot skall jag säga. MOR tipsade mig om att det var bättre att springa fort igenom än att gå långsamt... kanske har hon rätt, jag får väl testa vid annat tillfälle.
Vi fortsatte sedan runt på stigen ner mot en annan sida mot vattnet, där vi bara fick sitta och blicka ut för att sedan gå ifrån, gå tillbaka igen och bort igen och slutligen fick vi hämta några markeringar var när vi tagit oss igenom vass och några få näckrosblad :-)
Vi traskade därefter vidare och fick på ett annat ställe hämta några markeringar vid en gärdsgård där sikten var mycket dålig för alla träd och buskar.
På tillbakavägen så blev det några vattenapporteringar på en öppen plats där det var väldigt långgrunt. Det innebar att transportsträckan med 4 ben i marken blev ganska lång och det var jobbigt med vattnet forsandes av en och veta att skakningar inte var att tänka på. Väldigt nyttig övning sa MOR, hm mig icke förstå?
Som belöning för en bra runda fick vi busa runt och utforska både vatten & landlivet.
På hemvägen blev det en tur inom TEBA. MOR köpte en hel del godsaker men även lite sådana som hon skall använda när godsakerna skall plockas upp igen när dom gått igenom hela Becks & mitt "maskineri". Innan vi körde hem så försökte MOR ställa sig in hos oss som fått ligga och vänta i bilen... vi fick vars en ny sorts tuggpinne, Guinness & Grappa slukade sina i ett huj... men jag var inte lika lättflirtad, jag ratade mitt totalt och efter en stunds så fick Guinness mitt oxå och det rörde mig inte i ryggraden. Väl hemma så satt en tuggpinne finfint!
G&G med matte, tack för en trevlig em!
Träning i...
ett somrigt Blentarp idag på förmiddagen.
Idag var det dags att besöka en annan del av Blentarpsskogen och det var så trevligt att det var lite si så där med koncentrationen. Vart vi än skickades så fick man en annan härligare doft än från det som vi får hämta in gång efter gång, vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år. Ja tacka vet jag färska dofter!
Vi traskade iväg en bra bit bortåt skogen, på led gick för att samtidigt passa på att träna på att fotgåendet fungerar, Kidd & Eva tog täten, tätt följt av oss, sedan Elliot & Ann och sist Vira & Berit.
Första övningen var att vi skulle släppa en markering och först hämta på ett linjetag. Här började inte jag så värst bra, det krävdes 3 försök innan jag gav med mig och gjorde vad MOR bad mig om. Att hämta markeringen sedan var en baggis inte glömmer man en sådan inte.
På en dubbelmarkering lite senare gick det bra, första markerade jag klockrent... men gick sedan ut till samma plats igen för att plötsligt komma på att där hade jag varit och så sprang jag direkt över på andra sidan och tog den andra.
När Kidd skulle hämta sina så fick han lite problem med denna men löste det själv till slut: 
Hur kastar MOR egentligen, ganska skickligt tyckte hon själv.
På ett litet närsök så började jag med att springa över alla de små minidummiesarna för det fanns mer intressanta dofter längre upp i den pyttelilla uppförslutningen. Jag lyssnade inte på närsökssignalen men dock kom jag när MOR blåste "HIT". På nästa skick ville jag bara kolla av ett annat område först... men "HIT" gällde igen så det var bara att lunka hemåt med svansen mellan benen. Även här gav jag mig på 3:e skicket.
Att söka vilt är betydligt mycket roligare... men en halvfrusen nina är ingen höjdare... men vad gör man inte när man vill ut och hämta mera.
Vira & Elliot hade lite förkärlek till dom små svarta idag. Jag föredrog faktiskt den här:
och den här:
Kidd tyckte bäst om den halvfrusna:
Det var riktigt varmt även i skogen så det bästa var att få varva ner i skuggan lite så där vid sidan om:
När jag sedan fick reda på att det inget bad skulle bli idag... ja då stannade jag tvärt 10 meter från bilen och sittstrejkade:
Men jag behövde inte sitta så länge för vi skulle få besöka KIdds trädgård och den var jättefin, många skuggplatser att kunna ta igen sig på om det inte hade varit för katten som strök omkring. Jag försökte gång på gång ta mig upp till MOR på altanen... men kom inte MOR på mig så gjorde Eva det... och när den sistnämde kom emot mig så backade jag så snabbt att jag backade ur kopplet som jag hade runt halsen och då sa MOR att det fick var nog med busigheter för idag och så körde vi hemåt!
Beck blev så glad när jag kom hem och ville bara vara nära mig och jag är bra att använda till det mesta... även huvudkudde:
Nä nu måste jag gå och hjälpa MOR med disken.
A-laget & B-laget
Igår kväll var vi ju som sagt var iväg och tränade både på land & vatten med en massa Meitasare.
Det var en bra bit att åka... jag är ju van men så långt har inte Beck åkt förut... men det gick bra han satte sig upp ett par gånger för att ganska snabbt lägga sig tillrätta tättintill trygga mig igen.
När alla var samlade så delades vi in i 2 lag, A-laget & B-laget med en icke ko-rädd 2-bening som ledare för varje lag (om korna velat vara med så skulle dom "skrämmas" iväg). B-laget fick starta på vatten medans A-laget fick starta i kohagen. Vi kom med i A-laget, tillsammans med Mia & Vera (tyvärr saknade hon Viggo stackaren som fick stanna hemme pga av halthet), Texas & Pia, Zorro & Cissi samt Tessie, Ronja Milla, Ingela, Johan & Andreas (mm... fint folk kommer alltid sent!). Åskådare var Maria, Rebecka & Mira.
Dubbelmarkeringar med vilt
Vi fick börja med två ganska så långa sådana.
Texas Tromb på väg tillbaka med sin första skatt:
Jag fick sticka iväg på en kanin och en svartfågel... jag markerade jättebra och sög upp kaninen först och sedan svartfågeln och full fräs hela vägen tillbaka båda gångerna. Det är himla kul att komma tillbaka in när det står en matte med stort leende på läpparna och när man får bekräftelsen på att man gjort rätt :-) Jag såg oxå att Mia gjorde tummen upp när jag vände upp.
Enkel & dubbelmarkeringar över en gärdsgård
Inte så mycket att säga mer än att det inte var helt smarrigt att ta upp den dummien som hamnat mitt i en färsk koblajja, koblajjor skall man bara rulla sig i, men det har jag ju slutat med så det var bara att gilla läget. MOR blev inte heller så jätteglad när hon tog emot den :-(
Linjetag genom nässlor
Zorro Zaffran på väg tillbaka efter ett klockrent linjetag (han bangade definitivt inte för några nässlor inte):
Mitt linjetag löste jag snabbt men inte klockrent rakt ut, jag hatar nässlor och valde därför att gå lite höger om. Hörde dock att MOR fick lite tips om hur hon eventuellt skall kunna försöka lura mig... ja det lär vi väl bli två om den saken.
Viltsök
Med bl a små små pippisar och de är inte lätta att hålla still i munnen tycker jag fast att jag vet att man skall hålla dom löst & försiktigt som vilket annat vilt som helst. Förövrigt gick det bra... men även här nobbade jag närmsta vägen pga nässlorna.
Vi bytade sedan plats med B-lagarna och tog bilarna ner till vattnet där vi oxå senare grillade.
Markeringar & dirigering på vatten
Första markeringen hamnade på land bakom en massa höga vasstrån. För att komma ner till vattnet så fick man ta sig ner för en liten backe pga av den tillfälligt låga vattennivån, sedan simma en bit, ta sig upp över en liten ö som normalt är täckt med vatten och sedan ner i vattnet igen och upp på land och sedan var det lite olika tillbakavägar som valdes. Jag tog vattenvägen... det är ju kul att simma!
Sedan var det någon som missade sin ena dubbelmarkering och jag fick som nr 3 försöka att ta den på ett linjetag. Med en hel del dirigering och stöttning så fann jag den tillslut och det roliga var att det sedan berättades att jag varit precis rätt på det 2 ggr tidigare då ALLA trodde att jag skulle ta den men då vek jag av upp på land. Ha ha... ja ibland är nosen inte helt rätt inställd. Det här var verkligen en annorlunda vattenträning... men en rolig lyckad sådan :-).
Efter allt detta så var jag trött OCH hungrig. Jag serverades kvällsmat och sedan fick jag ligga och spana på LILLEBROR som försvunnit över på andra sidan dammen för att busa med sina syrror Vera & Mira.
Dom lekte så det stod härliga till:
Bada kunde dom oxå... även om Mira hamnade lite väl ofrivilligt i vattnet:
Här härjar dom så in i vassen:
En rejäl simtur fick Beck oxå för han tog en annan väg tillbaka än hans smarta syrror:
Vera hos sin mamma medans Beck & Mira utforskar sanden lite:
och Beck lite till:
Sedan grillades det och åts för fulla munnar:
Kvällen avslutades sedan med att alla mattar/hussar fick säga sitt gällande kvällens träning och det var idel glada toner, ALLA var jättenöjda:
TACK för att vi fick vara "the special guests"
Det var en bra bit att åka... jag är ju van men så långt har inte Beck åkt förut... men det gick bra han satte sig upp ett par gånger för att ganska snabbt lägga sig tillrätta tättintill trygga mig igen.
När alla var samlade så delades vi in i 2 lag, A-laget & B-laget med en icke ko-rädd 2-bening som ledare för varje lag (om korna velat vara med så skulle dom "skrämmas" iväg). B-laget fick starta på vatten medans A-laget fick starta i kohagen. Vi kom med i A-laget, tillsammans med Mia & Vera (tyvärr saknade hon Viggo stackaren som fick stanna hemme pga av halthet), Texas & Pia, Zorro & Cissi samt Tessie, Ronja Milla, Ingela, Johan & Andreas (mm... fint folk kommer alltid sent!). Åskådare var Maria, Rebecka & Mira.
Dubbelmarkeringar med vilt
Vi fick börja med två ganska så långa sådana.
Texas Tromb på väg tillbaka med sin första skatt:
Jag fick sticka iväg på en kanin och en svartfågel... jag markerade jättebra och sög upp kaninen först och sedan svartfågeln och full fräs hela vägen tillbaka båda gångerna. Det är himla kul att komma tillbaka in när det står en matte med stort leende på läpparna och när man får bekräftelsen på att man gjort rätt :-) Jag såg oxå att Mia gjorde tummen upp när jag vände upp.
Enkel & dubbelmarkeringar över en gärdsgård
Inte så mycket att säga mer än att det inte var helt smarrigt att ta upp den dummien som hamnat mitt i en färsk koblajja, koblajjor skall man bara rulla sig i, men det har jag ju slutat med så det var bara att gilla läget. MOR blev inte heller så jätteglad när hon tog emot den :-(
Linjetag genom nässlor
Zorro Zaffran på väg tillbaka efter ett klockrent linjetag (han bangade definitivt inte för några nässlor inte):
Mitt linjetag löste jag snabbt men inte klockrent rakt ut, jag hatar nässlor och valde därför att gå lite höger om. Hörde dock att MOR fick lite tips om hur hon eventuellt skall kunna försöka lura mig... ja det lär vi väl bli två om den saken.
Viltsök
Med bl a små små pippisar och de är inte lätta att hålla still i munnen tycker jag fast att jag vet att man skall hålla dom löst & försiktigt som vilket annat vilt som helst. Förövrigt gick det bra... men även här nobbade jag närmsta vägen pga nässlorna.
Vi bytade sedan plats med B-lagarna och tog bilarna ner till vattnet där vi oxå senare grillade.
Markeringar & dirigering på vatten
Första markeringen hamnade på land bakom en massa höga vasstrån. För att komma ner till vattnet så fick man ta sig ner för en liten backe pga av den tillfälligt låga vattennivån, sedan simma en bit, ta sig upp över en liten ö som normalt är täckt med vatten och sedan ner i vattnet igen och upp på land och sedan var det lite olika tillbakavägar som valdes. Jag tog vattenvägen... det är ju kul att simma!
Sedan var det någon som missade sin ena dubbelmarkering och jag fick som nr 3 försöka att ta den på ett linjetag. Med en hel del dirigering och stöttning så fann jag den tillslut och det roliga var att det sedan berättades att jag varit precis rätt på det 2 ggr tidigare då ALLA trodde att jag skulle ta den men då vek jag av upp på land. Ha ha... ja ibland är nosen inte helt rätt inställd. Det här var verkligen en annorlunda vattenträning... men en rolig lyckad sådan :-).
Efter allt detta så var jag trött OCH hungrig. Jag serverades kvällsmat och sedan fick jag ligga och spana på LILLEBROR som försvunnit över på andra sidan dammen för att busa med sina syrror Vera & Mira.
Dom lekte så det stod härliga till:
Bada kunde dom oxå... även om Mira hamnade lite väl ofrivilligt i vattnet:
Här härjar dom så in i vassen:
En rejäl simtur fick Beck oxå för han tog en annan väg tillbaka än hans smarta syrror:
Vera hos sin mamma medans Beck & Mira utforskar sanden lite:
och Beck lite till:
Sedan grillades det och åts för fulla munnar:
Kvällen avslutades sedan med att alla mattar/hussar fick säga sitt gällande kvällens träning och det var idel glada toner, ALLA var jättenöjda:
TACK för att vi fick vara "the special guests"
Jag tror minsann att jag...
... överträffat mig själv lite idag!
Även idag styrde vi kosan mot Ängshög efter att ha gjort en avstickare inom Lund och hämtat upp Grappa & Lena. Vi blev bara 4 flattar med 3 mattar idag.
Vi kom fram i lagom tid men innan vi började träna så fick vi hälsa på dagens kastare Marta och skytten Anders som var på besök hos flocken på Ängshög. Jag fick höra: "jasså, så det här är Wallander, han som gillar att rulla sig i koskit!" Ja, tänk att man är känd för både det ena och det andra :-)
Vi började i alla fall sedan med att promenera ner till hagen längst bort i svängen och detta under ordnade former. Jag gick bra ända tills vi skulle gå förbi en hel drös med kor... lite väl många var dom och så slog det mig att där kunde finnas hur många färska bladdor som helst ... men för att inte frestas för mycket så drog jag mig en aning åt vänster men forfarande i höjd med MORS ben, jag skulle minsann visa att jag kunde undvara en sådan lockelse.
Nere i hagen blev det till att söka vilt, jag fick äran att början. Trots att fåglarna låg i högt gräs blandat med lite nässlor så arbetade jag snabbt & effektivt, ja snabbare än jag gjort någongång förut och jag kroknade inte ens då jag skickades ut på den 5:e och sista och avlämningarna var toppen. Det var faktiskt riktigt roligt... men det tyckte nog de andra oxå för det gick väldans bra för alla!
Runt hörnan skickades vi sedan på linjetag... i mina ögon sett så gick jag rakt ut (om än lite sick-zack mellan nässlorna) och detta accepterade faktiskt MOR, tack & lov. Hade hon tvingat mig så hade jag vägrat och då hade vi förmodligen inte haft så kul.
Nästa övning skedde borta i hagen med bäcken & stenröset och nu oxå med veckans nygjorda koblajjor... tänk att dom vågade utmana mig. Nu kom skotten med i bilden och den första markeringen tog jag klockrent. Men på skick 2 så funderade jag på ta ett dopp i bäcken... men jag kom då att tänka på att sist blev det inte så populärt så då valde jag att avstå att helt gå över över istället och då blev inte det heller bra. Så jag fick ge mig, för MOR visade klart och tydliget att hon inte tänkte göra det i alla fall, så det var bara att traska över och fixa uppgiften. Koblajjorna struntade jag högaktningsfullt i!
Nyttig lång transportsträcka blev det sedan bakom skytten bort till dammen innan det roliga fick påbörjas där. När det var min tur så tyckte jag att jag markerade bra men sedan bara försvann anden och jag fick gå upp om på land för att gå ner igen för att få nos på den efter lite stöttning av MOR. På nästa markering fick jag oxå lite problem men då lyssnade jag tidigare på MORS stoppsignal och vände mig om lite för att se vart MOR pekade och då styrde jag kosan dit och fick nos på dummien.
Medans Grappa & Funny jobbade så satt jag & syrran som fastklistrade trots att det smällde:
Häromdagen så hade en dummie försvunnit in i den höga vassen på en annan sida av dammen och den skulle jag & Vira försöka nosa rätt på. Det var inte helt lätt, när vi tidigare skickats på det hållet så har det varit för att gå upp på ön, nu skulle vi lixom utom den. Vira gjorde ett försök... men det fungerade inte för att MOR inte fick över dummien i rätt område. Sedan fick jag ett försök när Anders kastade och då försvann även den dummien in osynlig i samma område. Men jag kämpade verkligen för att hitta den, var på väg att ge upp men MOR stöttade mig återigen och tillslut var jag dirigerad rätt och vilken glädje som infann sig hos både mig & MOR :-). Jag tror minsann att jag efter denna dag skall lita mer på MOR... hon verkar ha koll på vart dom ligger när jag tappar bort mig lite. Vira & Berit gick sedan runt dammen istället och därifrån skickades Vira ut i vassen och någon minut senare kommer även hon upp ur vattnet överlycklig med dummien i munnen :-)
Detta blev ett bra avslut på ett himlans bra träningspass och det känns som om poletten trillat ner lite längre för mig de här senaste veckorna... hoppas den kan fortsätta att trilla ner lite till och sedan hålla sig där i de braiga regionerna!
Imorgon är det ingen klocka som skall ringa och väcka oss på morgonen... MOR har SEMESTER nu i 4 förhoppningsfulla långa veckor. YIIIIPPPPIIIIEEE!
Även idag styrde vi kosan mot Ängshög efter att ha gjort en avstickare inom Lund och hämtat upp Grappa & Lena. Vi blev bara 4 flattar med 3 mattar idag.
Vi kom fram i lagom tid men innan vi började träna så fick vi hälsa på dagens kastare Marta och skytten Anders som var på besök hos flocken på Ängshög. Jag fick höra: "jasså, så det här är Wallander, han som gillar att rulla sig i koskit!" Ja, tänk att man är känd för både det ena och det andra :-)
Vi började i alla fall sedan med att promenera ner till hagen längst bort i svängen och detta under ordnade former. Jag gick bra ända tills vi skulle gå förbi en hel drös med kor... lite väl många var dom och så slog det mig att där kunde finnas hur många färska bladdor som helst ... men för att inte frestas för mycket så drog jag mig en aning åt vänster men forfarande i höjd med MORS ben, jag skulle minsann visa att jag kunde undvara en sådan lockelse.
Nere i hagen blev det till att söka vilt, jag fick äran att början. Trots att fåglarna låg i högt gräs blandat med lite nässlor så arbetade jag snabbt & effektivt, ja snabbare än jag gjort någongång förut och jag kroknade inte ens då jag skickades ut på den 5:e och sista och avlämningarna var toppen. Det var faktiskt riktigt roligt... men det tyckte nog de andra oxå för det gick väldans bra för alla!
Runt hörnan skickades vi sedan på linjetag... i mina ögon sett så gick jag rakt ut (om än lite sick-zack mellan nässlorna) och detta accepterade faktiskt MOR, tack & lov. Hade hon tvingat mig så hade jag vägrat och då hade vi förmodligen inte haft så kul.
Nästa övning skedde borta i hagen med bäcken & stenröset och nu oxå med veckans nygjorda koblajjor... tänk att dom vågade utmana mig. Nu kom skotten med i bilden och den första markeringen tog jag klockrent. Men på skick 2 så funderade jag på ta ett dopp i bäcken... men jag kom då att tänka på att sist blev det inte så populärt så då valde jag att avstå att helt gå över över istället och då blev inte det heller bra. Så jag fick ge mig, för MOR visade klart och tydliget att hon inte tänkte göra det i alla fall, så det var bara att traska över och fixa uppgiften. Koblajjorna struntade jag högaktningsfullt i!
Nyttig lång transportsträcka blev det sedan bakom skytten bort till dammen innan det roliga fick påbörjas där. När det var min tur så tyckte jag att jag markerade bra men sedan bara försvann anden och jag fick gå upp om på land för att gå ner igen för att få nos på den efter lite stöttning av MOR. På nästa markering fick jag oxå lite problem men då lyssnade jag tidigare på MORS stoppsignal och vände mig om lite för att se vart MOR pekade och då styrde jag kosan dit och fick nos på dummien.
Medans Grappa & Funny jobbade så satt jag & syrran som fastklistrade trots att det smällde:
Häromdagen så hade en dummie försvunnit in i den höga vassen på en annan sida av dammen och den skulle jag & Vira försöka nosa rätt på. Det var inte helt lätt, när vi tidigare skickats på det hållet så har det varit för att gå upp på ön, nu skulle vi lixom utom den. Vira gjorde ett försök... men det fungerade inte för att MOR inte fick över dummien i rätt område. Sedan fick jag ett försök när Anders kastade och då försvann även den dummien in osynlig i samma område. Men jag kämpade verkligen för att hitta den, var på väg att ge upp men MOR stöttade mig återigen och tillslut var jag dirigerad rätt och vilken glädje som infann sig hos både mig & MOR :-). Jag tror minsann att jag efter denna dag skall lita mer på MOR... hon verkar ha koll på vart dom ligger när jag tappar bort mig lite. Vira & Berit gick sedan runt dammen istället och därifrån skickades Vira ut i vassen och någon minut senare kommer även hon upp ur vattnet överlycklig med dummien i munnen :-)
Detta blev ett bra avslut på ett himlans bra träningspass och det känns som om poletten trillat ner lite längre för mig de här senaste veckorna... hoppas den kan fortsätta att trilla ner lite till och sedan hålla sig där i de braiga regionerna!
Imorgon är det ingen klocka som skall ringa och väcka oss på morgonen... MOR har SEMESTER nu i 4 förhoppningsfulla långa veckor. YIIIIPPPPIIIIEEE!
Skittråkigt...
... är vad jag har haft det de senaste dagarna... men idag har det varit annorlunda.
Beck får i alla fall dagligen leka med sina valpvänner Winston & Ninja medans jag bara får ligga och vänta tills de lekt färdigt vilket dom aldrig gör förräns 2-beningarna särar på dem och säger att nu får det räcka.
Idag har det både blivit skogsbesök på förmiddagen & nästintill helt oplanerad träningskväll, träningen skulle ha blivit av imorgon men hastigt och lustigt så blev den framflyttad/bakåtflyttad, ja vad säger man egentligen?
Grappa & Lena hängde på eller var det så att vi hängde på dom eftersom att vi fick åka SUV från Lund till Ängshög, oavsett så vart de med på våran lilla träning.
Lena hittade massor av helt nya oanvända jättefina stora skånska dummiesar i sin bil och det kan man ju bara inte ha liggande sådär så några av dom fick invigas ikväll:
Först fick vi börja med markeringar över bäck & mur med dold kastare. Sedan flyttade kastaren fram och stod framför muren och kastade en dummie oxå framför muren. Det var inte helt lätt att finna dummiesarna i det höga blöta gräset varken bakom muren eller framför muren när vi gångerna innan gått över muren, men vi löste uppgifterna med lite olika metoder. Själv blev jag lite tjurig, för MOR sa till mig på skarpen att jag inte fick ta mig ett dopp i bäcken så där bara utan tillåtelse och då tänkte jag att då är det väl lika bra att jag inte ens går över då... men se då blev det fel för det, hm... det är inte lätt att vara hund alltid.
Vi förlyttade oss sedan till dammen. Då vi först fick gå lösa på rad ner mot dammen, sedan framåt tillbaka längs med dammen för att slutligen sitta kvar med ryggen mot dammen då våra mattar gick ifrån oss för att kalla in oss. Superduktiga var vi här!
Vi fick sedan hämta en markering bort mot ön och på vägen in så kastades en störningsdummie ut som vi fick oxå fick hämta efter avlämning. När MOR skulle kasta markeringar till lilla Grappa så råkade hon kasta upp en på ön och det blev så klart lite väl svårt för Grappa... men eftersom att hon sett i ögonvrån att jag hade full koll så fick jag förtroendet att hämta in det efter att Grappa fått ytterligare en markering. Jag gick faktiskt klockrent ut och upp på ön, hämtade dummien och hem igen... tror ni MOR blev glad?
Sedan blev det långsimning över hela dammen (60 m på vardera hållet). Min dummie hamnade i vassen men jag kopplade på näsan och sökte mig lugnt & sansat fram till den.
Sedan fick vi pröva på något som vi aldrig gjort förut... det kastades ut ett sök av 10 dummiesar i dammen och sedan skickades vi ut en & en efterhand som en annan hund var på väg in. Detta var jätteroligt :-)
Sista övningen på vatten blev att hämta anden. Kidden greppade ordentligt över ryggen:
Vira lite längre mot halsen:
Hur kasst jag greppade den kan inte visas, som tur är, för kameran låg i MORS ficka. Jag tycker det är bra att hon koncentrerar sig på sin uppgift att stötta mig om det behövs samt ta emot mig när jag kommer in.
Men hur vackert det var över åkrarna när vi lämnade dammen, visar jag däremot gärna:
Sista uppgiften för kvällen var några skick i jättehögt gräs bort mot ett annat område med annat högt gräs. Det var jobbigt, näsan fick kopplas på riktigt ordentligt... men det är väl lite utmaningar som utvecklar ens kunnande eller?
Imorgon är det träningsfritt... på fredag blir det bus & mys med Lakkan, på lördag är det middagsbjudning hos 2-beningsfarmor och på söndag är det träning som gäller igen någonstans.
Beck var ikväll ute på foto-promenix med LILLMATTE & Rebecca... får se imorgon om det finns några roliga bilder och lägga ut.
Beck får i alla fall dagligen leka med sina valpvänner Winston & Ninja medans jag bara får ligga och vänta tills de lekt färdigt vilket dom aldrig gör förräns 2-beningarna särar på dem och säger att nu får det räcka.
Idag har det både blivit skogsbesök på förmiddagen & nästintill helt oplanerad träningskväll, träningen skulle ha blivit av imorgon men hastigt och lustigt så blev den framflyttad/bakåtflyttad, ja vad säger man egentligen?
Grappa & Lena hängde på eller var det så att vi hängde på dom eftersom att vi fick åka SUV från Lund till Ängshög, oavsett så vart de med på våran lilla träning.
Lena hittade massor av helt nya oanvända jättefina stora skånska dummiesar i sin bil och det kan man ju bara inte ha liggande sådär så några av dom fick invigas ikväll:
Först fick vi börja med markeringar över bäck & mur med dold kastare. Sedan flyttade kastaren fram och stod framför muren och kastade en dummie oxå framför muren. Det var inte helt lätt att finna dummiesarna i det höga blöta gräset varken bakom muren eller framför muren när vi gångerna innan gått över muren, men vi löste uppgifterna med lite olika metoder. Själv blev jag lite tjurig, för MOR sa till mig på skarpen att jag inte fick ta mig ett dopp i bäcken så där bara utan tillåtelse och då tänkte jag att då är det väl lika bra att jag inte ens går över då... men se då blev det fel för det, hm... det är inte lätt att vara hund alltid.
Vi förlyttade oss sedan till dammen. Då vi först fick gå lösa på rad ner mot dammen, sedan framåt tillbaka längs med dammen för att slutligen sitta kvar med ryggen mot dammen då våra mattar gick ifrån oss för att kalla in oss. Superduktiga var vi här!
Vi fick sedan hämta en markering bort mot ön och på vägen in så kastades en störningsdummie ut som vi fick oxå fick hämta efter avlämning. När MOR skulle kasta markeringar till lilla Grappa så råkade hon kasta upp en på ön och det blev så klart lite väl svårt för Grappa... men eftersom att hon sett i ögonvrån att jag hade full koll så fick jag förtroendet att hämta in det efter att Grappa fått ytterligare en markering. Jag gick faktiskt klockrent ut och upp på ön, hämtade dummien och hem igen... tror ni MOR blev glad?
Sedan blev det långsimning över hela dammen (60 m på vardera hållet). Min dummie hamnade i vassen men jag kopplade på näsan och sökte mig lugnt & sansat fram till den.
Sedan fick vi pröva på något som vi aldrig gjort förut... det kastades ut ett sök av 10 dummiesar i dammen och sedan skickades vi ut en & en efterhand som en annan hund var på väg in. Detta var jätteroligt :-)
Sista övningen på vatten blev att hämta anden. Kidden greppade ordentligt över ryggen:
Vira lite längre mot halsen:
Hur kasst jag greppade den kan inte visas, som tur är, för kameran låg i MORS ficka. Jag tycker det är bra att hon koncentrerar sig på sin uppgift att stötta mig om det behövs samt ta emot mig när jag kommer in.
Men hur vackert det var över åkrarna när vi lämnade dammen, visar jag däremot gärna:
Sista uppgiften för kvällen var några skick i jättehögt gräs bort mot ett annat område med annat högt gräs. Det var jobbigt, näsan fick kopplas på riktigt ordentligt... men det är väl lite utmaningar som utvecklar ens kunnande eller?
Imorgon är det träningsfritt... på fredag blir det bus & mys med Lakkan, på lördag är det middagsbjudning hos 2-beningsfarmor och på söndag är det träning som gäller igen någonstans.
Beck var ikväll ute på foto-promenix med LILLMATTE & Rebecca... får se imorgon om det finns några roliga bilder och lägga ut.
Vatten...
... bara vanligt vatten!
Men det kom i massor uppifrån idag och hur kul var det att förbereda sig på att åka och träna? Det kan bli för mycket vatten även för oss 4-beningar.
Men när ryggan var packad så hade det avtagit... men MOR muttrade om att hon inte riktigt visste vad hon skulle ta på sig. Det blev bara tights & t-shirt med regnkläder över, men safe:at med tröjaväst. Det regnade en bit förbi Lund sedan var det upphåll enda tills vi alla var samlade på Ängshög hos Vira & Berit. Innan alla hade kommit så var vi & Berit ute och placerade dummiesar för dolda linjetag och ett sök med vilt.
Vi fick alltså börja träningen med inomhusväntan för regnet stod som spön i backen och det blixtrade & dundrade.
Men tillslut, ca 25-30 min så minskade mängden för att avta helt och då satte vi fart utåt.
De dolda linjetagen gick åt pipan för de flesta av oss... jag vägrade helt att gå in i 1:a området, 4 ggr försökte MOR men sedan gick vi bara därifrån. De andras mattar gav inte upp... och tillslut fixade de uppgifterna. Elliot var den ende som inte strulade till det för sig, Ann... tycker du fortfarande att Elliot inte kan gå på dolda linjetag?
Nästa övning blev markeringar med skott för nu hade minsann jägar-Göran oxå dykt upp. Jag fick börja, pang sa det och så hade Göran lyckosamt träffat en råka. Snabbt ut, snabbt in och redo för nästa och det gick lika bra för både Göran & mig :-).
Sedan blev det att bege sig iväg till dammen för Jägar-Göran hade inte hela dagen på sig... övriga dagliga sysslor på gården behövde också sin tid. Ann & Elliot gick runt dammen för att därifrån bara lixom lägga dummiesarna i kanten då Göran skjutit, detta för att vi skulle få simma över hela. Bakom Ann & Elliot samlades en hel hög med nyfikna kor och tittade på oss. Den första jag fick hämta gick finfint, simmade lugnt & fint ut och in och lämnade av bra. Nästa övning så var det Berits tur att visa sin pricksäkerhet när hon skulle kasta ut 3 dummiesar, en till oss var, på ön. 2 av 3 hamnade rätt och det blev ett starkt VG! Innan vi fick hämta på ön så sköt Göran igen och Ann kastade. Här fick jag lite problem... dels för att jag gärna tittar på skytten när han skjuter och sedan inte riktigt hänger med när bytet faller och då markerade jag inte riktigt vart den svarta råkan hamnade och den var minsann inte lätt att se heller. Så jag styrde kosan mot en pinne först men lyssnade på MOR när hon sa att det var fel och fortsatte över. Gick upp på land en liten bit lyssnade på MOR igen när hon sa hitåt och då gick jag ner i vattnet igen och sedan fick jag lite hjälp med näsrsökssignalen och glatt fann jag råkan och simmade hemåt och lämnade av efter ett miniminiskak bara. Sedan skickades jag ut mot ön från ett håll och det fixade jag inte... men när jag skickades från den plats där jag satt när jag såg dummiesarna falla så gick det bra, dock valde jag att ta den dummie som ej hamnade på ön utan hade flutit iväg en bit från ön... men det verkade inte spela någon roll... den skulle ju in den oxå. Göran gick sedan runt dammen för att fixa till grimman som hamnat lite på sniskan på en ko och då tog han två dummiesar med sig. När jag fått hämta den första så bara stod MOR rakt upp och ner långt från strandkanten och bara väntade på mig, inte ett pip sa hon och det gick ju bra och lämna av även då :-)
Sista uppgiften för idag var att söka upp allt det våta viltet som legat ute medans det föll ca 15mm regn. För att hämta dessa så var vi tvungna att springa upp och över vägen och sedan ta oss in i ett ganska snårigt område. "No koll" hade våra mattar på oss från den plats de stod, så någongång blev de lite oroliga över vad vi höll på med men precis när en "spion" skulle skickas ut så kom vi precis ut med ett funnet byte :-)
Titta som jag matchar det gröna gräset efter mitt sök:
Det tar minsann på krafterna att vara ute i ur & skur... så vi tog oss en rejäl eftermiddagslur när vi kom hem, i hela 2 timmar nannade vi gott.
MOR har flaggat för att det imorgon, om vädret tillåter dvs, så skall det bli en hel del "UT"-tragglande... och jag tror jag fattar varför.
Men det kom i massor uppifrån idag och hur kul var det att förbereda sig på att åka och träna? Det kan bli för mycket vatten även för oss 4-beningar.
Men när ryggan var packad så hade det avtagit... men MOR muttrade om att hon inte riktigt visste vad hon skulle ta på sig. Det blev bara tights & t-shirt med regnkläder över, men safe:at med tröjaväst. Det regnade en bit förbi Lund sedan var det upphåll enda tills vi alla var samlade på Ängshög hos Vira & Berit. Innan alla hade kommit så var vi & Berit ute och placerade dummiesar för dolda linjetag och ett sök med vilt.
Vi fick alltså börja träningen med inomhusväntan för regnet stod som spön i backen och det blixtrade & dundrade.
Men tillslut, ca 25-30 min så minskade mängden för att avta helt och då satte vi fart utåt.
De dolda linjetagen gick åt pipan för de flesta av oss... jag vägrade helt att gå in i 1:a området, 4 ggr försökte MOR men sedan gick vi bara därifrån. De andras mattar gav inte upp... och tillslut fixade de uppgifterna. Elliot var den ende som inte strulade till det för sig, Ann... tycker du fortfarande att Elliot inte kan gå på dolda linjetag?
Nästa övning blev markeringar med skott för nu hade minsann jägar-Göran oxå dykt upp. Jag fick börja, pang sa det och så hade Göran lyckosamt träffat en råka. Snabbt ut, snabbt in och redo för nästa och det gick lika bra för både Göran & mig :-).
Sedan blev det att bege sig iväg till dammen för Jägar-Göran hade inte hela dagen på sig... övriga dagliga sysslor på gården behövde också sin tid. Ann & Elliot gick runt dammen för att därifrån bara lixom lägga dummiesarna i kanten då Göran skjutit, detta för att vi skulle få simma över hela. Bakom Ann & Elliot samlades en hel hög med nyfikna kor och tittade på oss. Den första jag fick hämta gick finfint, simmade lugnt & fint ut och in och lämnade av bra. Nästa övning så var det Berits tur att visa sin pricksäkerhet när hon skulle kasta ut 3 dummiesar, en till oss var, på ön. 2 av 3 hamnade rätt och det blev ett starkt VG! Innan vi fick hämta på ön så sköt Göran igen och Ann kastade. Här fick jag lite problem... dels för att jag gärna tittar på skytten när han skjuter och sedan inte riktigt hänger med när bytet faller och då markerade jag inte riktigt vart den svarta råkan hamnade och den var minsann inte lätt att se heller. Så jag styrde kosan mot en pinne först men lyssnade på MOR när hon sa att det var fel och fortsatte över. Gick upp på land en liten bit lyssnade på MOR igen när hon sa hitåt och då gick jag ner i vattnet igen och sedan fick jag lite hjälp med näsrsökssignalen och glatt fann jag råkan och simmade hemåt och lämnade av efter ett miniminiskak bara. Sedan skickades jag ut mot ön från ett håll och det fixade jag inte... men när jag skickades från den plats där jag satt när jag såg dummiesarna falla så gick det bra, dock valde jag att ta den dummie som ej hamnade på ön utan hade flutit iväg en bit från ön... men det verkade inte spela någon roll... den skulle ju in den oxå. Göran gick sedan runt dammen för att fixa till grimman som hamnat lite på sniskan på en ko och då tog han två dummiesar med sig. När jag fått hämta den första så bara stod MOR rakt upp och ner långt från strandkanten och bara väntade på mig, inte ett pip sa hon och det gick ju bra och lämna av även då :-)
Sista uppgiften för idag var att söka upp allt det våta viltet som legat ute medans det föll ca 15mm regn. För att hämta dessa så var vi tvungna att springa upp och över vägen och sedan ta oss in i ett ganska snårigt område. "No koll" hade våra mattar på oss från den plats de stod, så någongång blev de lite oroliga över vad vi höll på med men precis när en "spion" skulle skickas ut så kom vi precis ut med ett funnet byte :-)
Titta som jag matchar det gröna gräset efter mitt sök:
Det tar minsann på krafterna att vara ute i ur & skur... så vi tog oss en rejäl eftermiddagslur när vi kom hem, i hela 2 timmar nannade vi gott.
MOR har flaggat för att det imorgon, om vädret tillåter dvs, så skall det bli en hel del "UT"-tragglande... och jag tror jag fattar varför.
Hjälp...
... jag har idag tydligen dabbat mig rejält och tydligen gjort något som man som apportör absolut inte får lov att göra... jag tog ett rejält tag i en fågel och bet till och då sa det knak. MOR mötte mig med en blick som såg ut att kunna döda en. Men som tur var gjorde den det inte. Men jag fick sedan sitta blixtstilla skitlänge med samma fågel i munnen och t o m bara vid minsta andetag jag tog så reagerade MOR. När jag sedan fick tillåtelse att släppa så var det som om mina käkar fastnat... jag fick ha lite hjälp med att öppna dom. Efter denna stund så kastade MOR ut fågeln igen två gånger och jag hämtade den glatt utan minsta käkrörelser på vägen in. Men nu har MOR suttit och ällt detta hela eftermiddagen för hon är rädd för att jag lagt mig till med något nytt nu. Jag vill nu ställa allt till rätta igen... vad tror ni andra... skall jag be MOR tina någon fågel och så kan jag gå omkring här hemma och visa att jag visst kan hålla fint & försiktigt eller har ni någon annan bra idé?
Synd att det skulle sluta så här på en från början bra träning. Vi hade bestämt träff med Grappa & Lena vid sjöarna. Först började vi med några dummiemarkeringar på vattnet, sedan övergick vi till trutar, en liten till Grappa & en stor till mig. Allt gick jättebra. Sedan fick vi söka vilt i en lite jobbig terräng, mycket snår & nässlor men det bekom oss inte alls faktiskt.
Grappa hämtade kanin som hon inget annat gjort förr:
och jag var inte sämre:
Innan vi lämnade området så fick vi busa av oss lite och då fick LILLEBROR oxå hänga på vilket han gjorde med stor glädje:
Imorgon skall vi bara ta det lugnt & mysa har MOR sagt (alltså när hon kommer hem från jobbet).
På tisdag skall jag få följa med LILLBRORSAN och träffa hans syrra Bella & hennes syrra Isa som faktiskt har bott i våran trappa tidigare det kommer jag ihåg (jag har rätt bra komihåg när det gäller tjejer), det skall bli roligt!
Vad bra "Sickan" (Eva)...
... hade fixat det för oss igår när vi kom till Blentarp för att träna:-)
4 stationer var förberedda, 1 närsök med markeringsstörning, 1 dirigeringsstation, 1 viltmarkeringsstation samt ett viltsök.
Jag & syrran Vira fick gå i par och vi fick börja.
Skytten (Ulrika) gick först och sedan Vira & Berit och sedan kom vi.
Vira började och plockade in 2 tennisbollar på närsöket, så här snyggt såg det ut när hon skickades iväg:
Jag har ju lite svårt för tennisbollar... men jag började snabbt att ta in en, men på skick nr 2 så hade jag lite problem för jag försökte verkligen hitta en minidummies istället vilket jag gjorde efter ett tag:
"Sickan" hade gömt dem så förbaskat bra, ja faktiskt så bra att en minidummies aldrig blev funnen... inte ens av någon 2-bening.
Här är jag på väg tillbaka från dirigeringsövningen:
Sedan blev det inte fler bilder på oss... kamerakvinnan skötte inte sin uppgift riktigt.
Men vi utförde markeringsövningen + söket (där jag och Vira var ute samtidigt) väldans bra.
Efter våran tur så var det "ungdomarnas" tur, här är Molly & Urika på väg till närsöket:
Här är Stella på väg in:
Snygg Mollyavlämning vid markeringsövningen:
Lilla Stella ville så gärna kolla in vad det var för spännande som Molly hämtat in på söket:
Sedan var det dom lite mer erfarnas tur, här är Kidd & Eva i startgroparna:
Stenkolls Molly:
Varmer Kidd:
Efter bra genomfört träningspass så fick vi som extra belöning åka till Sövdesjön och svalka oss i det härliga vattnet. Kolla som vattnet yr även när fartfyllda Molly är på väg in... då kan ni säkert föreställa er hur det ser ut när hon är på väg ut:
Duktig på att hålla truten är Molly oxå:
Jag hittade en röd cigarr när jag skickades ut:
Det gick så in i vassen bra igår vid vattnet oxå... men MOR blev allt lite nervös, men varför tro det värsta... när hon trodde att vår dyraste dummie hamnat uppe ovanpå den täta vassen då det tog en stund innan jag fann den. När jag kom upp så bemöttes jag med ett stort leende och god belöning.
Superbra träning & bra väderlek... ja då är man trött men belåten när man åker hem :-)
4 stationer var förberedda, 1 närsök med markeringsstörning, 1 dirigeringsstation, 1 viltmarkeringsstation samt ett viltsök.
Jag & syrran Vira fick gå i par och vi fick börja.
Skytten (Ulrika) gick först och sedan Vira & Berit och sedan kom vi.
Vira började och plockade in 2 tennisbollar på närsöket, så här snyggt såg det ut när hon skickades iväg:
Jag har ju lite svårt för tennisbollar... men jag började snabbt att ta in en, men på skick nr 2 så hade jag lite problem för jag försökte verkligen hitta en minidummies istället vilket jag gjorde efter ett tag:
"Sickan" hade gömt dem så förbaskat bra, ja faktiskt så bra att en minidummies aldrig blev funnen... inte ens av någon 2-bening.
Här är jag på väg tillbaka från dirigeringsövningen:
Sedan blev det inte fler bilder på oss... kamerakvinnan skötte inte sin uppgift riktigt.
Men vi utförde markeringsövningen + söket (där jag och Vira var ute samtidigt) väldans bra.
Efter våran tur så var det "ungdomarnas" tur, här är Molly & Urika på väg till närsöket:
Här är Stella på väg in:
Snygg Mollyavlämning vid markeringsövningen:
Lilla Stella ville så gärna kolla in vad det var för spännande som Molly hämtat in på söket:
Sedan var det dom lite mer erfarnas tur, här är Kidd & Eva i startgroparna:
Stenkolls Molly:
Varmer Kidd:
Efter bra genomfört träningspass så fick vi som extra belöning åka till Sövdesjön och svalka oss i det härliga vattnet. Kolla som vattnet yr även när fartfyllda Molly är på väg in... då kan ni säkert föreställa er hur det ser ut när hon är på väg ut:
Duktig på att hålla truten är Molly oxå:
Jag hittade en röd cigarr när jag skickades ut:
Det gick så in i vassen bra igår vid vattnet oxå... men MOR blev allt lite nervös, men varför tro det värsta... när hon trodde att vår dyraste dummie hamnat uppe ovanpå den täta vassen då det tog en stund innan jag fann den. När jag kom upp så bemöttes jag med ett stort leende och god belöning.
Superbra träning & bra väderlek... ja då är man trött men belåten när man åker hem :-)
Lyckad...
... förmiddagsträning.
Kl 10 hade vi bestämt träff med Elliot & Ann och direkt drog vi oss in i skogens mörkaste delar för att inte bli alldeles för varma innan vi ens börjat vårt lilla träningspass.
Vi fick börja med viltsök och båda kopplade på näsorna direkt, snabbt fann vi vad vi sökte, snabbt plockade vi upp både fåglar och ninisar och sedan var det direkt in med dom för att få ge sig ut igen.Två omgångar fick vi ta och vi fördelade antalet lika, precis som man skall göra när man är syskon.
Sedan tog vi en drickepaus innan vi fick hämta två markeringar uppför en liten backe och över en stig. Detta gick lika snabbt och ordentligt till. Medans E jobbade så låg jag stillsamt kvar och vise versa.
Drickepaus igen, väldigt viktigt i sådan här värme har MOR sagt. Jag brukar inte så gärna vilja dricka när vi är ute... men idag smakade det riktigt gott.
Sista övningen för idag blev en dirigering, den gick men inte så spikrakt som jag tror att MOR önskat, men men det är lätt att bli lite vinglig (eller vimsig) när det är varmt. Innan vi vände tillbaka till bilarna så hade vi en liten snackestund och samlade på oss lite nya krafter.
Jag måste säga att E var jätteduktig, han är ju faktiskt inte så van vid vilt. Jag tror minsann att vi med gemensamma krafter skall kunna övertala hans matte till att dom skall följa med till Danmark till hösten.
Eftermiddagen har bara bestått av två timmars middagsömn för mig, Beck & MOR, lite fontänbad, mat och vila igen. Men nu skall vi bege oss iväg för att träffa Lakkan & Marie och ta oss ETT välbehövligt kvällsdopp eller förresten det blir nog FLERA dopp!
So long!
Kl 10 hade vi bestämt träff med Elliot & Ann och direkt drog vi oss in i skogens mörkaste delar för att inte bli alldeles för varma innan vi ens börjat vårt lilla träningspass.
Vi fick börja med viltsök och båda kopplade på näsorna direkt, snabbt fann vi vad vi sökte, snabbt plockade vi upp både fåglar och ninisar och sedan var det direkt in med dom för att få ge sig ut igen.Två omgångar fick vi ta och vi fördelade antalet lika, precis som man skall göra när man är syskon.
Sedan tog vi en drickepaus innan vi fick hämta två markeringar uppför en liten backe och över en stig. Detta gick lika snabbt och ordentligt till. Medans E jobbade så låg jag stillsamt kvar och vise versa.
Drickepaus igen, väldigt viktigt i sådan här värme har MOR sagt. Jag brukar inte så gärna vilja dricka när vi är ute... men idag smakade det riktigt gott.
Sista övningen för idag blev en dirigering, den gick men inte så spikrakt som jag tror att MOR önskat, men men det är lätt att bli lite vinglig (eller vimsig) när det är varmt. Innan vi vände tillbaka till bilarna så hade vi en liten snackestund och samlade på oss lite nya krafter.
Jag måste säga att E var jätteduktig, han är ju faktiskt inte så van vid vilt. Jag tror minsann att vi med gemensamma krafter skall kunna övertala hans matte till att dom skall följa med till Danmark till hösten.
Eftermiddagen har bara bestått av två timmars middagsömn för mig, Beck & MOR, lite fontänbad, mat och vila igen. Men nu skall vi bege oss iväg för att träffa Lakkan & Marie och ta oss ETT välbehövligt kvällsdopp eller förresten det blir nog FLERA dopp!
So long!
Jag vill ha...
.... ett hus vid havet där jag kan se på alla båtarna som lägger till och höra alla måsarna och göra som jag vill innan solen värmt mitt tak... ja så vill vi andra ha det FAR... vill du?
Får gärna se ut så här nere ifrån vattnet:
och så här ut mot vattnet:
Igår kväll var vi och tränade vatten i Sövde sjön.
Det var jag, Beck, Bell, Spot, Vira & Kidd med våra mattar. Vi fick börja med att svalka av oss först så att det inte var så himlans varmt för de som inte skulle börja. Beck hängde så klart på och han fick sig ett par rejäla duschar när vi andra skakade oss men han brydde sig inte så värst, han såg mest ut att gilla det:
Han fick börja hämta en dummie precis i strandkanten och det fixade han bra:
Nästa lades lite längre ut och den gav han sig ut efter oxå:
Men när han slog med tassen på den så kom den längre och längre ut och då bangade han lite och vände plaskande inåt igen. Alltså inga vidare simtag... (som vi hört att hans syrra Vera redan kan ta) men han kommer oxå att lära sig, det är jag övertygad om. Jag har ju sagt att jag skall lära honom allt jag kan:
Plaskeliplask:
Här kommer Spot:
och Vira:
Fundersam Margareta:
Ah, där kommer han Bell i full kareta:
Kid med säker mark under tassarna och dummien i kvar i munnen:
Margareta hade lite telefontid och då fick hon passa på att vara "barnvakt". Bell ställde gärna upp här på lite pussande oxå:
Här tog jag närmsta vägen på en markering, dvs över bryggan och plums i plurret (det är Lakkan som lärt mig hoppa från bryggor). De andra simmade runt om, undras om jag oxå borde ha gjort det. Undrar vad som hänt om jag gjort så på ett jaktprov!?
Efter lite markering kastade från bryggan var det så dags att gå på långa markeringar/dirigeringar. Eva på väg ut... hon var en jäkel på att styra kanot :-)
Kid hade full koll på var matte Eva höll hus:
Bell gick klockrent rakt över och hittade dummien i vasskanten:
Sedan blev det lite fel väg in... tur det fanns en grind. Varsågod sa matte och öppnade för honom:
och med bestämda steg gick han in genom grinden (tyvärr blev bilden precis i grindöppningen alldeles för suddig):
Beck blev ordentligt ompysslad... här låg han och myste med Berit:
Träningen gick väldigt bra, skakningarna fungerar skitbra nu... blir faktiskt lättare och lättare att avvakta tills dummien är avlämnad. Båten som låg och guppade lite där långt ute bekom mig inte det minsta. Jag tog oxå min längsta vattendirigering någonsin (säkert 60 m), dock behövde jag lite stöttning av MOR för att veta att jag var på rätt väg.
Det var en underbar kväll i underbar miljö... dit återvänder jag gärna igen. Eva, hälsa & tacka din kollega så hjärtligt för utlånandet :-)
Tack alla för en trevlig kväll!
Får gärna se ut så här nere ifrån vattnet:
och så här ut mot vattnet:
Igår kväll var vi och tränade vatten i Sövde sjön.
Det var jag, Beck, Bell, Spot, Vira & Kidd med våra mattar. Vi fick börja med att svalka av oss först så att det inte var så himlans varmt för de som inte skulle börja. Beck hängde så klart på och han fick sig ett par rejäla duschar när vi andra skakade oss men han brydde sig inte så värst, han såg mest ut att gilla det:
Han fick börja hämta en dummie precis i strandkanten och det fixade han bra:
Nästa lades lite längre ut och den gav han sig ut efter oxå:
Men när han slog med tassen på den så kom den längre och längre ut och då bangade han lite och vände plaskande inåt igen. Alltså inga vidare simtag... (som vi hört att hans syrra Vera redan kan ta) men han kommer oxå att lära sig, det är jag övertygad om. Jag har ju sagt att jag skall lära honom allt jag kan:
Plaskeliplask:
Här kommer Spot:
och Vira:
Fundersam Margareta:
Ah, där kommer han Bell i full kareta:
Kid med säker mark under tassarna och dummien i kvar i munnen:
Margareta hade lite telefontid och då fick hon passa på att vara "barnvakt". Bell ställde gärna upp här på lite pussande oxå:
Här tog jag närmsta vägen på en markering, dvs över bryggan och plums i plurret (det är Lakkan som lärt mig hoppa från bryggor). De andra simmade runt om, undras om jag oxå borde ha gjort det. Undrar vad som hänt om jag gjort så på ett jaktprov!?
Efter lite markering kastade från bryggan var det så dags att gå på långa markeringar/dirigeringar. Eva på väg ut... hon var en jäkel på att styra kanot :-)
Kid hade full koll på var matte Eva höll hus:
Bell gick klockrent rakt över och hittade dummien i vasskanten:
Sedan blev det lite fel väg in... tur det fanns en grind. Varsågod sa matte och öppnade för honom:
och med bestämda steg gick han in genom grinden (tyvärr blev bilden precis i grindöppningen alldeles för suddig):
Beck blev ordentligt ompysslad... här låg han och myste med Berit:
Träningen gick väldigt bra, skakningarna fungerar skitbra nu... blir faktiskt lättare och lättare att avvakta tills dummien är avlämnad. Båten som låg och guppade lite där långt ute bekom mig inte det minsta. Jag tog oxå min längsta vattendirigering någonsin (säkert 60 m), dock behövde jag lite stöttning av MOR för att veta att jag var på rätt väg.
Det var en underbar kväll i underbar miljö... dit återvänder jag gärna igen. Eva, hälsa & tacka din kollega så hjärtligt för utlånandet :-)
Tack alla för en trevlig kväll!
Jorden runt på...
... 46 dagar, nä inte riktigt det vi skall pyssla med... men det är så många dagar som jag & MOR har på oss att komma i form till FM-2009. Vi har nämligen tagit ett gemensamt beslut om att ställa upp i år.
MOR har bestämt sig för att tappa ytterligare några kilo (lite mer än 15 är nu avklarade) och även förbättra konditionen ytterligare så att hon skall orka med alla stationerna. Det ryktas oxå om att hon nu skall våga sig i löpardojjorna igen när ingen hälsporre bekymrar henne något nämvärt längre och då skall jag få hänga på och det kan ju inte skada precis.
Jag själv har bestämt mig för att öka farten samt plocka upp viltet lite snabbare samt att förbättra vattenarbetet. Så klart behöver jag MORs stöd & hjälp och MOR i sin tur någon/några andra kunniga problemlösare. Allt detta är kanske lite väl sent påtänkt men det är först nu som det känns lite lättare och då gäller det att smida medans järnet är varmt.
I söndags var vi hos Vira & Berit på Ängshög och tränade. Vi kom i god tid för att jag skulle få mig en lite längre rastningstur. När vi vände för att gå tillbaka och möta upp de andra så tog jag mig friheten att sticka in i en av kohagarna och utan att tänka mig för riktigt så rullade jag mig, inte en gång, utan 3 ggr i en härlig koblajja. Så här i efterhand borde jag ha tänkt mig för. MOR blev inte glad när jag kom ifatt henne, jag åkte direkt in i duschrummet utanför kostallet och ni skall inte tro att det fanns något varmvatten inte, nä i iskallt vatten fick jag stå där och tänka över mina synder.
När alla var samlade så drog vi ut på en av åkrarna där Berit fått sparat en liten ruta där inte höet slagits ner för att kunna gömma dummiesar eller vilt i den. Idag var det gömt en massa dummiesar som vi skickades från olika platser att söka upp. När det blev min tur så gjorde jag alldeles rätt, snabbt rakt ut, kopplade på näsan direkt, snabbt upptag och snabbt hem till MOR för avlämning utan krusiduller. Ja, ni har läst rätt... det gick himlans snabbt alltihopa. Det här var skitkul men på nästa skick gick jag först bort mig lite, men när MOR visslade och bad mig komma tillbaka så gjorde jag det direkt och på nästa skick upprepade jag det jag gjorde på första skicket. På någotvis känns det mycket roligare att komma in till MOR med fart :-)
Sedan blev det helt om och så skulle vi skickas långt ner åt andra hållet där vi sett hararna sprungit lite tvärs & kors. Jag stack i stort sett rakt ut fick svänga lite åt höger när jag kom in i området för att kunna suga upp en dummie i farten. När jag kom tillbaka till MOR så blev det Jackpot-belöning. Hårt arbete lönar sig tydligen!
Drickepaus blev det sedan innan det blev förlyttning bort till dammen. Jag lovar att jag inte ens slängde ett getöga bort mot koblajjan när vi traskade förbi kohagen igen. När vi kom fram till dammen så blev det lite extra tändning. Jag fick börja och då skickades jag först på en landdirigering och sedan skickades jag mot vattnet. Men jag blev ytterst tveksam, inget var ju kastat så vad skulle jag hämta? Visst jag såg att det låg något och guppade på ytan men det kändes lite hotfullt så jag vände om. MOR försökte verkligen övertyga mig om att jag visst vågade men tillslut accepterade hon att jag inte skulle göra det hur mycket hon än försökte trycka på & stötta. Så jag fick sitta och titta på när de andra jobbade ett tag och sedan fick jag ett par markeringar och då tvekade jag inte en sekund, jag var t o m uppe på ön och hämtade en för att sedan gå i vattnet igen och simma tillbaka. Ingen dummie släpptes innan avlämning men någon liten skakning blev det några få gånger. Så vad det gäller vattenarbetet så måste jag våga lita på MOR när hon dirigerar ut mig även på vatten samt klara av att vänta lite längre med skakningarna... fixar vi till detta så kan det eventuellt snart börja likna något.
Nöjda & belåtna åkte vi sedan hemåt och jag lovar att vi båda sov rätt gott ganska länge den eftermiddagen.
Nu satsar vi vidare... GODNATT!
Midsommarafton...
... då det hände både det ena och det andra.
Först åkte vi iväg till Lomma för att möta upp fam Hanö-Svensson. Jag & Grappa skulle jaktträna medans Beck & Guinness fick strosa i skogen med hussarna.
Det var jätteroligt att se Grappa & Lena in action... inga tveksamheter till att ta upp varken pälsbeklädda dummeisar eller fåglar av olika slag från hennes sida ej heller att tänka andra tankar än att komma in direkt och lämna av direkt i handen. DUKTIG TJEJ!
Sedan blev det en stunds fika då det bestämdes att vi skulle åka till Lund och se fotbollen på en STOR-TV och sedan fira midsommar där med diverse hopplock.
När vi kom hem så fick jag & Beck för första gången passa huset själva, MOR & FAR behövde gå och handla. Vi placerades oss i hallen vid ytterdörren och det gick hur bra som helst Beck sa inte ett pip men han höll sig hela tiden intill mig så lite läskigt tyckte han nog att det var. Men när MOR & FAR kom hem igen efter en dryg halvtimma så hade dom med sig 1 liter yoggi bara... behövde dom verkligen ha gått båda för det lilla? Ja ja, jag fattar dom tyckte väl att det var hög tid att även LILLEMAN får lära sig att man ibland måste vara ensam hemma.
Sedan var det full aktivitet i köket, köttbullar rullades och stektes och spred en underbar doft, kassar fylldes med en massa gott, både ätbart & drickbart sedan bar det iväg till Lund. Den där doften av nystekta köttbullar var inte nådig i bilen man blev ju skitsugen. Beck gick lite husesyn när vi kom fram, det var ju första gången han var där på besök... Grappa var inte helt förtjust i honom och höll honom mestadels på avstånd men Guinness är lika tålig som mig (det är ju inte så himla länge sedan Grappa var en liten intensiv valp). Så till matchen, ja inte blev det väl så mycket bättre match för att man såg den på STOR-TV... det blev ju förslust. När vi såg på vår LILL-TV sist så vann dom!!! Torbjörn vill nog gärna ha en liten svarting till för han ville hela tiden mysa med Beck och Beck tyckte inte det var helt fel heller att bli kliad på lilla magen:
Grappa föredrog att mysa nära sin matte:
Här var det dags för någon att få sitt kvällemål, gissa vem, jo så klart den väluppfostrade som förstått att man skall sitta ner!
Vi fyra 4-beningar fick mycket beröm för att vi uppfört oss så bra tillsammans så vi får med all säkerthet träffas igen allihop :-)
Tack för en trevlig dag tillsammans flocken Hanö-Svensson!
Först åkte vi iväg till Lomma för att möta upp fam Hanö-Svensson. Jag & Grappa skulle jaktträna medans Beck & Guinness fick strosa i skogen med hussarna.
Det var jätteroligt att se Grappa & Lena in action... inga tveksamheter till att ta upp varken pälsbeklädda dummeisar eller fåglar av olika slag från hennes sida ej heller att tänka andra tankar än att komma in direkt och lämna av direkt i handen. DUKTIG TJEJ!
Sedan blev det en stunds fika då det bestämdes att vi skulle åka till Lund och se fotbollen på en STOR-TV och sedan fira midsommar där med diverse hopplock.
När vi kom hem så fick jag & Beck för första gången passa huset själva, MOR & FAR behövde gå och handla. Vi placerades oss i hallen vid ytterdörren och det gick hur bra som helst Beck sa inte ett pip men han höll sig hela tiden intill mig så lite läskigt tyckte han nog att det var. Men när MOR & FAR kom hem igen efter en dryg halvtimma så hade dom med sig 1 liter yoggi bara... behövde dom verkligen ha gått båda för det lilla? Ja ja, jag fattar dom tyckte väl att det var hög tid att även LILLEMAN får lära sig att man ibland måste vara ensam hemma.
Sedan var det full aktivitet i köket, köttbullar rullades och stektes och spred en underbar doft, kassar fylldes med en massa gott, både ätbart & drickbart sedan bar det iväg till Lund. Den där doften av nystekta köttbullar var inte nådig i bilen man blev ju skitsugen. Beck gick lite husesyn när vi kom fram, det var ju första gången han var där på besök... Grappa var inte helt förtjust i honom och höll honom mestadels på avstånd men Guinness är lika tålig som mig (det är ju inte så himla länge sedan Grappa var en liten intensiv valp). Så till matchen, ja inte blev det väl så mycket bättre match för att man såg den på STOR-TV... det blev ju förslust. När vi såg på vår LILL-TV sist så vann dom!!! Torbjörn vill nog gärna ha en liten svarting till för han ville hela tiden mysa med Beck och Beck tyckte inte det var helt fel heller att bli kliad på lilla magen:
Grappa föredrog att mysa nära sin matte:
Här var det dags för någon att få sitt kvällemål, gissa vem, jo så klart den väluppfostrade som förstått att man skall sitta ner!
Vi fyra 4-beningar fick mycket beröm för att vi uppfört oss så bra tillsammans så vi får med all säkerthet träffas igen allihop :-)
Tack för en trevlig dag tillsammans flocken Hanö-Svensson!
Jaktträning i...
... Lakritsskogen.
När vi kom fram så var det ingen hemma... så jag och Beck fick springa lite tillsammans tills Marie & Lakkan anlände, de hade varit och köpt jordgubbar så de blev förlåtna.
Jag & Lakkan blev lite purkna för vi fick stanna i trädgården tillsammans med LILLMATTE medans Beck fick följa med ut i skogen och lägga ut ett sök. Men desto gladare blev vi när dom kom tillbaka och vi fick följa med.
Först blev det lite fotgående fram och tillbaka på stigen för att samla ihop oss och det gick riktigt bra. Sedan skickades jag på söket och hämtade in alla 5... litta problem hade jag dock med den stora truten... men kaninen gick finfint till MORS stora glädje.
Sedan var det Lakkans tur och hon gillar inte viltet så där väldans mycket... men det är ju inte så konstigt hon har knappt tränat med det... men näsan var påkopplad så allt vilt hittades och det kom nästan in ändå.
Viltet lades sedan ut igen och jag och Lakkan skickades tillsammans och då jäklar fick jag fart i baken... jag jobbade otroligt effektivt och fort gick det med upptagen t o m truten transporterades hela vägen in. Kanske lite taskigt mot Lakkan men jag hämtade in 4:a av 5.
Två väldigt fokuserade åskådare:
Sedan fick jag en enkelmarkering + en dubbelmarkering med vilt och dessa fixade jag oxå bra. Truten blev lättare på någotvis och kaninen & anden vållade inga bekymmer alls. Nu är det stora feta harar som vållar lite problem... men sådana apporterade jag ju på praktisk jakt så det skall väl gå att lära sig även när dom är kalla och äckliga.
Avslutningsvis så blev det mycket "UT" med både korta & långa skick på en jättelång stig, fungerade jättebra här. Men "UT" skall tydligen alltid vara rakt ut i den riktning som MOR pekar... men det har jag ännu inte riktigt förstått så stigen lär nog försvinna ibland framöver för att jag skall lära mig fullt ut vad "UT" betyder.
Vi var alla sedan mycket nöjda och tog oss tillbaka till Solgläntan där det blev vattendrickning, bus, mys & kexätning.
Nä nu får jag skynda mig... skall iväg på jaktlydnadskurs... rapporterar senare.
Haj så länge!
När vi kom fram så var det ingen hemma... så jag och Beck fick springa lite tillsammans tills Marie & Lakkan anlände, de hade varit och köpt jordgubbar så de blev förlåtna.
Jag & Lakkan blev lite purkna för vi fick stanna i trädgården tillsammans med LILLMATTE medans Beck fick följa med ut i skogen och lägga ut ett sök. Men desto gladare blev vi när dom kom tillbaka och vi fick följa med.
Först blev det lite fotgående fram och tillbaka på stigen för att samla ihop oss och det gick riktigt bra. Sedan skickades jag på söket och hämtade in alla 5... litta problem hade jag dock med den stora truten... men kaninen gick finfint till MORS stora glädje.
Sedan var det Lakkans tur och hon gillar inte viltet så där väldans mycket... men det är ju inte så konstigt hon har knappt tränat med det... men näsan var påkopplad så allt vilt hittades och det kom nästan in ändå.
Viltet lades sedan ut igen och jag och Lakkan skickades tillsammans och då jäklar fick jag fart i baken... jag jobbade otroligt effektivt och fort gick det med upptagen t o m truten transporterades hela vägen in. Kanske lite taskigt mot Lakkan men jag hämtade in 4:a av 5.
Två väldigt fokuserade åskådare:
Sedan fick jag en enkelmarkering + en dubbelmarkering med vilt och dessa fixade jag oxå bra. Truten blev lättare på någotvis och kaninen & anden vållade inga bekymmer alls. Nu är det stora feta harar som vållar lite problem... men sådana apporterade jag ju på praktisk jakt så det skall väl gå att lära sig även när dom är kalla och äckliga.
Avslutningsvis så blev det mycket "UT" med både korta & långa skick på en jättelång stig, fungerade jättebra här. Men "UT" skall tydligen alltid vara rakt ut i den riktning som MOR pekar... men det har jag ännu inte riktigt förstått så stigen lär nog försvinna ibland framöver för att jag skall lära mig fullt ut vad "UT" betyder.
Vi var alla sedan mycket nöjda och tog oss tillbaka till Solgläntan där det blev vattendrickning, bus, mys & kexätning.
Nä nu får jag skynda mig... skall iväg på jaktlydnadskurs... rapporterar senare.
Haj så länge!
Lite egentid...
... med MOR och träning med våra polare var inte helt fel på lördagsförmiddagen.
Förutom mig så var det Elliott, Isa & Molly med mattar. Kul att Isa nu är hemma igen hos sin flock efter att ha agerat mamma så många veckor. Idag fick hon dock bara vara passiv åskådare.
Först blev det stadgeövningar av dess olika slag. Sedan skulle "Klockan" testas av och det var nog tur för att jag hade fullständigt glömt bort vad ordet "UT" hade för betydelese eller så fick jag bara en tillfällig blackout, får hoppas på det sistnämnda var MORs direkta kommentar.
Sedan blev det ett par markeringar och därefter två dirigeringar var innan jag & tjejerna släpptes loss som 3 kalvar på grönbete (Elliot var tvungen att följa med sin matte och hämta blommor). Det var skitroligt att bli jagad av 2 tjejer på en gång genom skogen :-)
Avslutningsvis blev det lite posering och godisletande:
Förutom mig så var det Elliott, Isa & Molly med mattar. Kul att Isa nu är hemma igen hos sin flock efter att ha agerat mamma så många veckor. Idag fick hon dock bara vara passiv åskådare.
Först blev det stadgeövningar av dess olika slag. Sedan skulle "Klockan" testas av och det var nog tur för att jag hade fullständigt glömt bort vad ordet "UT" hade för betydelese eller så fick jag bara en tillfällig blackout, får hoppas på det sistnämnda var MORs direkta kommentar.
Sedan blev det ett par markeringar och därefter två dirigeringar var innan jag & tjejerna släpptes loss som 3 kalvar på grönbete (Elliot var tvungen att följa med sin matte och hämta blommor). Det var skitroligt att bli jagad av 2 tjejer på en gång genom skogen :-)
Avslutningsvis blev det lite posering och godisletande:
Bättre och...
... bättre gång för gång, bättre och bättre gång för gång...
Idag åkte vi till Blentarp efter att vi först hämtat upp Molly & Ulrika. Alltid trevligare att ha sällskap än att åka själva hela vägen.
Vi småstartade med lite stadgeträning medans vi inväntade Enzo & Camilla och det är inte helt fel faktiskt, man samlar lixom ihop sig då.
Nästa övning blev markeringar, enkla/dubbla dummiesar och avslutades med en enkel fasan, detta funkade bra för oss alla trots att vi är lite olika fartmässigt... för några gick det i över 110 ut & in och för andra lite långsammare men det är inte alltid farten som har betydelse.
Sedan skedde något som nog varken jag eller Molly hade räknat med... när vi skulle ut på söket så fick jag gå med Ulrika & Molly med MOR. Vi skötte oss, men jag lovar att våra mattar fick jobba så svetten lackade för att vi skulle lämna av till dem istället för till våra egna mattar. Men gör man en sådan här sak så får de allt skylla sig själva.
Efter denna övning så begav vi oss tillbaka till bilarna... lite besvikna över att det redan var slut... men ack vad vi bedrog oss för några av oss blev transporterade till Sövde sjön och där blev det härlig svalkande vattenapportering.
Här kommer Kidden på väg upp:
Här smyger jag i vassen:
... och här på väg upp med nästa och se, trots bottenkänning så skakar jag mig inte:
Kan ni tänka er... 3 ggr kom jag upp och lämnade dummien utan att ha skakat mig, det var ett litet halleluja moment för MOR tror jag för högt och tydligt sa MOR: "det tar sig, det tar sig". Men dagens mer glasklara halleluja moment tror jag minsann att Ann hade när Elliot kom in till henne med fasanen:
På hemvägen blev det en snabbistur inom till Beck för att lämna en liten filt som han skall få möjlighet att snutta in lite med dofter av olika slag innan det är dags för hemfärd där vid Kristi himmelsfärdshelgen.
Efter några timmars vila så drog vi ut på stadspromenad med Lakkan & Marie. Idag besökte vi Möllevångstorgsgrillen. Lakkan käkar korv med väldans god aptit:
och så även jag:
Medans vi satt där och tryckte i oss lite käk så fick vi uppleva både bråk, tiggeri och så klart se massor av superglada MFF-fans (2-1 slutade dagens match för er som inte visste det).
Jag var jätteglad när vi började närma oss hemmet för jag visste att Lakkan skulle följa med oss hem medans hennes matte skulle vidare till sin brorsa ett par timmar. Jag trodde vi skulle ha lite myspys... men Lakkan tyckte tyvärr inte detsamma, hon ville bara att hennes matte skulle komma tillbaka och hämta henne:
Någongång lyckades jag locka in henne från hallen och då fick man minsann snabba på att pussa lite på henne:
Idag har det varit en bra & rolig dag, gärna fler sådana :-)
Idag åkte vi till Blentarp efter att vi först hämtat upp Molly & Ulrika. Alltid trevligare att ha sällskap än att åka själva hela vägen.
Vi småstartade med lite stadgeträning medans vi inväntade Enzo & Camilla och det är inte helt fel faktiskt, man samlar lixom ihop sig då.
Nästa övning blev markeringar, enkla/dubbla dummiesar och avslutades med en enkel fasan, detta funkade bra för oss alla trots att vi är lite olika fartmässigt... för några gick det i över 110 ut & in och för andra lite långsammare men det är inte alltid farten som har betydelse.
Sedan skedde något som nog varken jag eller Molly hade räknat med... när vi skulle ut på söket så fick jag gå med Ulrika & Molly med MOR. Vi skötte oss, men jag lovar att våra mattar fick jobba så svetten lackade för att vi skulle lämna av till dem istället för till våra egna mattar. Men gör man en sådan här sak så får de allt skylla sig själva.
Efter denna övning så begav vi oss tillbaka till bilarna... lite besvikna över att det redan var slut... men ack vad vi bedrog oss för några av oss blev transporterade till Sövde sjön och där blev det härlig svalkande vattenapportering.
Här kommer Kidden på väg upp:
Här smyger jag i vassen:
... och här på väg upp med nästa och se, trots bottenkänning så skakar jag mig inte:
Kan ni tänka er... 3 ggr kom jag upp och lämnade dummien utan att ha skakat mig, det var ett litet halleluja moment för MOR tror jag för högt och tydligt sa MOR: "det tar sig, det tar sig". Men dagens mer glasklara halleluja moment tror jag minsann att Ann hade när Elliot kom in till henne med fasanen:
På hemvägen blev det en snabbistur inom till Beck för att lämna en liten filt som han skall få möjlighet att snutta in lite med dofter av olika slag innan det är dags för hemfärd där vid Kristi himmelsfärdshelgen.
Efter några timmars vila så drog vi ut på stadspromenad med Lakkan & Marie. Idag besökte vi Möllevångstorgsgrillen. Lakkan käkar korv med väldans god aptit:
och så även jag:
Medans vi satt där och tryckte i oss lite käk så fick vi uppleva både bråk, tiggeri och så klart se massor av superglada MFF-fans (2-1 slutade dagens match för er som inte visste det).
Jag var jätteglad när vi började närma oss hemmet för jag visste att Lakkan skulle följa med oss hem medans hennes matte skulle vidare till sin brorsa ett par timmar. Jag trodde vi skulle ha lite myspys... men Lakkan tyckte tyvärr inte detsamma, hon ville bara att hennes matte skulle komma tillbaka och hämta henne:
Någongång lyckades jag locka in henne från hallen och då fick man minsann snabba på att pussa lite på henne:
Idag har det varit en bra & rolig dag, gärna fler sådana :-)
Myror i baken...
... hade jag idag påstod MOR. Men det var för att jag måste erkänna att jag var lite sugen på att hämta saker & ting, har ju inte fått gjort något på väldans länge.
I ottan steg vi upp, dock ej så tidigt som Ann-Sofi var i farten (4.29!). Strax efter 08.00 åkte vi iväg till sjöarna för att möta upp Sandy & Calla med matte.
MOR och jag hade gått en liten runda innan de kom... jag hade oxå hunnit hämta några dummiesar vid sidan om vattenbrynet som var ett förbjudet område.
Vi gick runt dammen och sedan fick vi börja med en stadgeövning. Ann-Sofi kastade en dummie och sa åt mig att hämta den, jag startade men fick snabbt klart för mig att gå på någon annans kommando inte var tillåtet. Så på nästkommande kommando så bara satt jag där och sedan gick MOR ut och hämtade dummien och kastade om den och då fick jag hämta direkt på MORS kommando. Samma övning gjordes sedan med Sandy & Calla oxå där MOR gav kommandona. En bra övning, tidigare har MOR använt en massa andra ord än APPORT och då har det inte varit så svårt... men här verkade det lixom vara OK att sticka.
Nästa övning, blev två enkelmarkeringar med fasaner efter att en fasan placerats ut för senare dirigering för min del, gick väl ok... men nässlor undviker jag mer än gärna om jag kan. Jag fick ett tips av MOR på hemvägen att det är bättre att springa fort som attan igenom dem än sakta... får väl försöka testa det nästa gång. Dirigeringen var inte klockren, sprang lite för långt ut men fick den i näsan på tillbakavägen. Calla & Sandy fick dubbelmarkeringar istället annars samma övningar och om jag inte gillar nässlor så gör Sandy det ännu mindre, men med lite stöttning så övervann hon obehaget och löste sin uppgift.
Sedan förflyttade vi oss och körde ett sök på samma ställe och på i stort sett samma vis som på det inofficiella provet för ett par veckor sedan. Jag fick börja och det var riktigt kul, jag sökte av området bra fick jag höra och hittade det jag skulle. Dock passade jag på att svalka mig lite när jag skulle hämta anden i vattenbrynet. Jag måste erkänna att jag blev rätt paff över att inte MOR kom farande så därför valde jag att gå upp igen och fortsätta sökandet. Jag hämtade in 5 vilt och en dummie och MOR var med på alla avlämningar utom en, hon stod väl och sov på den som vanligt. Jag hade sedan lite svårt för att koppla av medans Calla & Sandy sedan fick göra sina sök, jag for upp och ner stup i kvarten, men lugnt och sansat förpassades jag tillbaka till den från början anvisade platsen.
Sista övningen blev så äntligen på vatten, den första hamnade bara så att jag fick hämta den i vassen, men med en guppande levande fågel som störning precis intill, men jag valde rätt :-). Släppte så klart direkt för att skaka mig, men när A-S jagade på mig lite så satte jag fart hemåt och lämnade av. Andra markeringen hamnade en bit ut och jag fick ett uselt grepp för att jag skulle skynda mig, så jag fick lägga ner och ta nytt grepp men nästa gång jag la ner och skakade mig var inte förräns jag var utom räckhåll för A-S & MOR, men snart kom hon farandes igen A-S och då var det ett snabbt upptag som gällde och in till MOR. Jag laddade om rejält för att hämta nästa i vattnet men där lurade A-S mig, hon kastade den på land istället. Jag slog då dagens hastighetsrekord, rundade hörnan så att sanden/grusen for omkring och det orsakade att jag hade lite svårt för att stanna så jag kom lite långt, men med lite stöttning så redde jag ut det hela.
Calla & Sandy fick vars en markering & sedan en dirigering... vilka dom löste hur bra som helst och jag undrar hur f-n dom klarar av att inte skaka sig direkt, hm...
Jag tyckte att MOR betedde sig lite underligt idag... hon höjde knappt rösten en endaste gång fast att jag hade lite problem med stadgan och jag blev väldigt glatt bemött på ingångarna. Ny taktik? I så fall var den nog rätt lyckosam.
När vi var klara så fick vi busa av oss bäst vi ville och jag lovar, det var inga dåliga rundor som damerna tog sig... jag var lite mer försiktig och höll koll på så att inte MOR försvann.
Känslan från idag hoppas jag håller i sig tills nästa helg, jag skall nämligen få en ny chans igen då :-)
Jag har massor att träna på... upptag och så kan nog jag & MOR fixa själva men vattnet är en gåta, någon som har ett bra tips på hur jag skall kunna hålla på mina skakningar tills efter avlämnandet? MOR har prövat det mesta, att stå i vattnet, att springa och gömma sig, bara stå & vara tyst, tjata ihjäl ordet HÅLL FAST. HJÄLP, vad finns mer?
Tack för träningshjälpen idag A-S, du är lite väl läskig ibland... men fart på mig får du allt!
Fr o m imorgon så skall jag vara ute och cykla mer än vad jag brukar, pratades något om bättre kondis idag. Visst kan jag ställa upp och hjälpa MOR bättra på sin dåliga :-)
I ottan steg vi upp, dock ej så tidigt som Ann-Sofi var i farten (4.29!). Strax efter 08.00 åkte vi iväg till sjöarna för att möta upp Sandy & Calla med matte.
MOR och jag hade gått en liten runda innan de kom... jag hade oxå hunnit hämta några dummiesar vid sidan om vattenbrynet som var ett förbjudet område.
Vi gick runt dammen och sedan fick vi börja med en stadgeövning. Ann-Sofi kastade en dummie och sa åt mig att hämta den, jag startade men fick snabbt klart för mig att gå på någon annans kommando inte var tillåtet. Så på nästkommande kommando så bara satt jag där och sedan gick MOR ut och hämtade dummien och kastade om den och då fick jag hämta direkt på MORS kommando. Samma övning gjordes sedan med Sandy & Calla oxå där MOR gav kommandona. En bra övning, tidigare har MOR använt en massa andra ord än APPORT och då har det inte varit så svårt... men här verkade det lixom vara OK att sticka.
Nästa övning, blev två enkelmarkeringar med fasaner efter att en fasan placerats ut för senare dirigering för min del, gick väl ok... men nässlor undviker jag mer än gärna om jag kan. Jag fick ett tips av MOR på hemvägen att det är bättre att springa fort som attan igenom dem än sakta... får väl försöka testa det nästa gång. Dirigeringen var inte klockren, sprang lite för långt ut men fick den i näsan på tillbakavägen. Calla & Sandy fick dubbelmarkeringar istället annars samma övningar och om jag inte gillar nässlor så gör Sandy det ännu mindre, men med lite stöttning så övervann hon obehaget och löste sin uppgift.
Sedan förflyttade vi oss och körde ett sök på samma ställe och på i stort sett samma vis som på det inofficiella provet för ett par veckor sedan. Jag fick börja och det var riktigt kul, jag sökte av området bra fick jag höra och hittade det jag skulle. Dock passade jag på att svalka mig lite när jag skulle hämta anden i vattenbrynet. Jag måste erkänna att jag blev rätt paff över att inte MOR kom farande så därför valde jag att gå upp igen och fortsätta sökandet. Jag hämtade in 5 vilt och en dummie och MOR var med på alla avlämningar utom en, hon stod väl och sov på den som vanligt. Jag hade sedan lite svårt för att koppla av medans Calla & Sandy sedan fick göra sina sök, jag for upp och ner stup i kvarten, men lugnt och sansat förpassades jag tillbaka till den från början anvisade platsen.
Sista övningen blev så äntligen på vatten, den första hamnade bara så att jag fick hämta den i vassen, men med en guppande levande fågel som störning precis intill, men jag valde rätt :-). Släppte så klart direkt för att skaka mig, men när A-S jagade på mig lite så satte jag fart hemåt och lämnade av. Andra markeringen hamnade en bit ut och jag fick ett uselt grepp för att jag skulle skynda mig, så jag fick lägga ner och ta nytt grepp men nästa gång jag la ner och skakade mig var inte förräns jag var utom räckhåll för A-S & MOR, men snart kom hon farandes igen A-S och då var det ett snabbt upptag som gällde och in till MOR. Jag laddade om rejält för att hämta nästa i vattnet men där lurade A-S mig, hon kastade den på land istället. Jag slog då dagens hastighetsrekord, rundade hörnan så att sanden/grusen for omkring och det orsakade att jag hade lite svårt för att stanna så jag kom lite långt, men med lite stöttning så redde jag ut det hela.
Calla & Sandy fick vars en markering & sedan en dirigering... vilka dom löste hur bra som helst och jag undrar hur f-n dom klarar av att inte skaka sig direkt, hm...
Jag tyckte att MOR betedde sig lite underligt idag... hon höjde knappt rösten en endaste gång fast att jag hade lite problem med stadgan och jag blev väldigt glatt bemött på ingångarna. Ny taktik? I så fall var den nog rätt lyckosam.
När vi var klara så fick vi busa av oss bäst vi ville och jag lovar, det var inga dåliga rundor som damerna tog sig... jag var lite mer försiktig och höll koll på så att inte MOR försvann.
Känslan från idag hoppas jag håller i sig tills nästa helg, jag skall nämligen få en ny chans igen då :-)
Jag har massor att träna på... upptag och så kan nog jag & MOR fixa själva men vattnet är en gåta, någon som har ett bra tips på hur jag skall kunna hålla på mina skakningar tills efter avlämnandet? MOR har prövat det mesta, att stå i vattnet, att springa och gömma sig, bara stå & vara tyst, tjata ihjäl ordet HÅLL FAST. HJÄLP, vad finns mer?
Tack för träningshjälpen idag A-S, du är lite väl läskig ibland... men fart på mig får du allt!
Fr o m imorgon så skall jag vara ute och cykla mer än vad jag brukar, pratades något om bättre kondis idag. Visst kan jag ställa upp och hjälpa MOR bättra på sin dåliga :-)
Nu är det slut...
... på Fart & Fläkt, i alla fall är Tävlingslydnadskursen slut.
Men 3 veckor framöver går det dock att åka dit på Drop-in träning en dag/vecka. MOR säger att vi får se hur det blir med den saken, beslut skall fattas efter turen till Höör på fredag.
Träningen igår gick ut på att alla 4-beningar kördes igenom i den klass där man befinner sig tävlingsmässigt. För mig blev det en Lk1 genomkörning med Ingrid (Nikkis matte som "tävlingsledare"). Det gick inte strålande... men inte heller helt åt skogen... men den stora frågan är om min insats hade räckt till ett 1:a pris?
Skogen skall jag förhoppningsvis få komma ut till imorgon och inte bara det, jag skall få träffa Lakkan igen då :-)
Men 3 veckor framöver går det dock att åka dit på Drop-in träning en dag/vecka. MOR säger att vi får se hur det blir med den saken, beslut skall fattas efter turen till Höör på fredag.
Träningen igår gick ut på att alla 4-beningar kördes igenom i den klass där man befinner sig tävlingsmässigt. För mig blev det en Lk1 genomkörning med Ingrid (Nikkis matte som "tävlingsledare"). Det gick inte strålande... men inte heller helt åt skogen... men den stora frågan är om min insats hade räckt till ett 1:a pris?
Skogen skall jag förhoppningsvis få komma ut till imorgon och inte bara det, jag skall få träffa Lakkan igen då :-)
FART...
... FLÄKT utan löptikar & med framlänges- & baklängesbelöning, ja då jäklar
blir det fart på den här killen skall ni veta.
Tisdagskvällens träningspass genomfördes stationsvis. Lisa hade satt upp 8
stationer, en till varje ekipage.
Vi började med en gemensam platsliggning & tandvisning för dem som behövde det. Därefter blev vi hänvisade till olika startstationer. Jag & MOR blev hänvisade till att börja på station 4.
Station 4 - Hopp
Jag hoppar gärna ut men har inte riktigt fattat att jag måste vända mig
rakt mot hindret igen... men kanske kan en baklängesbelöning fixa detta,
undras varför inte MOR tänkt på det? Får pröva och se en annan gång.
Station 5 - Inkallning med ställande
Belöningskålen placeras bakom mig. Jag springer, inte i racerfart men jag
lunkar inte i alla fall mot MOR och stannar gör jag så när som på ett steg
och sedan lovar jag att det blir mera fart ut till belöningen.
Station 6 - Fjärrdirigering
Belöningskålen placeras bakom mig. Attans vad LIGG-SITT-LIGG-SITT går undan
och inte en millimeters framåtförflyttning. På LIGG-SITT-STÅ-SITT-LIGG så
stegade jag framåt på STÅ:et, jag trodde det betydde att jag sedan skulle
få belöna mig själv.
Station 7 - Läggande/Ställande/Sättande under gång
Belöningskålen placeras bakom mig och inte blev det något SITT-LIGG här
inte, det blev LIGG direkt (ja inte så där pang ner... men det går väl att
jobba upp sig på kan jag tro.
Station 8 - Egen platsliggning
Tanken var att jag skulle ligga där snällt och stilla medans de andra
4-beningarna var aktiva runt omkring mig. Det var väl en baggis att ligga
kvar, men jag fick inte lägga mig bekvämt, jag fick inte snusa ett endaste
litet dugg för då var MOR på mig som en hök. HELT STILLA var det tydligen
som gällde... lite svårare må jag säga
Station 1 - Linförighet/Frittfölj
På denna station fick man träffa Lisa. Som vanligt släppte jag direkt
fokus efter första steget som MOR tog, men efter en stunds prövande på
olika sätt så var kontakten riktigt god och herregud vad det regnade
köttbullsbitar där ett tag. Sedan blev det lite snålare men dom fortsatte att komma
eftersom att jag fortsatte hålla god kontakt.
Station 2 - Apportering
Den vanliga träapporten hämtar jag glatt och likaså metallapporten och
kommer in bra. Jag fick hämta en vittringspinne också och den vet jag att
man INTE får tugga på. Men det svåra här är att ta rätt pinne när det finns
mer än 1, MOR säger att jag måste lära mig att ta den som luktar henne, hm...
Station 3 - Rutan
Belöningsskålen placeras framför mig och här blir det full fart framåt in
genom rutan och på kommandot STANNA så stannar jag nästan på direkten och
får sedan fortsätta framåt till skålen.
Då vi alla återsamlades så blev jag omnämnd av Lisa, hon tyckte sig se en positiv förändring hos mig på linförigheten. Usch, nu har jag allt lite att leva upp till framöver. Någon start i Lk II lär nog allt dröja lite... för jag tror inte att jag fixar momenten riktigt utan belöningsskålen och jag har förstått att man inte får ha den med vid tävling , men tänk så bra det hade kunnat gå!
Nu återstår bara en träningsgång och sedan en tävling i Höör med några av mina nya träningskompisar.
Ingrid & Nicki:
Ulf, Ulla med Myrra & Caroline med Smilla och i högernederkant Kymene:
Susanne & Kajza:
... och nytillskottet (Myrras brorsa):
blir det fart på den här killen skall ni veta.
Tisdagskvällens träningspass genomfördes stationsvis. Lisa hade satt upp 8
stationer, en till varje ekipage.
Vi började med en gemensam platsliggning & tandvisning för dem som behövde det. Därefter blev vi hänvisade till olika startstationer. Jag & MOR blev hänvisade till att börja på station 4.
Station 4 - Hopp
Jag hoppar gärna ut men har inte riktigt fattat att jag måste vända mig
rakt mot hindret igen... men kanske kan en baklängesbelöning fixa detta,
undras varför inte MOR tänkt på det? Får pröva och se en annan gång.
Station 5 - Inkallning med ställande
Belöningskålen placeras bakom mig. Jag springer, inte i racerfart men jag
lunkar inte i alla fall mot MOR och stannar gör jag så när som på ett steg
och sedan lovar jag att det blir mera fart ut till belöningen.
Station 6 - Fjärrdirigering
Belöningskålen placeras bakom mig. Attans vad LIGG-SITT-LIGG-SITT går undan
och inte en millimeters framåtförflyttning. På LIGG-SITT-STÅ-SITT-LIGG så
stegade jag framåt på STÅ:et, jag trodde det betydde att jag sedan skulle
få belöna mig själv.
Station 7 - Läggande/Ställande/Sättande under gång
Belöningskålen placeras bakom mig och inte blev det något SITT-LIGG här
inte, det blev LIGG direkt (ja inte så där pang ner... men det går väl att
jobba upp sig på kan jag tro.
Station 8 - Egen platsliggning
Tanken var att jag skulle ligga där snällt och stilla medans de andra
4-beningarna var aktiva runt omkring mig. Det var väl en baggis att ligga
kvar, men jag fick inte lägga mig bekvämt, jag fick inte snusa ett endaste
litet dugg för då var MOR på mig som en hök. HELT STILLA var det tydligen
som gällde... lite svårare må jag säga
Station 1 - Linförighet/Frittfölj
På denna station fick man träffa Lisa. Som vanligt släppte jag direkt
fokus efter första steget som MOR tog, men efter en stunds prövande på
olika sätt så var kontakten riktigt god och herregud vad det regnade
köttbullsbitar där ett tag. Sedan blev det lite snålare men dom fortsatte att komma
eftersom att jag fortsatte hålla god kontakt.
Station 2 - Apportering
Den vanliga träapporten hämtar jag glatt och likaså metallapporten och
kommer in bra. Jag fick hämta en vittringspinne också och den vet jag att
man INTE får tugga på. Men det svåra här är att ta rätt pinne när det finns
mer än 1, MOR säger att jag måste lära mig att ta den som luktar henne, hm...
Station 3 - Rutan
Belöningsskålen placeras framför mig och här blir det full fart framåt in
genom rutan och på kommandot STANNA så stannar jag nästan på direkten och
får sedan fortsätta framåt till skålen.
Då vi alla återsamlades så blev jag omnämnd av Lisa, hon tyckte sig se en positiv förändring hos mig på linförigheten. Usch, nu har jag allt lite att leva upp till framöver. Någon start i Lk II lär nog allt dröja lite... för jag tror inte att jag fixar momenten riktigt utan belöningsskålen och jag har förstått att man inte får ha den med vid tävling , men tänk så bra det hade kunnat gå!
Nu återstår bara en träningsgång och sedan en tävling i Höör med några av mina nya träningskompisar.
Ingrid & Nicki:
Ulf, Ulla med Myrra & Caroline med Smilla och i högernederkant Kymene:
Susanne & Kajza:
... och nytillskottet (Myrras brorsa):