Nu har jag fått den första...
MOR och jag satt och mös en stund när hon kom hem från jobb.
Mystunden skulle avslutas med att MOR skulle ta ett litet klipp på mina klor. Jag lägger mig på rygg med benen i vädret och då ser MOR den "rackaren" sittande i min ljumske.
Jag trodde MOR var tuff oavsett vad som gäller, men här har jag hittat en svaghet. Hon är mesig när det gäller att ta bort en liten fästing (denna var i och för sig ganska stor).
Tur att vi har Lena (Guinness matte), hon tog den utan något som helst problem. Jag reagerade knappt när hon tog den, men är oerhört tacksam över att den är borta. Den var faktiskt lite irriterande att ha sittande där den satt. Lite röd och svullen är jag fortfarande, men MOR håller koll.
men mor e ju en mes
Stackars dej Wallander =(!De e jätteäckligt me fästingar.O vet du va?Min matte som e sådan jättedjurvän,hon e inte klok för hon har många fiffiga sätt att döda en fästing på(alltså när dom är borttagna).Hon hatar de små krypen o kan t.o.m.tänka sej att plåga ihjäl dom.Tror de beror på att min "storebror" fick sjukdom av dom o blev jättedålig.Säj åt din matte att genast köpa Scalibor-halsband till dej.Kramizar från Elliot
glömde en sak...köp en fästingpenna också.Dom e jättebra o man behöver inte ens ta i de små äckliga krypen.Örk!
Niklas, du har verkligen ingen rätt att uttala dig om att min MOR är en mes. Jag tänker inte berätta detta för henne, för jag tror att hon blir väldigt ledsen då.
Elliot, allt är lugnt igen, rodnaden & svullnaden är nere.
Jag har också uppfattat det som att din matte är en riktig djurvän, men tvivlar lite nu efter det du berättat för mig.
Men jag kan förlåta henne om det är så att hennes eventuella "plågeri" bara gäller för fästingar.
Vi ses i morrn på viltspårskursen.