Anfall...
Imorse gick jag & MOR över Stadsteaterns "piazza" och blev näst intill anfallna av Herr & Fru Mås (med barnen gömda i buskarna). Usch, nu kan vi inte gå där heller, vi har fått flytta oss från en del av M-parken för att dom var där tidigare. Fy vad läskigt det var, MOR fick ducka rejält, det verkade som om dom var ute efter henne mest. Föstår inte varför, vi hade inte gjort dem ett endaste dugg. Vi fick fly hals över huvud för att undvika blodvite.
Ha,då vet ni hur min katt Bonus känner sej!Det slår nämligen aldrig fel när han går ut så kommer några näsvisa skator och springer efter honom,kraxar och bär sig åt och kniper honom i svansen!Till och med jag har lärt mej att:När skatorna väsnas så vet jag att Bonus är på ingång.
Huruvida han har gjort dom
något,låter jag vara osagt.Men dumma är dom i varje fall.
Nej, det låter ju inget vidare med fåglar som anfaller. Det har vi inga här ute i skogen. Här är det jag som smyger på fåglar men jag lyckas aldrig fånga några. Särskilt inte när den där andra hunden här är så korkad att han skäller på fåglarna. Man måste ju vara så tyst så tyst, smyga fram och sedan göra en blixt-attack. Jag börjar dock tvivla på att jag någonsin får jaktlycka men strunt samma, det är att skrämma dem som är höjdpunkten.
Jag tror inte Bonus heller gör något, jag tror bara vissa fåglar är opålitliga och bara skall anfalla för att de skall anfalla.
Jag smyger också på fåglarna i M-parken, men det är lite svårare när man kopplad, en blixt-attack skulle inte MORS händer klara så jag måste hålla mig till spaningsläget.
Du säg inte det Lakrits, att du tvivlar på en lyckosam jaktlycka, endera dagen så bara funkar det!
För två veckor sedan ungefär lyckades jag fånga en koltrast. Tyvärr var matte bara tre steg bakom mig så det var inte någon lång stund jag fick behålla fågeln och lyckokänslan. Men det var häftigt. Matte var glad att jag höll den så försiktigt att den inte blev skadad. Men jag kommer bombis att försöka göra om bravuren.
Wow...vilken känsla det måste ha varit. Okej, jag ger inte upp. Vem vet...fåglarna i fjällen kanske är långsammare. Eller så finns det kanske andra roliga djur att spana på.
Zappy, vad duktigt av dig att du var så försiktig. Men det hade väl inte varit någon skillnad om matte varit längre ifrån, du hade väl bara hållt kvar den lika försiktigt, eller?
Ja du Lakrits, vi lär väl kanske få höra både ett & annat när du fått "huserat" omkring i fjällen.