På Bastudden igen...
...fast denna gång utan MOR.
Igår blev det ännu en lång bilresa. Jag var lite trumpen, tyckte det var segt men så blev jag ju rikligt belönad när vi kom fram till Bastudden. Jag och Lakrits sprang och sprang och badade medan Marie och Syster Yster packade in från bilen och såg till så att vi kom i ordning.
Jag hade lite svårt att komma till ro i natt men när Marie somnade så släckte även jag lampan. Sedan vaknade jag i morse och ville hitta på en masa kul med Lakkan men Marie ville sova mer så jag fick vänta en stund. Strax innan åtta gick vi upp och så höll vi igång under förmiddagen med olika saker tills Syster Yster gick upp.
Här sitter jag framför huset. 
Jag och Lakkan på span ut över viken. 
Så ljuvligt.
I eftermiddags åkte vi och handlade en runda. Jag ville ogärna in i bilen men ville inte heller vara kvar själv. Men det var inte så farligt och när vi kom hem gick vi en runda ner till campingen. Sedan blev det korvgrillning. Medan Marie fixade till brasan så badade Syster Yster med mig och Lakkan. Jag har aldrig simmat så långt ut för som idag och kände mig riktigt stolt. 
Nu är det mörkt ute och en brasa har tänts inomhus istället. Lakkan ligger på soffan och sover på sitt blåa överkast. Jag ska också försöka komma till ro nu.
Ah, uppdatering igen innan jag hann lamna din sida...
Tycker du ser lite ledsen ut pa forsta bilden :-( men det arr nog bara en synvilla!
Sa langt ut du simmat, nasta lika langt ut som FAR simmar varje dag. Igar var det jattehoga vagor och starka strommar och man fick inte bada sa langt ut som man ville, men det var det manga dummingar som gjorde i alla fall och da fick badvakterna skynda sig ut och hamta in dom (dock inte FAR).
Fortsatt att njuta av Bastudden och fortsatt att skota dig (forsok att sov lite langre, jag vet att du kan det!)
Vi ses om ett par dagar!
Åååååh vad mysigt ni har det du och Lakkan. Suck!
Bra att FAR är försiktig och inte simmar för långt ut. Men om du Walle tränar ordentligt nu kan du vara livräddare om FAR skulle simma för långt ut här hemma.
Vilken tur du har Walle som har så fina passare när MOR o FAR är borta! Och sen blir det ju lite allvar när de kommer hem! Sköt dig nu på kursen, annars kan jag inte berätta för Kent och hans Guiness att vi känner varann ju! Pinsamt... Tassisar Salsa