Överraskningarnas...

... eftermiddag.

Idag har MOR varit ledig fast att det har varit en vanlig arbetsdag. Vi tog sovmorgon till klockan 8 och vilken skillnad det är att gå ut vid den tiden jämfört med klockan 06.30 som vi brukar, det vimlar av både 2 & 4-beningar.

Förmiddagen sprang iväg... MOR var bl a på posten och hämtade ett paket med några konstiga änder/dummiesar som vi tydligen skall använda oss av när vi skall träna vattenapportering. De lär vara avsedda speciellt för vattenträning, skall bli spännande att få hämta in dem så småningom.

När klockan började närma sig 13.00 så började MOR byta kläder och packa ryggan och pratade med FAR om att åka och lägga spår. Ja ha tänkte jag, då är det lika bra att gå och lägga sig och ta en eftermiddagslur. Men när MOR stod färdig i hallen så kallade hon på mig. Hipp Hipp Hurra jag skulle få följa med. Efter att vi kört en stund så kände jag igen en bekant del, vi körde över färristen till Lakritsskogen... men nu hade vi väl allt kört lite fel tänkte jag. MOR parkerade bilen och efter en liten stund kom hon ut med Lakrits och Lakrits fick hoppa in till mig. Men Marie då, var var hon, skulle inte hon med? Nej, det visade sig att hon körde från sitt jobb direkt till Kyllingahus.

När alla spåren var lagda, efter lite besvär med bäckar, trasiga spongar, sörjigheter mm så fick vi komma ur bilarna igen för att få oss en rejäl rastningstur. Vi sprang fort fort och jagade varann omvatannat, ibland var jag först & ibland Lakrits. På tillbakavägen fick min känsliga nos vittring på vatten och jag drog iväg. När jag badat färdigt kom jag snällt tillbaka.  Duktigt va?

När resterande blod var återlämnat på samlingsplatsen så var det dags att åka hemåt. När vi skulle gå upp ur garaget så gick vi inte upp vår vanliga väg, vi tog utgången via garageporten. Jag trodde knappt mina ögon, Lakrits bil stod parkerad där på andra sidan gatan. Hon var alltså med oss hem oxå.  

När vi kom upp i lägenheten så busade vi först lite, fick sedan lite mat i magen för att busa lite till medans MOR lagade mat till 2-beningarna och sedan lite till och lite till medans 2-beningarna åt. Först vid 21-tiden tog batterierna slut för oss båda av naturliga själ.

Detta var verkligen en dag fylld av överraskningar... hoppas jag får uppleva sådana dagar fler gånger. SKITLAJBANS!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback