... mot oss förtillfället billösa stackare.

MOR hade fått erbjudande om att få låna en bil idag, men då MOR ställde vissa kontrollfrågor så stöp det hela på att den bilen var en automatare och det har MOR aldrig kört i hela sitt liv och ville så ej heller göra för första gången i denna situation. Så istället steg Fredrik & Sigge upp och skjutsade oss till Lomma denna söndagsmorgon. 

Vi hann gå en runda innan de andra dök upp, vi blev inte så många...  det är ju flunsatider för tillfället. Men MBS var på plats likaså EK & UM och så vi HFW förstås.

Nu till självaste träningen:
Vi promenixade ut i furet och satte igång direkt med vars 2 markeringar med varierande avstånd. Undrar förresten av vilken anledning vi slapp stadgeövningarna idag? Mina 2 markeringar spikade jag bra trots att Kidden befann sig därute (fast på andra sidan), hemspringet gick spikrakt, inga vändor och avlämnandet skedde snyggt sittande vid MORS vänstra sida.
Lilla söta löpande Molly i väntan på sin tur:

Vi förlyttade oss sedan till en plats där aldrig jag tränat förut. Där blev det först en enkelmarkering där vi var tvungna att ta oss igenom lite snårighet på både vägen ut & in. Sedan blev det en dubbelmarkering, en på samma ställe och en på motsatta hållet. Här fick man släppa fokus på den första för att vändas upp mot den andra för att återigen vändas tillbaka och skickas på den första och när den var avlämnad så vändes man upp mot den andra och ja så var det fixat.

Bell på väg in från den snåriga markeringen:

Kidden på väg ut:

Glad Walle efter lyckad grävning, jag passade på medans MOR var ute på fotograferingstur (obs! det är ingen mask som hänger i mungipan, bara lite dräggel:

Sedan förflyttning igen och därefter en lång markering med en efterföljande dirigering (en dummie hade smugits ner på marken när vi var på väg tillbaka).
Jag ut:

Jag in:

Dirigerad ut igen:

Pang på och hem igen:

Sedan fick vi vila hjärnorna lite medans vi fick ta oss en längre kisserunda med en liten paus när M försvann från sina killar för att förbereda för våran långa dirigeringsövning senare.

Sedan fick vi göra linjeupptag på Lommas längsta och spikraka stig, 10 dummiesar var utlagda med ett par meters mellanrum. Här gjorde jag en liten fadäs, jag valde inte den närmaste tygdummiesen, jag tog den andra kanindummiesen först, men annars fanns det inget att klaga på för MOR.

I lomma växer dummiesar på träd... jättepraktiskt:

Sista övningen för dagen var en skitlång dirigering. Jag sprang rakt ut till det var ca 1/4 del kvar, då vek jag av till höger och sprang runt lite, MOR fick stopp på mig efter ett tag och sedan lydde jag order att fortsätta rakt ut. Dock kom jag lite långt ut men när jag vände tillbaka så fick jag dummisen i nosa min och gladeligen vände jag hemåt.

Istället för att ta bussen hem så fick vi erbjudande att åka med MBS och det tackade vi naturligtvis inte nej till. Jag hade lite svårt för att våga ta hoppet upp i deras höga bil, men med lite hjälp så gick det bra. Det tog dock lite tid innan vi kom iväg för Margareta hade plötsligt ingen bilnyckel, men hon hade öppnat bilen så den kunde inte vara så långt borta. Först genomgicks alla fickor i jacka & byxor, sedan gicks hela bilen igenom, men ingen ingen nyckel i sikte. M hade varit en tur om klubbstugans baksida så lite letande gjordes där oxå, men ack nej. Vi fick hoppa ut igen för att se så att inte nyckeln trillat ur M:s ficka då hon var i bäddade innan vi hoppade in första gången, men nä de var spårlöst borta. MOR bad M börja klä av sig och tillsammans skulle jackan gås igenom och vad fann MOR, nyckeln så klart, den låg i fickan som man kan nå lixom från sidan. Ha ha, M hade burit omkring på den hela tiden. Vi kom iväg och vi är fortfarande övertygade om att vi trots allt ändå kom hem snabbare än med bussen. 
På bilden är det jag längst till vänster.

MOR berömde mig efter dagens träning, poängterade att jag inte tramsat en enda gång vid avlämnandet och sa att detta nog var den bästa träningen jag genomfört på mina snart 3 år. Jag kände det faktiskt så själv oxå och måste säga att det var roligare så här utan tjafs.

Tack för en trevlig träningsförmiddag och så klart ett spciellt stort TACK till våra privatchaufförer.