Nu slår...
... vi ihop våra påsar jag & brorsan och skriver om våra dagar på www.stadsflattarna.se istället.
Hoppas du/ni har lust att hänga med över!
Vi ger inte upp...
... hoppet (och lägger dagens jaktträning behind oss på direkten)!
Det kan tydligen aldrig bli försent att bli en riktig vinnare :-)
Kolla in detta:
http://www.vimeo.com/7356697
Jag & flocken önskar ALLA läsare en trevlig & jättemysig 1:a advent!
Mest lek...
... men lite allvar blev det på träningen idag.
Jag trodde faktiskt inte att vi skulle åka dit överhuvudtaget... men ibland tror man fel.
Först blev det en liten runda för mig & Beck i skogen... Beck in i bilen och platsliggning för mig. Att jag för ett tag sedan satte mig upp på platsliggeningen var bara ett undantag, vilket jag berättat för MOR flera gånger och nu tror jag att hon fattat det (äntligen). Jag ligger så snällt & stilla nuförtiden.
När platsliggningen var genomförd så åkte jag in i bilen & Beck ut. När de ca en kvart senare var tillbaka så var det min tur att träna lite. Vi gjorde lite av varje för oss själva, men det blev mest lek & bus. Efter en stund slöt Margareta & Spot upp till oss och då körde vi lite gemensamt. Bl a testade MOR ett nytt kommando på rutan & hoppet, dvs "UT" och jag måste erkänna att det var lite lättare att lyfta på rumpan då och bege sig utåt. Undras om det är OK att hon använder det kommandot istället om vi skulle komma ut igen och tävla?
Vi fick ikväll matleverans och det blir man alltid lika glad för... skulle ju vara hemskt att vakna upp en morgon och det var tomt i tunnan... man vill ju inte det skall vara lika tomt där som i tvåbeningarnas kylskåp ibland.
Nä nu skall jag lämna över datorn till LILLEBROR... han vill ju oxå skriva ett par rader i sin nya blogg.
På återhörande endera dagen!
Fredag, lördag...
... fick jag inte vara så mycket i farten men idag blev det desto bättre (i alla fall till en början).
I förrgår åkte MOR med Marie & Lakkan till TEBA och det blev tyvärr inte inköp av allt som jag hade önskat. Men lite & dyrt blev det tydligen i alla fall. Några julklappar blev inhandlade... så i påsen fick man inte snusa alldeles för mycket. Men en sak fick vi se och det var nog det bästaste, en apportkastare var inköpt som vi i träningsgänget skall nyttja tillsammans framöver (skall testas på Ängshög på lördag).
Igår hände absolut ingenting. Jag fick stanna hem när Beck & MOR åkte till Lomma och hade det roligt :-(
Mer om detta kan ni läsa här.
Men idag fick jag följa med och Beck stanna hemma. Vi körde iväg till Eva & Kidd och vi blev ett litet nätt träningsgäng, det var bara Berit & Vira som oxå slöt upp, de andra hade annat för sig denna något regninga dag.
Vi satte igång nästan direkt och jag fick börja på dirigeringsstationen och det gick klockrent och det var så skönt att få denna start för oss båda. På station 2 blev det långa dubbelmarkeringar, där en dummie hamnade på var sida om stigen, gick oxå bra!. På station 3 blev det dubbelmarkeringar i högt gräs på olika avstånd, här krävs det mycket mera träning. På station 4 blev det först en enkelmarkering med stopp och sedan ett linjetag. På station 5 blev det ett sök - men här var mina batterier nästan helt urladdade och när jag hämtat 2 dummiesar så var dom helt slut! Synd att det skulle sluta så... men vi glömmer station 5 och tar med oss det andra som ändå fungerade riktigt bra & hyfsat bra.
Nu skall vi ta nya tag till nästa helg och se till att batterierna är fulladdade!
Ps. Margareta, jag säger bara en sak... Beck & MOR får gärna åka med dig & Pärla på utställning flera gånger och vara borta hur länge som helst :-)
I förrgår åkte MOR med Marie & Lakkan till TEBA och det blev tyvärr inte inköp av allt som jag hade önskat. Men lite & dyrt blev det tydligen i alla fall. Några julklappar blev inhandlade... så i påsen fick man inte snusa alldeles för mycket. Men en sak fick vi se och det var nog det bästaste, en apportkastare var inköpt som vi i träningsgänget skall nyttja tillsammans framöver (skall testas på Ängshög på lördag).
Igår hände absolut ingenting. Jag fick stanna hem när Beck & MOR åkte till Lomma och hade det roligt :-(
Mer om detta kan ni läsa här.
Men idag fick jag följa med och Beck stanna hemma. Vi körde iväg till Eva & Kidd och vi blev ett litet nätt träningsgäng, det var bara Berit & Vira som oxå slöt upp, de andra hade annat för sig denna något regninga dag.
Vi satte igång nästan direkt och jag fick börja på dirigeringsstationen och det gick klockrent och det var så skönt att få denna start för oss båda. På station 2 blev det långa dubbelmarkeringar, där en dummie hamnade på var sida om stigen, gick oxå bra!. På station 3 blev det dubbelmarkeringar i högt gräs på olika avstånd, här krävs det mycket mera träning. På station 4 blev det först en enkelmarkering med stopp och sedan ett linjetag. På station 5 blev det ett sök - men här var mina batterier nästan helt urladdade och när jag hämtat 2 dummiesar så var dom helt slut! Synd att det skulle sluta så... men vi glömmer station 5 och tar med oss det andra som ändå fungerade riktigt bra & hyfsat bra.
Nu skall vi ta nya tag till nästa helg och se till att batterierna är fulladdade!
Ps. Margareta, jag säger bara en sak... Beck & MOR får gärna åka med dig & Pärla på utställning flera gånger och vara borta hur länge som helst :-)
Yes...
... idag har brorsan Elliot ...
... med sin matte Ann bärgat hem 1:a etta i Lkl I.
Så hemlighetsfulla har dom varit... men vi har dock märkt att dom intensivtränat med siktet rätt inställt :-)
Stort GRATTIS till ER båda!
Ps. Hoppas vi ses imorgon så att vi kan få fira lite och sedan blir det väl obligatorisk tårtbjudning på klubben på måndag så att vi kan fira lite till, eller?
... med sin matte Ann bärgat hem 1:a etta i Lkl I.
Så hemlighetsfulla har dom varit... men vi har dock märkt att dom intensivtränat med siktet rätt inställt :-)
Stort GRATTIS till ER båda!
Ps. Hoppas vi ses imorgon så att vi kan få fira lite och sedan blir det väl obligatorisk tårtbjudning på klubben på måndag så att vi kan fira lite till, eller?
Kan man ha det...
... bättre än vad jag & Beck har det, tror minsann inte det!
Efter lunch blev vi upphämtade av Marie... så himlans gulligt av henne först bjuda ut oss till Solgläntan och dessutom transportera oss dit. Ingen Lakrits var med till min stora besvikelse först. Men anledningen var att det inte riktigt hade fungerat att vara 3 som skulle ha delat bur. Så vi hämtade sedan upp Lakrits på dagis och sedan var det bus & gos för hela slanten tills MOR hämtade oss vi halv 7 snåret.
Vilken eftermiddag/kväll vi haft. Vi fick gräva hur mycket vi ville på anvisad plats i trädgården och jag lovar att inte en nos var ren heller:-). Vi busade, sprang som galningar och Beck han hängde på väldans bra. Han & Lakkan hade jädrans skojsigt emellanåt, Beck verkar oxå gilla att bli jagad. Sedan ställer Beck mer än gärna upp på att hjälpa till med lite trädgårdsarbete, såsom räfsning mm. Vi åkte oxå bil ner till fältet där vi verkligen fick sträcka ut ordentligt och känna en enorm frihet.
Så klart blev det märgbensgnag & strax innan hemgång så blev det grillad TJOCKKORV....MUMS!
Tack snälla Marie & Lakkan för att vi fick tillbringa en härlig eftermiddag med er!
Nu har jag skrivit en liten önskelista till MOR... hörde minsann att MOR & Marie skall göra ett besök på TEBA imorgon sen eftermiddag.
Efter lunch blev vi upphämtade av Marie... så himlans gulligt av henne först bjuda ut oss till Solgläntan och dessutom transportera oss dit. Ingen Lakrits var med till min stora besvikelse först. Men anledningen var att det inte riktigt hade fungerat att vara 3 som skulle ha delat bur. Så vi hämtade sedan upp Lakrits på dagis och sedan var det bus & gos för hela slanten tills MOR hämtade oss vi halv 7 snåret.
Vilken eftermiddag/kväll vi haft. Vi fick gräva hur mycket vi ville på anvisad plats i trädgården och jag lovar att inte en nos var ren heller:-). Vi busade, sprang som galningar och Beck han hängde på väldans bra. Han & Lakkan hade jädrans skojsigt emellanåt, Beck verkar oxå gilla att bli jagad. Sedan ställer Beck mer än gärna upp på att hjälpa till med lite trädgårdsarbete, såsom räfsning mm. Vi åkte oxå bil ner till fältet där vi verkligen fick sträcka ut ordentligt och känna en enorm frihet.
Så klart blev det märgbensgnag & strax innan hemgång så blev det grillad TJOCKKORV....MUMS!
Tack snälla Marie & Lakkan för att vi fick tillbringa en härlig eftermiddag med er!
Nu har jag skrivit en liten önskelista till MOR... hörde minsann att MOR & Marie skall göra ett besök på TEBA imorgon sen eftermiddag.
Den lätte gick jag inte på...
... dvs, MOR m fl trodde att jag skulle bli mera på hugget om brorsan skulle få träna lite först!
Vi åkte som vanligt till klubben i måndagskväll, för ovanlighetens skull så regnade det inte.
Vi rastades en stund, sedan åkte Beck in i bilen medans jag fick vara med på den gemnsamma platsliggningen. Sedan åkte jag in i bilen och Beck ut. Det var inte så jättelänge som jag fick ligga där och MOR muttrade något om att Beck hade "myror i baken" när hon kom tillbaka. Jag fattade absolut ingenting, för några myror såg då inte jag till på platsliggningen och inte när jag kom tillbaks in på planen heller.
Jag måste erkänna att jag var rätt purken och utförde bara några få moment som man tydligen skall utföra dom. MOR kontrollerade flera gånger om det möjligtvis var så att jag fastnat med alla 4 tassarna i marken på de andra momenten.
Kanske, kanske är det så att jag nu slipper att göra det här på ett tag... MOR påstår nämligen att jag har lyckats besegra henne. Förstår inte riktigt vad hon menade med detta heller, vi har ju lixom inte gjort upp hon & jag!!!
Vi åkte som vanligt till klubben i måndagskväll, för ovanlighetens skull så regnade det inte.
Vi rastades en stund, sedan åkte Beck in i bilen medans jag fick vara med på den gemnsamma platsliggningen. Sedan åkte jag in i bilen och Beck ut. Det var inte så jättelänge som jag fick ligga där och MOR muttrade något om att Beck hade "myror i baken" när hon kom tillbaka. Jag fattade absolut ingenting, för några myror såg då inte jag till på platsliggningen och inte när jag kom tillbaks in på planen heller.
Jag måste erkänna att jag var rätt purken och utförde bara några få moment som man tydligen skall utföra dom. MOR kontrollerade flera gånger om det möjligtvis var så att jag fastnat med alla 4 tassarna i marken på de andra momenten.
Kanske, kanske är det så att jag nu slipper att göra det här på ett tag... MOR påstår nämligen att jag har lyckats besegra henne. Förstår inte riktigt vad hon menade med detta heller, vi har ju lixom inte gjort upp hon & jag!!!
Räddhare...
... är det det man skall kallas för om man inte vågar apportera en hare som inte ligger blixtstilla?
Jag fick denna tuffa scarves av MORS arbetskamrat "FÖR BALL FÖR DRESSYRKURS"... men jag kanske ändå skall ägna mig åt dressyr eller kanske inte bara:
Idag har jag varit på jakt med MORFAR, ja MOR fick oxå följa med förstås. Vi fick skjuts av FAR först till MORFAR sedan blev vi upphämtade av Kaj & Thage. När vi kom fram lät vi gubbarna i jaktlaget smida dagens jaktplaner ifred. Jag & MOR gick en ganska lång runda under tiden.
Vid första stoppet... blev det BINGO direkt. Det kom en hare i raketfart ut från dungen och PANG sa det bara från MORFARS bössa och där låg den ute och jag stack på direkten. Men till min stora fasa så rörde den på sig precis när jag skulle ta den och då ville jag inte vara med (har inte fått den rutinen ännu att riktigt våga). MORFAR skickar då ut MOR istället och hon var då inte rädder. Innan vi lämnade dungen så lade MOR ut haren igen och då var det helt ok... men det var en stor/tung jäkel och det har jag INTE HELLER så stor rutin på.
Sedan blev det några stopp till där Thage & Tess gjorde ett grovjobb med att söka av marken och jag satt på vakt beredd på att hämta... men inga djur var hemma för tillfället. Jag hade dock lite svårt för att förstå varför inte jag fick gå in och hjälpa dom att leta:
Men på de två sista stoppen var det fullt hus. Bl a MORFARS granne sköt en hare, jag såg inte riktigt var den la sig men det gjorde MOR så när det var slut så dirigerade MOR ut mig och jag sprang spikrakt ut och kämpade in denna som inte heller var så liten:
På absolut sista stoppet så fick jag apportera så det stod härliga till... jag hann knappt med:
Det blev en hel del tillslut:
Allt var toppenroligt idag förutom att jag inte alls uppskattade inhoppen i bilen stup i kvarten när vi var tvungna att förflytta oss runt bland markerna. Jag får nog söka för detta, dvs att jag inte vill åka bil. Det verkar inte att vara riktigt normalt när jag ser alla andra gladelingen hoppa både in & ut & in igen... jag är bara glad eller rättare överlycklig när jag får hoppa ut.
Igår var MOR på föreläsning med Roland Sjösten i Lomma. En uppskattad föreläsning med många tips om hur vi tydligen skall lyckas bättre på tävling... tur att det lär dröja tills vi skall tävla nästa gång så att vi hinner träna ordentligt så att MOR inte glömmer bort allt braigt han sa.
Nä nu får det räcka... kudden kallar.
På återhörande!
Nä förresten jag måste få visa LILLEBRORS rosettsamling (jag är stolt över att ha fått en sådan snygging till brosa):
Jag fick denna tuffa scarves av MORS arbetskamrat "FÖR BALL FÖR DRESSYRKURS"... men jag kanske ändå skall ägna mig åt dressyr eller kanske inte bara:
Idag har jag varit på jakt med MORFAR, ja MOR fick oxå följa med förstås. Vi fick skjuts av FAR först till MORFAR sedan blev vi upphämtade av Kaj & Thage. När vi kom fram lät vi gubbarna i jaktlaget smida dagens jaktplaner ifred. Jag & MOR gick en ganska lång runda under tiden.
Vid första stoppet... blev det BINGO direkt. Det kom en hare i raketfart ut från dungen och PANG sa det bara från MORFARS bössa och där låg den ute och jag stack på direkten. Men till min stora fasa så rörde den på sig precis när jag skulle ta den och då ville jag inte vara med (har inte fått den rutinen ännu att riktigt våga). MORFAR skickar då ut MOR istället och hon var då inte rädder. Innan vi lämnade dungen så lade MOR ut haren igen och då var det helt ok... men det var en stor/tung jäkel och det har jag INTE HELLER så stor rutin på.
Sedan blev det några stopp till där Thage & Tess gjorde ett grovjobb med att söka av marken och jag satt på vakt beredd på att hämta... men inga djur var hemma för tillfället. Jag hade dock lite svårt för att förstå varför inte jag fick gå in och hjälpa dom att leta:
Men på de två sista stoppen var det fullt hus. Bl a MORFARS granne sköt en hare, jag såg inte riktigt var den la sig men det gjorde MOR så när det var slut så dirigerade MOR ut mig och jag sprang spikrakt ut och kämpade in denna som inte heller var så liten:
På absolut sista stoppet så fick jag apportera så det stod härliga till... jag hann knappt med:
Det blev en hel del tillslut:
Allt var toppenroligt idag förutom att jag inte alls uppskattade inhoppen i bilen stup i kvarten när vi var tvungna att förflytta oss runt bland markerna. Jag får nog söka för detta, dvs att jag inte vill åka bil. Det verkar inte att vara riktigt normalt när jag ser alla andra gladelingen hoppa både in & ut & in igen... jag är bara glad eller rättare överlycklig när jag får hoppa ut.
Igår var MOR på föreläsning med Roland Sjösten i Lomma. En uppskattad föreläsning med många tips om hur vi tydligen skall lyckas bättre på tävling... tur att det lär dröja tills vi skall tävla nästa gång så att vi hinner träna ordentligt så att MOR inte glömmer bort allt braigt han sa.
Nä nu får det räcka... kudden kallar.
På återhörande!
Nä förresten jag måste få visa LILLEBRORS rosettsamling (jag är stolt över att ha fått en sådan snygging till brosa):
Äntligen...
... blev det lite lydnadsträning ikväll.
Det var tur att Elliot & Ann frågade oss igår för annars vet e katten om vi kommit iväg. Men nu passade det jättebra för LILLMATTE hade lust att hänga med och då passade hon på att träna lite kontakt & kvarsittning med Beck under tiden som vi andra körde lite mera avancerade övningar.
MOR har känt sig lite halvhängig & trött hela veckan... men det verkar inte att bli något av det, så det är väl bara för henne att köra på som vanligt igen.
Träningen gick både och... friaföljet såg trevligt ut sa Ann. Läggandet under gång är jobbigt som f-n... varför måste det gå så fort förr, räcker det inte med att man lägger sig ner på kommenderingen? Kommandot HOPPA gillar jag bättre än HOPP, så MOR har lovat att försöka lära om, i vilket fall som helst så hoppade jag ut och satte mig om än bara en bit från hindret. Ställandet under gång, var nog de två bästa försöken hitintills i "karriären" men lång bit kvar innan det sitter som det skall. Gällande Apporteringen så är det bara själva ingången som jag måste komma ihåg hur den skall vara när vi befinner oss på apellplanen jämfört med vid jaktträningen. Här är det inte OK att jag lämnar av frammifrån. Fjärren gick bra ända tills MOR skulle gå tillbaka till mig och sätta mig upp, för då satte jag mig upp direkt. Jag kan säga att det blev en hel del framåt och tillbaka gående för MORS del. Men jag fattade ju så klart tillslut att jag var tvungen att ligga kvar tills jag fick tillåtelse att sätta mig upp. Första försöket på rutan gick bra... undrar varför MOR sedan skulle envisas med ytterligare försök?
Vad har annars hänt?
Jo det har ändrats om lite här hemma eftersom att vi köpt nya soffor & bord, det börjar blio rikgtig bra tycker jag även om det ännu inte riktigt är helt klart, dvs allt på sin plats.
Vi var och fikade på lunchen idag, jag, Beck, LILLMATTE & MOR. Än är det mycket som Beck reagerar på, han hade t ex stort sjå med att hålla koll på en duva som spatserade fram och tillbaka mitt framför våra nosar och verkligen försökte reta gallfeber på oss. Jag brydde mig inte så klart... men Beck ville inget hellre än att få tag i den. Men han blev hårt hållen av MOR så han fick snällt bara sitta kvar och studera den på väldigt nära håll.
Det måste ha sett väldans roligt ut för många stannade upp och tittade på oss med ett stort leende.
Det bästa idag har nog ändå varit att LILLMATTE är halvvägs till sitt körkort, i eftermiddags klarade hon teoriprovet! Så klart blev det ett par extra blöta pussar till henne från både mig & Beck.
Imorgon är det fredag och då är det tydligen tvättande som gäller hela kvällen för MOR... ni anar inte vilket tvättberg som växt upp i badrummet. På lördag skall MOR på föreläsning om hur man skall lyckas på tävling. På söndag är det dags att följa med MORFAR på jakt och det ser jag verkligen fram emot.
Ha en bra helg allihopa... förhoppningsvis blir det en liten helgresumé på söndag kväll.
Det var tur att Elliot & Ann frågade oss igår för annars vet e katten om vi kommit iväg. Men nu passade det jättebra för LILLMATTE hade lust att hänga med och då passade hon på att träna lite kontakt & kvarsittning med Beck under tiden som vi andra körde lite mera avancerade övningar.
MOR har känt sig lite halvhängig & trött hela veckan... men det verkar inte att bli något av det, så det är väl bara för henne att köra på som vanligt igen.
Träningen gick både och... friaföljet såg trevligt ut sa Ann. Läggandet under gång är jobbigt som f-n... varför måste det gå så fort förr, räcker det inte med att man lägger sig ner på kommenderingen? Kommandot HOPPA gillar jag bättre än HOPP, så MOR har lovat att försöka lära om, i vilket fall som helst så hoppade jag ut och satte mig om än bara en bit från hindret. Ställandet under gång, var nog de två bästa försöken hitintills i "karriären" men lång bit kvar innan det sitter som det skall. Gällande Apporteringen så är det bara själva ingången som jag måste komma ihåg hur den skall vara när vi befinner oss på apellplanen jämfört med vid jaktträningen. Här är det inte OK att jag lämnar av frammifrån. Fjärren gick bra ända tills MOR skulle gå tillbaka till mig och sätta mig upp, för då satte jag mig upp direkt. Jag kan säga att det blev en hel del framåt och tillbaka gående för MORS del. Men jag fattade ju så klart tillslut att jag var tvungen att ligga kvar tills jag fick tillåtelse att sätta mig upp. Första försöket på rutan gick bra... undrar varför MOR sedan skulle envisas med ytterligare försök?
Vad har annars hänt?
Jo det har ändrats om lite här hemma eftersom att vi köpt nya soffor & bord, det börjar blio rikgtig bra tycker jag även om det ännu inte riktigt är helt klart, dvs allt på sin plats.
Vi var och fikade på lunchen idag, jag, Beck, LILLMATTE & MOR. Än är det mycket som Beck reagerar på, han hade t ex stort sjå med att hålla koll på en duva som spatserade fram och tillbaka mitt framför våra nosar och verkligen försökte reta gallfeber på oss. Jag brydde mig inte så klart... men Beck ville inget hellre än att få tag i den. Men han blev hårt hållen av MOR så han fick snällt bara sitta kvar och studera den på väldigt nära håll.
Det måste ha sett väldans roligt ut för många stannade upp och tittade på oss med ett stort leende.
Det bästa idag har nog ändå varit att LILLMATTE är halvvägs till sitt körkort, i eftermiddags klarade hon teoriprovet! Så klart blev det ett par extra blöta pussar till henne från både mig & Beck.
Imorgon är det fredag och då är det tydligen tvättande som gäller hela kvällen för MOR... ni anar inte vilket tvättberg som växt upp i badrummet. På lördag skall MOR på föreläsning om hur man skall lyckas på tävling. På söndag är det dags att följa med MORFAR på jakt och det ser jag verkligen fram emot.
Ha en bra helg allihopa... förhoppningsvis blir det en liten helgresumé på söndag kväll.
Även i söndags...
... var jag & Beck på kuligheter på olika håll.
Beck var och sprang vänstervarv och resultatmässigt så gick det bäst för Beck. Han blev uppvisad av Ann inför domare Marianne S Jespersen på Malmö valp. Det gick så bra idag att det blev en 3:e placering med HP. Än en gång är det bevisat hur viktigt det är att ens handler kan det här med att ställa upp oss snyggt och hålla intresset kvar så att svansen den går och att det hela ser trevligt ut, det kan Ann.
Ann, MOR hälsar och tackar så hjärtans mycket för hjälpen och säger att du jättegärna får göra om det igen när Beck blivit lite äldre :-)
Kritiken blev bra mycket kortare... men ganska snarlik lördagens, dock nämndes inget om att han redan är en stor kille:
Välskuret huvud. Bra pigment. Korrekt bett. Torr hals. Tillräcklig skuldervinkling. Bra över och underlinje. Korrekta vinklar bak. Utmärkt päls. Något lös i rörelse.
Snygga Pärla slog till med ytterligare en 1:a placering med HP och senare blev hon BIM.
Jag var ju som tidigare annonserats på WT i Arrie med MOR för att testa av lite var jag & MOR står i våran utveckling. Debut blev det i Ökl, 13 av 13 kom till start och vi fick startnummer 11. Vi blev indelade i 3 grupper med ojämnt antal, 5,5 & 3! Vi blev alltså bara en nätt liten grupp med Juni & Mumme och en Tollare med sin matte.
Eftersom att vi hade startnummer 11 så fick vi inleda på varje station och första blev:
Station 3 - Vattenmarkering
Domaren (Björn Johnson) kom och hämtade oss vid startplatsen och sedan blev det fotgående ca 20 meter och vid stopplatsen kom det ett skott och sedan var det något som sa plask i vattnet men jag såg inget. I öppenklass var det så klart inte så enkelt att bara få hämta direkt, nej en landdirigering skulle in först. Jag hade lite svårt att släppa vattnet eftersom att jag aldrig fått se vad som föll men till slut fick MOR mig på andra tankar och jag sprang rakt ut på MORS handtecken men det kändes som om det var fel så jag vek av lite till höger och sedan lite till vänster för att slutligen fatta att den faktiskt låg rakt ut, dumt att inte lita på MOR. Efter avlämningen så skickades jag för att hämta det som fallit i vattnet och det var en baggis för dummien låg bara ett par simtag ut. Jag blev knappt blöt, men det var lite väl kallt så jag var tvungen att göra en liten bakdelsskakning men dummien höll jag ett stadigt grepp om för att inte tappa den av misstag. För släppa med vilje har jag slutat med :-)
Det blev 12 poäng kvar på stationen och jag hörde att MOR fick ett bra tips av tollar-matten att ta med sig på vägen.
När alla var klara så fortsatte vi mot nästa station:
Station nr 1 - Dirigering
På vägen upp mot starten så låg det ett dött får och spridde sina dofter (vi vet ännu inte om detta var en planerade eller oplanerad störning). Domare Jan Andersson mötte upp oss och sedan blev det ett lite längre fotgående än på förra stationen. Vid stoppet, kastades en störningsdummie och sedan skulle man vändas upp ett kvarts varv för att dirigeras ut i ett nytt område. Här släppte jag störningen direkt, gick rakt ut, fick dock lite stöttning av MOR för att jag skulle veta att jag var rätt på det. När dummien var bärgad så fick jag hämta den andra som en ren belöning :-)
Här blev det 18 poäng över.... bättre och bättre!
Vidare iväg till nästa station:
Station nr 2 - Landmarkering (i delvis väldans tätt & högt gräs)
Vi blev upphämtade av domare Miriam Persson vid stoppet och fick gå fot till starten. När MOR sagt att vi var klara så kom första skottet och jag hade bara ögon för skytten som var mörkklädd och med luvan uppfälld så jag missade den först kastade markeringen som var på ganska långt avstånd. På skott nr 2 höll jag blicken utåt så den var inte svår att markera och sedan hämta in snabbt & lätt. Sedan började svårigheten, MOR visade mig rätt rikting ut mot den andra (för hon hade varit duktig och markerat) men jag sprang aldrig tillräckligt långt ut. Istället irrade jag omkring, MOR försökte stoppa mig och visa på nytt men jag blev bara mer och mer förvirrad och slut i bollen. När MOR en gång sa UT så bara stod jag där och undrade vad hon menade att jag skulle göra. Så här i efterhand kan man ju undra varför jag inte sprang ut och hälsade på kastaren, det är ju alltid där runtomkring det kastade befinner sig när vi tränar, hade jag gjort det hade jag fått dummien i näsan. Men det är alltid lätt att vara efterklok.
Tyvärr blev det bara 3 poäng kvar här, ett rejält bottennapp!
Innan sista stationen skulle avverkas så återsamlades alla och vi delades upp i 2 grupper, 7 i den ena gruppen och 6 i den andra. Medans vi väntade på att första gruppen skulle bli klara så vilade vi oss andra lite. Men rätt som det är så dycker det bara upp två oranga "grejer" bortåt stigen. Ni som känner mig vet ju vad jag tycker om denna färg (jag kan alltså inte vara färgblind) så jag var tvungen att markera ordentligt och uppmärksamma dom andra runtomkring mig för att varna för fara. Men nu visade det sig vara helt ofarligt, det var bara två barn som hade några roliga mössor på sig. Men man kan aldrig vara för säker...
Station 4- Walk up (i delvis väldans tätt & högt gräs med buskar i vägen)
Skytten placerade sig i mitten framför oss alla, efter 2 meter blev det stopp, skott kom och en dummie föll. En hund knallade och blev tillbakakallad, nästa hund hittade inte dummien, hund nr 3 kom in med den efter ett litet tag. Några steg till, stopp igen, skott och dummien föll ner någonstans bakom en buske, jag markerade jättebra men då 3 hundar innan mig igen fick försöka först så hade jag tappat sugen när jag skickades ut. MOR bekräftade att jag var i rätt område men jag kopplade inte på näsan och fick efter en stund springa tillbaka hem utan dummie. Sedan vände vi så småningom och gick tillbaka, då jag fick en ny chans spikade jag den och nästa gång det smällde så fick jag lov att stå (behövde inte sätta mig) och då MOR satte ner handen och sa "titta" så stack jag. Visst jag stannade på 2 röda men det var försent, 0:an i protokollet var ett faktum
:-(
Men MOR var nöjd med mig ändå och vi har fått status på vad vi måste träna vidare på. Det var kul att ha vågat ta steget upp och testat i alla fall. Vi hamnade på en 10:e plats... men skall helt klart sikta högre nästa gång.
När vi var klara så fick jag vila i bilen medans MOR fick springa iväg för att vara kastare i Nkl. På hemvägen berättade MOR att brorsan Enzo dök upp bland de sista ekipagen och att han slog till med en 20+-poängare och blev domarens favorit på denna station. Enzo hade exploderat då han fick tillåtelse att ge sig iväg, sprang rakt ut och bara sög upp dummien och samma härliga fart rakt in till Camilla och tryckte upp den till henne, det är min bror Enzo Ferrari det!!!
Det var ett trevligt och jättebra ordnat WT... med några få undantag. Att en domare hade sin lösspringande hund med sig hela tiden passade sig inte riktigt, ej heller att en massa nedslående kommentarer fälldes ideligen... Hur kul var det att utföra momenten då.
Lika kul som vanligt var det att träffa massor av trevliga, glada & positiva 4- & 2-beningar :-)
Vi hade oxå extra trevligt sällskap rundan runt, Lena (Grappas matte) hade stigit upp i ottan för att bland annat följa oss... himlans kärt och jag blev så glad när jag såg henne komma gåendes på stigen.
Tyvärr inga bilder... kameran hängde med Beck på hans äventyr.
Beck var och sprang vänstervarv och resultatmässigt så gick det bäst för Beck. Han blev uppvisad av Ann inför domare Marianne S Jespersen på Malmö valp. Det gick så bra idag att det blev en 3:e placering med HP. Än en gång är det bevisat hur viktigt det är att ens handler kan det här med att ställa upp oss snyggt och hålla intresset kvar så att svansen den går och att det hela ser trevligt ut, det kan Ann.
Ann, MOR hälsar och tackar så hjärtans mycket för hjälpen och säger att du jättegärna får göra om det igen när Beck blivit lite äldre :-)
Kritiken blev bra mycket kortare... men ganska snarlik lördagens, dock nämndes inget om att han redan är en stor kille:
Välskuret huvud. Bra pigment. Korrekt bett. Torr hals. Tillräcklig skuldervinkling. Bra över och underlinje. Korrekta vinklar bak. Utmärkt päls. Något lös i rörelse.
Snygga Pärla slog till med ytterligare en 1:a placering med HP och senare blev hon BIM.
Jag var ju som tidigare annonserats på WT i Arrie med MOR för att testa av lite var jag & MOR står i våran utveckling. Debut blev det i Ökl, 13 av 13 kom till start och vi fick startnummer 11. Vi blev indelade i 3 grupper med ojämnt antal, 5,5 & 3! Vi blev alltså bara en nätt liten grupp med Juni & Mumme och en Tollare med sin matte.
Eftersom att vi hade startnummer 11 så fick vi inleda på varje station och första blev:
Station 3 - Vattenmarkering
Domaren (Björn Johnson) kom och hämtade oss vid startplatsen och sedan blev det fotgående ca 20 meter och vid stopplatsen kom det ett skott och sedan var det något som sa plask i vattnet men jag såg inget. I öppenklass var det så klart inte så enkelt att bara få hämta direkt, nej en landdirigering skulle in först. Jag hade lite svårt att släppa vattnet eftersom att jag aldrig fått se vad som föll men till slut fick MOR mig på andra tankar och jag sprang rakt ut på MORS handtecken men det kändes som om det var fel så jag vek av lite till höger och sedan lite till vänster för att slutligen fatta att den faktiskt låg rakt ut, dumt att inte lita på MOR. Efter avlämningen så skickades jag för att hämta det som fallit i vattnet och det var en baggis för dummien låg bara ett par simtag ut. Jag blev knappt blöt, men det var lite väl kallt så jag var tvungen att göra en liten bakdelsskakning men dummien höll jag ett stadigt grepp om för att inte tappa den av misstag. För släppa med vilje har jag slutat med :-)
Det blev 12 poäng kvar på stationen och jag hörde att MOR fick ett bra tips av tollar-matten att ta med sig på vägen.
När alla var klara så fortsatte vi mot nästa station:
Station nr 1 - Dirigering
På vägen upp mot starten så låg det ett dött får och spridde sina dofter (vi vet ännu inte om detta var en planerade eller oplanerad störning). Domare Jan Andersson mötte upp oss och sedan blev det ett lite längre fotgående än på förra stationen. Vid stoppet, kastades en störningsdummie och sedan skulle man vändas upp ett kvarts varv för att dirigeras ut i ett nytt område. Här släppte jag störningen direkt, gick rakt ut, fick dock lite stöttning av MOR för att jag skulle veta att jag var rätt på det. När dummien var bärgad så fick jag hämta den andra som en ren belöning :-)
Här blev det 18 poäng över.... bättre och bättre!
Vidare iväg till nästa station:
Station nr 2 - Landmarkering (i delvis väldans tätt & högt gräs)
Vi blev upphämtade av domare Miriam Persson vid stoppet och fick gå fot till starten. När MOR sagt att vi var klara så kom första skottet och jag hade bara ögon för skytten som var mörkklädd och med luvan uppfälld så jag missade den först kastade markeringen som var på ganska långt avstånd. På skott nr 2 höll jag blicken utåt så den var inte svår att markera och sedan hämta in snabbt & lätt. Sedan började svårigheten, MOR visade mig rätt rikting ut mot den andra (för hon hade varit duktig och markerat) men jag sprang aldrig tillräckligt långt ut. Istället irrade jag omkring, MOR försökte stoppa mig och visa på nytt men jag blev bara mer och mer förvirrad och slut i bollen. När MOR en gång sa UT så bara stod jag där och undrade vad hon menade att jag skulle göra. Så här i efterhand kan man ju undra varför jag inte sprang ut och hälsade på kastaren, det är ju alltid där runtomkring det kastade befinner sig när vi tränar, hade jag gjort det hade jag fått dummien i näsan. Men det är alltid lätt att vara efterklok.
Tyvärr blev det bara 3 poäng kvar här, ett rejält bottennapp!
Innan sista stationen skulle avverkas så återsamlades alla och vi delades upp i 2 grupper, 7 i den ena gruppen och 6 i den andra. Medans vi väntade på att första gruppen skulle bli klara så vilade vi oss andra lite. Men rätt som det är så dycker det bara upp två oranga "grejer" bortåt stigen. Ni som känner mig vet ju vad jag tycker om denna färg (jag kan alltså inte vara färgblind) så jag var tvungen att markera ordentligt och uppmärksamma dom andra runtomkring mig för att varna för fara. Men nu visade det sig vara helt ofarligt, det var bara två barn som hade några roliga mössor på sig. Men man kan aldrig vara för säker...
Station 4- Walk up (i delvis väldans tätt & högt gräs med buskar i vägen)
Skytten placerade sig i mitten framför oss alla, efter 2 meter blev det stopp, skott kom och en dummie föll. En hund knallade och blev tillbakakallad, nästa hund hittade inte dummien, hund nr 3 kom in med den efter ett litet tag. Några steg till, stopp igen, skott och dummien föll ner någonstans bakom en buske, jag markerade jättebra men då 3 hundar innan mig igen fick försöka först så hade jag tappat sugen när jag skickades ut. MOR bekräftade att jag var i rätt område men jag kopplade inte på näsan och fick efter en stund springa tillbaka hem utan dummie. Sedan vände vi så småningom och gick tillbaka, då jag fick en ny chans spikade jag den och nästa gång det smällde så fick jag lov att stå (behövde inte sätta mig) och då MOR satte ner handen och sa "titta" så stack jag. Visst jag stannade på 2 röda men det var försent, 0:an i protokollet var ett faktum
:-(
Men MOR var nöjd med mig ändå och vi har fått status på vad vi måste träna vidare på. Det var kul att ha vågat ta steget upp och testat i alla fall. Vi hamnade på en 10:e plats... men skall helt klart sikta högre nästa gång.
När vi var klara så fick jag vila i bilen medans MOR fick springa iväg för att vara kastare i Nkl. På hemvägen berättade MOR att brorsan Enzo dök upp bland de sista ekipagen och att han slog till med en 20+-poängare och blev domarens favorit på denna station. Enzo hade exploderat då han fick tillåtelse att ge sig iväg, sprang rakt ut och bara sög upp dummien och samma härliga fart rakt in till Camilla och tryckte upp den till henne, det är min bror Enzo Ferrari det!!!
Det var ett trevligt och jättebra ordnat WT... med några få undantag. Att en domare hade sin lösspringande hund med sig hela tiden passade sig inte riktigt, ej heller att en massa nedslående kommentarer fälldes ideligen... Hur kul var det att utföra momenten då.
Lika kul som vanligt var det att träffa massor av trevliga, glada & positiva 4- & 2-beningar :-)
Vi hade oxå extra trevligt sällskap rundan runt, Lena (Grappas matte) hade stigit upp i ottan för att bland annat följa oss... himlans kärt och jag blev så glad när jag såg henne komma gåendes på stigen.
Tyvärr inga bilder... kameran hängde med Beck på hans äventyr.
På vars ett håll...
... har jag & Beck varit idag.
Jag blev lite putt tidigt imorse för att jag inte fick följa med MOR... men det fick Beck och ryggan tog dom med sig oxå.
Men bara en timme efter, dvs prick 08.00 så blev jag upphämtad av Marie & Lakkan. Jag fick följa med dom till Revinge och spåra. Jag blev lite paff när jag upptäckte att det inte var viltspår utan något som jag aldrig prövat på tidigare, nämligen personspår. Jag ställde mig lite frågande inför apporterna... var det verkligen dem jag skulle ta? Tydligen så var det så... konstigt spår! Lite budföring & bus & koskitsrullning hade vi oxå med. Det sistnämnda var inte det mest smarta vi gjorde. Rejäl avspolning blev det senare och då blev det inte i varmvatten kan jag be om att få berätta.
Efter Revinge fick jag följa med Lakkan & Marie hem och det är så skönt att kunna vara ute så mycket man vill. Att ligga och gnaga märgben utomhus är smarrigt. En härlig skogspromenad hann vi oxå med innan MOR & Beck dök upp vid sexsnåret. Tvåbeningarna käkade först och sedan fick vi oxå grillad korv grillad i deras finfina spis.
Beck är för trött för att skriva nu ikväll så jag rapporterar lite av det som jag fått rapporterats för mig. Han gick tydligen en tuff match i utställningsringen mot domare Hans Rosenberg i Åstorps ridhus och tyvärr gick han inte segrande ur ringen. Så här tyckte Hans om min LILLEBROR:
"Maskulin hane under utveckling. För dagen rejäl i sin storlek. Bra huvud och uttryck. Bra hals och skuldra. Något rak i sin överarmsvinkel. Proportionerlig benstomme och kropp. Allt för brant i sitt kors. Rör sig ännu kort och osammanhängade." Men han blev placerad på andra plats trots att domaren oxå skrev på kritiken att Beck & MOR skulle ta dagen som en träning.
För hans syrror gick det bättre, Vera slutade 2:a med HP & Mira blev 4:a men allra bäst gick det för Pärla (igen). Pärla slutade som BIS valp.
Slutligen måste jag bara berätta vad Beck & Pärla hade hittat på när dom var ensamma i Margaretas bil medans dom väntade på BIS finalen. Margareta hoppades så klart att bilens inredning skulle vara hel så hon hade skojat och sagt när dom började närma sig bilen att kolla om någon slickar sig om munnen och det första som MOR ser är Beck som faktiskt gör det. Inredningen var hel, men dom hade haft rena julaftonen med godispåsen som MOR stoppat ner i sin rygga. Av 10 grisöron så saknades det 3!!!! Vem som kom på idé har jag lovat Beck att inte avslöja.
Imorgon är det dags mig att göra debut i Öppenklassen på WT:et i Arrie och medans vi är där skall Beck springa vänstervarv igen men med Ann (Elliots matte) i våran hemmastad.
Lite bilder från dagens vänstervarsspringande (dock inte bästa bildkvalité, måste köpa en bättre blixt).
Det var inte lätt att hållas vackra... snacka om smutsigt/kladdigt underlag. Men det kammades och fixades till höger & vänster:
Här är Beck & MOR in action:
Beck fick oxå träffa sin farsa Dogge:
Två slagna hjältar i bilen på hemvägen:
Fler bilder kommer förhoppningsvis imorgon.
Tjurskalle...
... nr1 samt lite annat blev jag kallad av MOR igår kväll.
Vi drog ner till Clara & Björn i Falsterbo… Elliot & Ann hängde oxå på.
Vi fick börja med att visa upp vårt friafölj som börjar ta sig gällande att gå med fin kontakt, svängar och sittningar var väl inte det bästa men en sak i taget!
Sedan dök Magnus och hans glada träningsgruppsadepter upp och då blev det gemensam platsliggning och sittande i grupp. Platsliggningen skulle vara med störning, så det gick en 2-bening och drog en tross framför och bakom oss… men vem bryr sig om något sådant? Skall dom snacka om störning för mig så får det nog minst vara en löpande tik.
Vi återgick sedan till vår lilla träningsgrupp igen, fr v Elliot, Clara & jag:
Mitt läggande under gång verkar nu inte att vara till belåtenhet (igen). Jag gör ju det jag skall men tydligen inte tillräckligt fort och då ser det ut som om jag först sätter mig och sedan lägger mig, men så är det inte. Så nu och ett tag framöver så kommer det nog mest se ut på detta vis när momentet skall tränas. Vi har sällskap iväg, men då kommandot kommer så vänder MOR upp och då gäller det minsann att lägga sig fort som f-n för annars kommer ingen köttbulle:
Hoppet är det nog ute med nu... det var framför allt här jag fick höra att jag var tjurig för att jag satt som fastklistrad vid MORS vänstra sida då kommandot kom. När TUCK kom fram som trigger så hoppade jag glatt ut men inte fick jag hämta den, nä jag skulle sättas då och hur kul är det. Nej jag valde att STÅ kvar. Men jag kallades tillbaka och nytt försök gjordes med samma resultat. 3:e gången blev det en förändring, då kom MOR farande och tryckte ner ändan i marken på mig och gjorde klart för mig vad som gällde. Sista gången hoppade jag och satte mig... det lät på MORS röst som om det var bäst.
Apporteringen blev jag godkänd på men mera fart på vägen tillbaka skulle vara önskvärt fick jag dock höra.
Rutan ville MOR inte köra... det var inte lönt sa hon. Men Björn han propsade på och ja det blev ett par bra ganska lyckade försök med bollen som dragning.
Fjärren har ju suttit som en smäck tidigare, men där måste bandet backas lite... för det går framåt igen nu om jag överhuvudtaget behagar att sätta mig upp.
Det känns som om det blev en liten fnurra på tråden... men den kan vi förhoppningsvis reda ut snart igen.
Avslutningsvis fick jag dra en runda tillsammans med Clara på vägen tillbaka mot bilarna... det var verkligen skönt att få springa av sig lite.
Det är alltid lika trevligt att komma till SF och få träffa Clara & Björn. Fantastiskt att Björn står ut med oss och inte ger upp, för är det inte jag som klantar mig så är det MOR, vi är nog ungefär lika goda kålsupare hon & jag :-)
Ja det var allt för denna gång... Take care tills vi hörs igen!
Ps. Det är Björn som haft kameran i högsta hugg
Vi drog ner till Clara & Björn i Falsterbo… Elliot & Ann hängde oxå på.
Vi fick börja med att visa upp vårt friafölj som börjar ta sig gällande att gå med fin kontakt, svängar och sittningar var väl inte det bästa men en sak i taget!
Sedan dök Magnus och hans glada träningsgruppsadepter upp och då blev det gemensam platsliggning och sittande i grupp. Platsliggningen skulle vara med störning, så det gick en 2-bening och drog en tross framför och bakom oss… men vem bryr sig om något sådant? Skall dom snacka om störning för mig så får det nog minst vara en löpande tik.
Vi återgick sedan till vår lilla träningsgrupp igen, fr v Elliot, Clara & jag:
Mitt läggande under gång verkar nu inte att vara till belåtenhet (igen). Jag gör ju det jag skall men tydligen inte tillräckligt fort och då ser det ut som om jag först sätter mig och sedan lägger mig, men så är det inte. Så nu och ett tag framöver så kommer det nog mest se ut på detta vis när momentet skall tränas. Vi har sällskap iväg, men då kommandot kommer så vänder MOR upp och då gäller det minsann att lägga sig fort som f-n för annars kommer ingen köttbulle:
Hoppet är det nog ute med nu... det var framför allt här jag fick höra att jag var tjurig för att jag satt som fastklistrad vid MORS vänstra sida då kommandot kom. När TUCK kom fram som trigger så hoppade jag glatt ut men inte fick jag hämta den, nä jag skulle sättas då och hur kul är det. Nej jag valde att STÅ kvar. Men jag kallades tillbaka och nytt försök gjordes med samma resultat. 3:e gången blev det en förändring, då kom MOR farande och tryckte ner ändan i marken på mig och gjorde klart för mig vad som gällde. Sista gången hoppade jag och satte mig... det lät på MORS röst som om det var bäst.
Apporteringen blev jag godkänd på men mera fart på vägen tillbaka skulle vara önskvärt fick jag dock höra.
Rutan ville MOR inte köra... det var inte lönt sa hon. Men Björn han propsade på och ja det blev ett par bra ganska lyckade försök med bollen som dragning.
Fjärren har ju suttit som en smäck tidigare, men där måste bandet backas lite... för det går framåt igen nu om jag överhuvudtaget behagar att sätta mig upp.
Det känns som om det blev en liten fnurra på tråden... men den kan vi förhoppningsvis reda ut snart igen.
Avslutningsvis fick jag dra en runda tillsammans med Clara på vägen tillbaka mot bilarna... det var verkligen skönt att få springa av sig lite.
Det är alltid lika trevligt att komma till SF och få träffa Clara & Björn. Fantastiskt att Björn står ut med oss och inte ger upp, för är det inte jag som klantar mig så är det MOR, vi är nog ungefär lika goda kålsupare hon & jag :-)
Ja det var allt för denna gång... Take care tills vi hörs igen!
Ps. Det är Björn som haft kameran i högsta hugg
Jaktträning...
... med delvis annorlunda moment.
Kan ni tänka er att MOR vaknade innan Beck idag... det hör minsann inte till vanligheterna. Men det var säkert för att jag & LILLBRORSAN sovit i LILLMATTES säng tillsammans inatt. När inte LILLMATTE är hemma så får jag hålla tillgodo med LILLEBRORSANS närhet och värme.
Idag var det bara jag & MOR som skulle iväg till Beck stora När vi skulle gå hemifrån idag... så satt Beck och tittade på oss med stora sorgsna ögon. Jag vände inom igen och sa till honom att hans tid oxå kommer att komma och det verkade lugna honom eller så var det för att FAR kallade från köket.
Vi körde om S-torp och hämtade upp Karin och sedan styrde vi kosan mot Lomma... MOR trodde inte sina ögon & öron när GPS:en sa/visade att vi skulle köra tillbaka mot Malmö. Men döm om hennes förvåning, det var snabbaste hållet.
Vi som träffades idag var Bell, Spot & Margareta, Kidd, Eva & Paulina, Vira & Berit.
Jag testades direkt på mitt fotgående och där fick jag VG nästan MVG idag.
Första momentet blev en dubbelmarkering (på samma ställe som sist) och idag fungerade det kanonbra för mig.
Nästa moment blev att en markering kastades, man skickades ut men stoppsignalen ljöd en bit ifrån markeringens nedslag och närsökssignalen gavs och där skulle en minidummie hämtas in i stället. När MOR blåste stannade jag direkt men stod sedan som förstenad en stund innan jag tittade på MOR och hon visade att jag skulle ner och söka nästan bredvid där jag stannat upp. Sedan bytade vi alla plats med Karin och Paulina tog vid på andra sidan. Markeringen kastades och vi skulle ta oss förbi närsöket denna gång och hämta markeringen och tillbaka igen samma väg. På nytt kastades en markering och då blev det stopp igen vid närsöket. Detta moment var roligt och jag löste det men jag måste lära mig ta kontakt med MOR tidigare när hon pockat på min uppmärksamhet.
Nästa moment blev en lång dirigering upp mot välkända björken. Jag fick lite stöttning på utvägen men det hade jag faktiskt inte behövt, jag gick klockrent fram & tillbaka.
Vi började sedan traska tillbaka och vid lämplig plats, där det fanns massor av ormbunkar, lades ett sökfält ut och vi skickades omlott hela tiden, när den ena var på väg in skickades den andre ut. På mitt 3:e skick blev jag lite tveksam att gå ut när det blev lite rörigt, på det 4:e skicket ville jag jag faktiskt skulle ut ännu en gång och hämta en "tygpåse". Jag löste det jag skulle men jag tror knappt jag blev godkänd.
För lite skojs skull så testades vi slutligen på en trippelmarkering, jag löste 2 men på den 3:e fick jag lite hjärnsläpp och MOR fick rycka in lite och styra mig rätt. Men även detta skall man väl kunna träna upp komihåget till.
Det känns rätt bra nu inför WT:et och jag har precis upptäckt att en av mina favoriter skall vara domare!
Tack ALLA för ett riktigt bra träningspass!
Sedan måste jag säga att det var jätteroligt att träffa dig Karin, synd att inte Wilma kunde vara med men det får vi fixa till nästa gång. Hoppas att ni får en bra resa hem imorgon.
Några av dagens bilder...
Lite läskigt att komma in tyckte Kidd:
Men det var väl inte så konstigt när hela "gardet" stod där bakom:
Men det blev genast bättre när han vände andra sidan till:
Här kommer jag i full galopp:
Bell hade full koll på matte när hon var ute och instruerade kastarna:
När han har sugit upp dummien så går det minsann undan i svängarna:
Spot fick en jobbig markering, dummien hamnade nämligen i en kaninhåla:
Här har jag satt full fart ut förbi närsöksområdet:
Här ljöd stoppsignalen:
Sedan kontakttagandet:
... och här fattade jag vad MOR ville:
... och här kommer lyckliga jag med min skatt:
Dagens inlägg får avslutas med Karins demonstration av hur man tillverkar en väldans braig mössa:
Kan ni tänka er att MOR vaknade innan Beck idag... det hör minsann inte till vanligheterna. Men det var säkert för att jag & LILLBRORSAN sovit i LILLMATTES säng tillsammans inatt. När inte LILLMATTE är hemma så får jag hålla tillgodo med LILLEBRORSANS närhet och värme.
Idag var det bara jag & MOR som skulle iväg till Beck stora När vi skulle gå hemifrån idag... så satt Beck och tittade på oss med stora sorgsna ögon. Jag vände inom igen och sa till honom att hans tid oxå kommer att komma och det verkade lugna honom eller så var det för att FAR kallade från köket.
Vi körde om S-torp och hämtade upp Karin och sedan styrde vi kosan mot Lomma... MOR trodde inte sina ögon & öron när GPS:en sa/visade att vi skulle köra tillbaka mot Malmö. Men döm om hennes förvåning, det var snabbaste hållet.
Vi som träffades idag var Bell, Spot & Margareta, Kidd, Eva & Paulina, Vira & Berit.
Jag testades direkt på mitt fotgående och där fick jag VG nästan MVG idag.
Första momentet blev en dubbelmarkering (på samma ställe som sist) och idag fungerade det kanonbra för mig.
Nästa moment blev att en markering kastades, man skickades ut men stoppsignalen ljöd en bit ifrån markeringens nedslag och närsökssignalen gavs och där skulle en minidummie hämtas in i stället. När MOR blåste stannade jag direkt men stod sedan som förstenad en stund innan jag tittade på MOR och hon visade att jag skulle ner och söka nästan bredvid där jag stannat upp. Sedan bytade vi alla plats med Karin och Paulina tog vid på andra sidan. Markeringen kastades och vi skulle ta oss förbi närsöket denna gång och hämta markeringen och tillbaka igen samma väg. På nytt kastades en markering och då blev det stopp igen vid närsöket. Detta moment var roligt och jag löste det men jag måste lära mig ta kontakt med MOR tidigare när hon pockat på min uppmärksamhet.
Nästa moment blev en lång dirigering upp mot välkända björken. Jag fick lite stöttning på utvägen men det hade jag faktiskt inte behövt, jag gick klockrent fram & tillbaka.
Vi började sedan traska tillbaka och vid lämplig plats, där det fanns massor av ormbunkar, lades ett sökfält ut och vi skickades omlott hela tiden, när den ena var på väg in skickades den andre ut. På mitt 3:e skick blev jag lite tveksam att gå ut när det blev lite rörigt, på det 4:e skicket ville jag jag faktiskt skulle ut ännu en gång och hämta en "tygpåse". Jag löste det jag skulle men jag tror knappt jag blev godkänd.
För lite skojs skull så testades vi slutligen på en trippelmarkering, jag löste 2 men på den 3:e fick jag lite hjärnsläpp och MOR fick rycka in lite och styra mig rätt. Men även detta skall man väl kunna träna upp komihåget till.
Det känns rätt bra nu inför WT:et och jag har precis upptäckt att en av mina favoriter skall vara domare!
Tack ALLA för ett riktigt bra träningspass!
Sedan måste jag säga att det var jätteroligt att träffa dig Karin, synd att inte Wilma kunde vara med men det får vi fixa till nästa gång. Hoppas att ni får en bra resa hem imorgon.
Några av dagens bilder...
Lite läskigt att komma in tyckte Kidd:
Men det var väl inte så konstigt när hela "gardet" stod där bakom:
Men det blev genast bättre när han vände andra sidan till:
Här kommer jag i full galopp:
Bell hade full koll på matte när hon var ute och instruerade kastarna:
När han har sugit upp dummien så går det minsann undan i svängarna:
Spot fick en jobbig markering, dummien hamnade nämligen i en kaninhåla:
Här har jag satt full fart ut förbi närsöksområdet:
Här ljöd stoppsignalen:
Sedan kontakttagandet:
... och här fattade jag vad MOR ville:
... och här kommer lyckliga jag med min skatt:
Dagens inlägg får avslutas med Karins demonstration av hur man tillverkar en väldans braig mössa:
Ni bara måste...
... klicka på denna länk till mina favoritbloggare, Maria & Niño.
Oftast skrattar vi så att tårarna rinner, så även ikväll, tror minsann inte att det finns någon annan som skriver mer underhållande: http://mimio.blogg.se/index.html
Annars vad har hänt här i veckan... inte mycket kan jag påstå.
Lite lydnadsträning för min del men det är något som stör mig för tillfället, jag har svårt att fokusera fullt ut och då blir det inte lika roligt. MOR försöker så gott hon kan... men varken hon, köttbullarna eller "TUCK" lockar som dom borde. Jag hoppas att MOR inte ger upp... jag skall försöka fokusera bättre igen snart.
Idag har vi varit i Lomma på förmiddagen med Margateta & Co. Vi gick en kombinerad rek- & rastningsrunda för att se var vi imorgon skulle kunna genomföra träningen. Det verkade som att bra platser hittades, skall bli spännande att se vad det är för klurigheter vi skall utsättas för imorgon. Imorgon blir sista träningen innan WT:et nästa söndag. MOR har anmält oss i Ökl, verkar lite korkat tycker jag eftersom vi faktiskt hade fått lov att starta i Nkl. Men hon motiverade det hela med att det kan vara bra att ha varit med och se hur det går till och för att se var jag står i mitt kunnande.
När vi var klara i Lomma så styrdes kosan hem till Margareta för det var dax för Beck att friseras lite, för det är alltså snart dags för LILLBRORSAN att springa vänstervarv igen... närmare bestämt nästa helg, Åstorp på lördagen & himmaplan på söndagen.
På lördagen går han ut som nr 4 av 87 anmälda i rasen och på söndagen som nr 2 av 17. Så det gäller alltså för honom att försöka vara så snygg som möjligt. Det tränas en hel del stå här hemma i köket och utomhus och jag tycker det börjar se rätt skapligt ut men han har lite svårt att stå något så när snyggt om inte MOR har något i handen framför hans nos. Tipset att få honom att bara frysa nosen i handflatan verkar det inte som att dom riktigt hinner att testa och få till till dessa utställningar... det får dom träna på mer tills nästa gång.
Just nu ser det ut som så här, (får ta ny bilder på fredag och jämföra om det blivit någon mera förbättring):
Vänstervarvs- & fram & tillbaka springet såg skapligt ut... inget hoppande och så i alla fall. Jag skall i alla fall hålla tassarna för att han får bättre kritik än vad jag fick i mina unga dar, jag hade ju oädelt huvud & lösa tassar.
Förresten imorgon skall vi få hjälp av Stockholms Karin (Wilmas matte) hon skall kasta dummiesar och lägga sök mm, det skall bli jätteroligt att få träffa en bloggkompis till i verkliga livet. Vi skall hämta upp henne i S-storp 9.30 imorgon så det är nog hög tid att krypa till kojs nu.
Hörs imorrn!
Oftast skrattar vi så att tårarna rinner, så även ikväll, tror minsann inte att det finns någon annan som skriver mer underhållande: http://mimio.blogg.se/index.html
Annars vad har hänt här i veckan... inte mycket kan jag påstå.
Lite lydnadsträning för min del men det är något som stör mig för tillfället, jag har svårt att fokusera fullt ut och då blir det inte lika roligt. MOR försöker så gott hon kan... men varken hon, köttbullarna eller "TUCK" lockar som dom borde. Jag hoppas att MOR inte ger upp... jag skall försöka fokusera bättre igen snart.
Idag har vi varit i Lomma på förmiddagen med Margateta & Co. Vi gick en kombinerad rek- & rastningsrunda för att se var vi imorgon skulle kunna genomföra träningen. Det verkade som att bra platser hittades, skall bli spännande att se vad det är för klurigheter vi skall utsättas för imorgon. Imorgon blir sista träningen innan WT:et nästa söndag. MOR har anmält oss i Ökl, verkar lite korkat tycker jag eftersom vi faktiskt hade fått lov att starta i Nkl. Men hon motiverade det hela med att det kan vara bra att ha varit med och se hur det går till och för att se var jag står i mitt kunnande.
När vi var klara i Lomma så styrdes kosan hem till Margareta för det var dax för Beck att friseras lite, för det är alltså snart dags för LILLBRORSAN att springa vänstervarv igen... närmare bestämt nästa helg, Åstorp på lördagen & himmaplan på söndagen.
På lördagen går han ut som nr 4 av 87 anmälda i rasen och på söndagen som nr 2 av 17. Så det gäller alltså för honom att försöka vara så snygg som möjligt. Det tränas en hel del stå här hemma i köket och utomhus och jag tycker det börjar se rätt skapligt ut men han har lite svårt att stå något så när snyggt om inte MOR har något i handen framför hans nos. Tipset att få honom att bara frysa nosen i handflatan verkar det inte som att dom riktigt hinner att testa och få till till dessa utställningar... det får dom träna på mer tills nästa gång.
Just nu ser det ut som så här, (får ta ny bilder på fredag och jämföra om det blivit någon mera förbättring):
Vänstervarvs- & fram & tillbaka springet såg skapligt ut... inget hoppande och så i alla fall. Jag skall i alla fall hålla tassarna för att han får bättre kritik än vad jag fick i mina unga dar, jag hade ju oädelt huvud & lösa tassar.
Förresten imorgon skall vi få hjälp av Stockholms Karin (Wilmas matte) hon skall kasta dummiesar och lägga sök mm, det skall bli jätteroligt att få träffa en bloggkompis till i verkliga livet. Vi skall hämta upp henne i S-storp 9.30 imorgon så det är nog hög tid att krypa till kojs nu.
Hörs imorrn!
Ikväll fick vi hembesök...
... av Kennelmamma Margareta och det var minsann på tiden!
Normalt sätt så skall hembesöken ske inom de första veckorna efter leverans för att se så att valpen har det bra med sin nya flock. Det tog alltså mer än 3 1/2 år med mig och drygt 5 månader med Beck. Ja ja, så kan det vara när man har massor av valpar att göra hembesök till, men bättre sent än aldrig!
Jag tror att våran flock fick godkänt. MOR & Beck dammsög som attan precis innan hon skulle komma, disken togs oxå om hand, så det såg ganska prydligt ut (men det gör det ju så klart alltid annars oxå).
Kaffet med hembakad sockerkaka gick nog oxå hem verkade det som.
Strax innan Margaretas ankomst så gick vi ut och rekade p-platser, vi hittade 3 men tror ni dom var kvar när hon väl kom? Nej så klart, men hade hon inte tvunget stannat för gult ljus vid TRIANGELEN så hade dom funnits kvar. Nu fick vi hoppa in i Mercan och åka med och leta annan plats och det fick bli bakom Stadsteatern. Beck blev jättebesviken när han upptäckte att vi var kvar i hemtrakterna, han trodde nog att vi åkt jättelångt och skulle hitta på något kuligt.
När det var dags för Margareta att bege sig hemåt så följde vi henne tillbaka till bilen, vi skulle ju ändå ut på sista rundan och ville vara säkra på att hon inte skulle gå vilse i storstaden. Beck ville så gärna följa med Margareta hem och var gång på gång på väg in i bilen... men JAG, ja jag höll mig på behörigt avstånd.
Solen är på väg har Carina lovat... och jag hoppas verkligen att hon har rätt!
Bye bye for now
Normalt sätt så skall hembesöken ske inom de första veckorna efter leverans för att se så att valpen har det bra med sin nya flock. Det tog alltså mer än 3 1/2 år med mig och drygt 5 månader med Beck. Ja ja, så kan det vara när man har massor av valpar att göra hembesök till, men bättre sent än aldrig!
Jag tror att våran flock fick godkänt. MOR & Beck dammsög som attan precis innan hon skulle komma, disken togs oxå om hand, så det såg ganska prydligt ut (men det gör det ju så klart alltid annars oxå).
Kaffet med hembakad sockerkaka gick nog oxå hem verkade det som.
Strax innan Margaretas ankomst så gick vi ut och rekade p-platser, vi hittade 3 men tror ni dom var kvar när hon väl kom? Nej så klart, men hade hon inte tvunget stannat för gult ljus vid TRIANGELEN så hade dom funnits kvar. Nu fick vi hoppa in i Mercan och åka med och leta annan plats och det fick bli bakom Stadsteatern. Beck blev jättebesviken när han upptäckte att vi var kvar i hemtrakterna, han trodde nog att vi åkt jättelångt och skulle hitta på något kuligt.
När det var dags för Margareta att bege sig hemåt så följde vi henne tillbaka till bilen, vi skulle ju ändå ut på sista rundan och ville vara säkra på att hon inte skulle gå vilse i storstaden. Beck ville så gärna följa med Margareta hem och var gång på gång på väg in i bilen... men JAG, ja jag höll mig på behörigt avstånd.
Solen är på väg har Carina lovat... och jag hoppas verkligen att hon har rätt!
Bye bye for now
