Wallander

... bloggen för år 2007 och önskar ALLA ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Ps. Jag tänker inte avlägga några NYÅRSLÖFTEN för man håller dem ändå aldrig... och så hoppas jag att ni fortsätter kika in på min blogg även under 2008 och blir fortsatt flitiga kommentarare.

... har smullit av i förtid.

Det fanns en kulig repleksak med en boll i varje ände, sedan fanns det fullt av mumsigheter. Jag satte i mig flera direkt innan MOR hann att hejda mig lite, men är det NYÅRSAFTON så är det!!!

... så mycket snälla MOR & FAR för det nya fina skinnspårsselet som jag fick idag, när skall jag få testa det?

Sedan kan jag oxå meddela att jag gått upp det där halva kilot som jag behövde lägga på mig + ett till!!! (om  nu vågen visade rätt... men jag hade i och för sig oxå både kedjehalsbandet + koppel på mig)

... "sjusovare" har jag blivit, igår vaknade jag 08.15 & idag först 8.30!

Jag tror ingen flockmedlem blir speciellt ledsen över detta, snarare tvärtom tror jag faktiskt.

Kära bloggvänner, hur är era sovvanor?

... julhälsning från min snygge brorsa Elliot + att jag fick en bild på hans snygga pakeket oxå (som också bara måste visas).

...  alltid som man tänkt sig.

MOR hade planerat att fixa min julklapp + någon annans f-present idag, men det blev nästan rena nitlottsrundan.

Jag & FAR smög upp försiktigt imorse och lät MOR få lite sovmorgon. Dock trodde vi väl ändå inte att hon skull sova till 09.45 men se det var först då hon behagade stiga upp. Ja ja, hon behövde väl sova ut.

Hur som helst strax efter 11 gick iväg och styrde kosan mot Fun Dog. Där var det gott om både 2 & 4-beningar så vi fick vänta en liten stund innan vi kunde gå in. MOR verkade lite hemlighetsfull först, men snart fick hon avslöja sig, för inte gick det längre att hemlighetshålla vad det var när jag var tvungen att prova. Jag har ju önskat mig ett spårsele i skinn och det var det som var tänkt att inhandlas, men denna sort som dom hade var inget bra, alldeles för bökig att sätta på och det gillade verkligen inte MOR (jag bryr mig inte ett dugg om sådant, tror nästan att jag är en av de fogligaste killar som finns på denna jord). Nu kommer det att bli så att efter julhelgen så kommer MOR att åka in till en hundbutik i Lund och förhoppningsvis få tag i ett sådant som Lakrits har. Jag har provade hennes förra veckan och med lite injusteringar så kommer samma storlek bli bra för mig också, jag verkar till att vara en sådan dära M-kille (Mediumkille, Mjukiskille mm). Jag tycker inte att MOR behöver vara så ledsen över att jag inte får selet på julafton, det är ju tanken som räknas och jag lär ju säkert få det tills det är dags att spårprova igen.

Nästa sak som skulle inhandlas blev det heller inget av med, men det hinns säkert med ändå. När vi skulle gå där ifrån så ropade MOR "GOD JUL" till personalen, dom ropade tillbaka "HITTADE NI INGET ANNAT?" Svaret blev NEJ och då kom dom springande med en godispåse åt mig. Väldigt gulligt av dem tyckte jag. Jag fick så klart bära den hem själv. Det gick jättebra ända tills vi kom till Gustav Adolfs Torg, då var det en kille som ville klappa mig och då blev jag så glad att jag spottade ut påsen och då trillade några godbitar ut eftersom påsen råkat gå i sönder. Men efter klappandet så käkade jag så klart upp dem.

Lite besviken blev jag sedan på MOR eftersom att jag inte tilläts fortsätta att bära påsen, men jag fick ta hennes vantar istället och det gick precis lika bra.

Sedan hemma på min gata i stan mötte vi Lena (Guinness matte) och rena rama pusskalaset utbröt oss emellan, det var så länge sedan jag träffade henne. Det bestämdes att jag skall få träffa Guinness, kanske redan imorgon om jag har tur.

... lovat MOR att vara bloggfri i 4 dagar fr o m imorgon, dvs under alla dagar som MOR kommer att befinna sig i Kungliga hufvudstaden. Undrar om jag kommer att kunna klara av det? Det kommer att bli förbaskat svårt tror jag, men jag skall göra mitt allra bästaste.

När det gäller adventskalenderöppningen så kommer LILLMATTE att övervaka & dokumentera detta.

Detta är 1:a gången som jag & MOR skall vara ifrån varandra så många långa dagar. Undrar vem som kommer att ha det jobbigast, jag eller MOR? 

 Vi hörs om ett par dar... var rädda om er tills dess.

... gällde i Malmö stad ikväll!

Telefonen ringde...  vi ses halv sju vid parkeringen bakom stadsteatern hörde jag MOR avsluta samtalet med.

När det var dags att gå hemifrån så berättade MOR för mig att vi skulle gå och möta Lakrits & Marie. Jag blev "so happy" och fick så bråttom att jag tappade MORs ena vante på vägen ut så att vi fick gå tillbaka hemåt en bit igen.

När vi kom fram till parkeringen bakom stadsteatern var det rena kaoset med bilar, mormorar, morfarar, farmorar, farfarar, mammor, pappor och deras barn & barnbarn, det var tydligen något arrangemang ikväll och djungelns lag verkade att gälla där. Marie körde förbi oss flera gånger där vi stod. Till slut charmade MOR ett par som skulle bege sig ifrån kaoset, de körde ej ut från sin parkeringficka förräns Marie var på ingång på fjärde varvet.

Det blev lång väntan på sötnosen... ja så lång väntan att jag faktiskt blev riktigt otålig... det kom t o m lite missljud från mig (vilket inte uppskattades av MOR). Men längtan tog slut och vi kom så äntligen iväg på vår lilla stadsrundtur. Vi tog yttervarvet i Pildammsparken, stannade till i hundrastgården och sprang av oss en massa spring som vi hade i benen. Vi gick sedan vidare och när vi kom till Kronprinsen så bjöd Marie på korv med bröd. För att vara första gången som jag åt detta så måste jag säga att jag fixade det riktigt bra och mumsigt värre var det.

Innan vi skiljdes åt så blev vi bokstavligen följda hem till dörren, ja faktiskt följde Lakrits mig ända in i lägenheten. Dock fick vi inte busa speciellt länge, det skulle tydligen bara avhämtas/lämnas en påse med lite smarrigheter.

Tack för en härlig stadstur Lakrits, Tack för de goa korvarna Marie (fick ju en till hemmavid, dock av en annan lite mer svårtuggad sort).

Förresten måste berätta att i Kronprinsens korvkiosk, så beställer man inte en tjock korv med mos.... där beställer man en tjockkorv med mos. Vet ni fler ställe där man beställer så?

... söndag.

Jag har faktiskt behövt vila idag. Imorse kliade det så himla mycket i mitt öra så att jag trodde jag skull gå under... Mor gick in i badrummet och grejade lite, när hon kom tillbaka så kallade hon mig till sig, Vi satte oss på golvet och mitt öra blev grundligt kontrollerat. Lite skit såg där ut till att vara sa hon, så hon tog en bomullstuss och tvättade lite först, sedan droppade hon i något som hette öronrens och masserade mitt öra. Jag låg kvar en lång stund i hennes knä. När jag reste mig upp, så kändes det lite obehagligt i örat, jag fick skaka riktigt ordentligt på huvudet innan det kändes lite bättre. 

MOR & FAR var iväg ett par timmar i eftermiddags, dom var hos min kompis Sigge & hans 2-beningar på ett väldans trevligt "adventsglöggs-party".  Sigge, MOR sa att det verkade som om du gillade "tandborsten", gjorde du det? 

Under tiden MOR & FAR var borta så var jag ute med LILLMATTE och när vi kom hem igen så kändes det mycket bättre i mitt öra igen och har sedan dess varit helt ok.

Jag hoppas verkligen att detta skall räcka, jag känner just nu inte för något veterinärbesök (vill hellre att mina 2-beningar lägger pengarna på fler julklappar åt mig istället).

... hos Lindeblads.

Kals är kul, men man blir helt slut efteråt. Hela dagen har det fejats & grejats. Kakor & bullar har bakats  & mat har lagats. Ommöblering & dukning har gjorts innan alla gästerna anlände kl 17.

Det var hungriga 2-beningar som dök upp, MOR hade lagat mat till ett helt regemente tyckte hon, men det var banne mig inte många tuggor över, men det räckte vilket var huvudsaken samt att alla verkade tyckta att det var gott.

Efterrätten, blev det lite mer över av, nu har vi tydligen lingonparfaitglass till ett kalas till. Kanske kan jag ta med en till Guinness när han snart fyller 2 år (om jag får komma på hans kalas).

Den mjuka pepparkakan, var det ingen strykande åtgång av. För att bli av med den så fick det bli "doggybags" med hem till vissa gäster.

Chipsen, glömde MOR att sätta fram, men den långe smale han glömmer inte sådana viktiga saker...

LILLMATTE var riktigt nöjd och belåten med sin dag. Massor av fina presenter fick hon, men nu dröjer det till hon får öppna pakeket igen, men jag, jag behöver inte vänta så länge jag får öppna redan imorgon (ja egentligen är det ok redan nu, men jag väljer att vänta tills imorgon efter frukosten).

Natti natti!

... att jag är som en berg & dalbana... vad menar hon med det tro?

Jag var jättetaggad redan när jag vaknade, visste ju att det var idag som jag skulle iväg på spårprov tillsammans med Guinness.

8.30 sharp, hämtade vi Guinness & Lena nere i trappuppgången. Gladeligen hoppade jag in i bilen, för när Guinness skall åka med mig så är det alltid = med kulighet.

Vi fick åka bil länge, det tog nästan 1 timme och en kvart. Men riktigt bra tajmade var vi alla, Lena hann knappt kontrollera naturen innan Håkan & Annika kom från vars ett håll. Vi lämnade den gemensamma mötesplatsen och körde en bit bort. Väl framme så var det så dags och jag fick äran att börja.

Nu är ni väl spända på att höra hur det gick, eller vänta, kanske bäst att jag håller tyst, nej jag lovade igår att jag skulle berätta och det man lovar skall man hålla har jag lärt mig. Ja, det gick väl inte så där jättebra, måste nog tyvärr erkänna att detta var det sämsta spårprov jag genomfört. Det gick åt skogen redan på första sträckan, fick början om från början en gång och sedan spårade jag ut igen och blev återförd till spåret. Jag jobbade upp mig succesivt och på sträcka 3 & 4 började jag använda nosen, vilket jag har förstått är ganska nödvändigt för detta uppdrag.

Håkan var en mycket trevlig prick som inte accepterade tramsigheter i spårandet... för att få MVG så måste man vara fokuserad hela tiden vilket jag inte var idag, så betyget blev bara G (3:a). Annika som var med som lärling idag tyckte att jag verkade lite "omogen", undrar om det kan hänga ihop med min nuvarande slyngel-period? Skitsamma jag kör på vidare i alla fall, jag har ju tidigare visat mina framtassar...

Tack ALLA  ni som tänkte och tänkte och höll och höll... men tyvärr så räckte det inte denna gång, men jag ger inte upp, jag är snart i farten igen, övning ger ju som sagt färdighet... och det höll oxå Håkan/Annika med om.

På hemvägen stannade bilen på TEBA, det går lixom inte att bara köra förbi. Både jag & Guinness var helt slut så vi brydde oss inte ett dugg om att våra mattar försvann ett tag. Dock kände jag inte igen MOR när hon kom tillbaka, hon bar bara på en liten kasse och vid närmre undersökning så innehöll den knappt någonting till mig :-(  bara en klofil och lite godis, och jag som trodde att hon skulle köpa julklappar åt mig (men tänk om MOR inte köpte något för att jag inte lämnat henne min önskelista ännu, i så fall är det riktigt illa). Men det fanns saker till andra & en julklapp till Tarzan.... så hon borde kunnat ha lite fantasi för någon klapp åt mig oxå.

Vi sov hela hemfärden och jag har sovit mest hela eftermiddagen & kvällen med, det tar på krafterna även om man mest "spårat ut"!

Hur det gick för Guinness är nog bäst att han själv skriver en kommentar till.

... öppnad!

och då fick jag en... ja vaddå?



Mmmm... mera mums pinne

... för mig eller inte idag?

Jag fick komma av bilen i Lomma, ja linan oxå..., då tänkte jag att det finns kanske ett litet hopp ändå även om det skulle bli i "fågenskap".

Vi blev ganska många träningskompisar idag, förutom mig så var det Bell, Spot, Isa, Sandy, Vira, Kid, Tess, Lakrits & Elliot.

Vi började träningen med lite mingelgång, sedan inkallning från att alla fyrbeningar satt huller om buller tillsammans. MOR stannade kvar hos mig tills det var min tur att bli inkallad (av säkerhetsskäl sad det). Inkallningen fixade jag hur bra som helst.

I nästa moment kom dummiesarna med. Alla två- & fyrbeningar gick långsamt framåt och varje matte fick kasta ut en kanindummie var på vilket håll dom önskade. Sedan fick vi sitta på en lång rad, en efter en skickades dom som satt till både höger & vänster om mig och då tänkte jag, "Ok, då får jag nog inte hämta någon dummie idag", men så hör jag tillslut Margaretas ljuva stämma:  "Helene, skall du skicka Wallander". Jag hör hur MOR tar ett djupt andetag innan hon skickar ut mig. Jag sticker iväg ut fort som attan (för att ingen skall ändra sig), hämtar dummien och kommer tillbaka till MOR, närmre än jag någongång gjort förut (tror jag).

När det var dags för dagens sista moment, viltapportering, så delades vi upp i 2 grupper, en "elit"- & en "slyngelgrupp". Jag kom såklart i "elit-gruppen", ha ha skojade bara. Nej, naturligtvis hamnade jag i slyngelgruppen tillsammans med Lakrits, Isa fick tyvärr vara med i vår grupp för att hennes matte Ulrika skulle lära våra mattar hur de skall lära oss slynglar "att veta hut" och Bell & Spot fick vara med för att jag tror att Margareta ville ha ett extra öga på oss. Ordet NEJ verkar komma att ha en helt annan betydelse för mig framöver (om MOR lyckas med sin hemläxa). Denna NEJ-träning skall förhoppningsvis innebära att jag skall förstå att när MOR säger NEJ så skall jag inte fortsätta med det otillåtna som jag påbörjat. Efter NEJ-genomgången så blev det så äntligen dax att viltet placerades ut. De rutinerade killarna Bell & Spot fick börja, sedan skiftades vi andra 3 om. JA, jag fick oxå :-). Jag springer ut bra, hittar det jag söker, sätter fart tillbaka till MOR, men vill INTE lämna det ifrån mig, därför är det säkrast att släppa viltet en bit bort (detta har oxå något med min dominans att göra, vad nu det är!!!). När jag inte apporterade så satt jag lös, med MOR vakande som en hök över mig och det fungerade bra. När vi körde hem 2.5 timme senare fick jag ytterligare beröm av MOR som sa att jag varit jätteduktig kille idag.

Jag måste hålla med om att det är betydligt mycket trevligare när kommunikationen mig & MOR emellan är som den var idag jämfört med när jag "slynglar" för mycket.

Vi kämpar tappert på jag & MOR, hur långt det sedan räcker får framtiden visa.

MOR kallar, nu skall jag SLYNGEL WALLANDER få min efterlängtade kvällsmat. 

 

... öppnad!

Nu har nedräkningen till JULAFTON börjat, första pakeketen innehöll, ja vad då?

Förväntansfull?


Äntligen...


Jag var bara tvungen att byta plats, bättre att öppna på mattan...


Lite knepigt....


men skam den som ger sig...


Hoppsan... den levde, men se opp nu kommer jag och tar dig.