Wallander

... kommer Tarzan hem.

Det skall bli så roligt att höra hur han haft det på pensionatet. Jag hoppas sedan att jag får möjlighet att träffa honom + MORMOR & Allan en stund till helgen. Det är mer än 3 veckor sedan vi träffades senast.

... måste det komma så mycket vatten uppifrån och framförallt när jag måste gå ut?

JAG VILL SJÄLV VÄLJA NÄR JAG VILL BLI BLÖT!!!

När jag & FAR varit ute så trodde inte MOR ett dugg på att FAR torkat av mig, men det hade han faktiskt gjort om än inte så jätte grundligt... men torkat hade han!

... här kommer nu den häromdagen utlovade bilden på Rufus.

Visst var jag snäll som lät RUFUS ligga på min favvoplats?


Men inte hela tiden...

... från både Håslövs Hundpensionat  & från soldyrkarna i Bulgarien på en och samma dag, vilket sammanträffande.

Tarzan hälsar att han har det superbra & trivs som fisken i vattnet. Visst saknar han sin matte & husse, men ombyte förnöjer...

MORMOR & Allan hälsar att allt är bra, soligt, varmt och helt underbart. Dom saknar också Tarzan men som sagt, ombyte förnöjer...

... det är lättare sagt än gjort när man bara vill i i i igen.

Vi träffade Marie & Lakrits i Svedala, sedan körde vi tillsammans, annars hade MOR aldrig hittat. När vi parkerat fick vi gå/springa en bra bit innan vi kom ner till sjön. Men det fanns mycket intressant på vägen så det gjorde absolut ingenting. Det fanns hästskit, vattenpölar, små bäckar, små sjöar och inte minst så fanns ju Lakrits där bredvid mig hela tiden.

Väl framme så bara rusade vi ut i vattnet.



När vi sedan gick ut på bryggan för att vi skulle få hoppa i och simma ut efter alla roliga flytleksaker som vi hade med oss så säger MOR: "Wallander kommer aldrig att hoppa i från bryggan, det är han för feg för". Ha, där trodde hon helt fel. Det var väl inget konstigt med det... eller jo det var faktiskt lite läskigt första gången, det var djupare än jag trodde och jag fick t o m hela huvudet under vattnet. Men sedan simmade jag stolt efter flytleksaken, men någon hann före. Verkar vara likadant oavsett vem jag är och badar med. Jag får nog allt se till att träna lite vattensnabbhet.

Här kommer vi in med en av de 2 sakerna som kastades ut, jag fick hålla i den lite:


Men jag hann faktiskt först en gång (vilken tur att det finns bildbevis):





Det är inte OK att bada hela tiden, man måste vila lite också, även om det är svårt. Men det var helt OK när Marie gav oss vars ett märgben. Jag var lite skum från början, benet såg inte ut som det brukar göra hemma hos mig. Detta var rått, MOR brukar alltid ha kokt mina innan, men detta var riktigt smaskens.

Helkoncentrerad på min märgbensuppgift:


När Lakrits tuggat upp sitt så kom hon och skulle kolla hur mycket jag hade kvar, jag blev jättenervis att hon skulle ta det ifrån mig. Jag sprang ut i vattnet, tänkte jag gömmer det där så kommer hon inte åt det. Kanske inte helt lyckat, jag hittade det inte ens själv när det sjunkit till botten... hm, väldigt korkat.

När man har fått badat & tuggat märgben tillsammans med en underbar tjej, ja då blir man bara så överlycklig att man bara inte kan ligga still:




Tack Lakrits & Marie för ett par mysiga timmar tillsammans!

Får hoppas att vi kan dra iväg till havet på torsdag kväll om vädret tillåter bad.

... riktigt pinsamt.

Jag gick och spanade på en riktig snygging på andra sidan parken och eftersom att jag inte tittade framåt så gick jag rakt in i en lyktstolpe. Jag blev väldigt paff, tittade mig omkring och såg att det var fler än MOR som skrattade.

Men jag hoppas bara att inte snyggingen såg det!

STUDENTENS LYCKLIGA DAR...

Idag har LILLMATTES gullepluttesnutt och min 2-benta kompis Niklas tagit studenten. Familjen har varit och firat honom så därför har jag varit hos Guinness (vilket jag redan rapporterat om tidigare ikväll).

LYCKA TILL på den nya väg du nu skall vandra!

Mina båda pluttisnuttisar

... vilken mysig pool.

Njut av härliga bilder av brorsan Elliot.

Det är inte alltid så enkelt, fast man är en stor kille!



Väl i så ser han ut att trivas som fisken i vattnet.

... kan den dyka upp igen så där bara utan någon större förvarning eller är det något som man bara får vänja sig vid hela sitt liv?

MOR frågade mig idag varför jag plötsligt blir så rädd för det mesta igen. Jag hade inget bra svar att ge henne, jag kan inte riktigt rå för det, men det känns jätteläskigt när saker & ljud bara plötsligt dyker upp.

För mig känns det bättre när jag får skälla lite på det "farliga", då känner jag mig tuffare, i alla fall inombords (fast egentligen är jag väldigt rädd).

... FANTASTISKT!

Hoppas ni alla får en riktigt bra Nationaldag.



Jag tänker bara ta det lugnt (tror jag). MOR ligger nerbäddad i soffan, hon bara fnyser & nyser hela tiden, håller rent ut sagt ett himlans liv. LILLMATTE tänker dra till Tivoli och åka karuseller. FAR, ja han skall väl plugga.

Men framåt kvällskanten ryktas det att det återigen är dags för en viktig fotbollsmatch för Sverige. Kan ju inte gå annat än bra idag på Sveriges dag.

HEJA SVERIGE!

... har det aldrig varit på en f-dag i vårt hem förut.

Pga olika anledningar så bestämde MOR sig för att inte ställa till något släktkalas idag. Dom som blev inviterade var Sara & Christoffer förutom oss själva & Niklas förstås. Sedan fanns det dom som bjöd hit sig själva!

MOR höll på ganska länge i köket, ville bjuda på något som hon ej tidigare hade tillagat, så lite receptläsning blev det allt. Det blev kassler med äpple & dragon serverat med ris. Det verkade falla alla i smaken och det var kul. Sedan är blåbärs- & jordgubbspaj med vaniljsås ett säkert kort som efterrätt. Detta gick också ner utan någon större ansträngning.

Tyvärr blev det inget över till oss 4-beningar, men vi fick vara med och det räcker faktiskt ganska långt.

MOR blev uppvaktad och fick följande presenter (och även jag fick vara med på en litet hörn):

Elektrisk parmesanrivare
5 + 2 trisslotter (en vinst 2x25:- sedan tyvärr inget mer)
Salladsskål med salladsbestick
Ett fint skrivet brev med pengainnehåll
Ett hundförkläde, en pins, en gullig hundskål med godsaker till lilla mig
En blomsterampel, en namnbricka med mitt namn & telefonnr (om jag skulle komma bort), en parkeringshållare med boll, en frisbee i ätbart material

Trots denna lugna dag så känner jag mig lite sliten, lika bra att krypa till kojs. Vilan under dagen har blivit lite si så där, telefongratulanterna har avlöst varann stup i kvarten. MOR är allt väldans populär (tydligen).

MOR, jag hoppas att du haft en bra & mysig f-dag!

... duschen igen i garaget, denna gång dessutom med schampo (dock inget så bra som det du får använda numera Elliot).

Sedan åkte täcket på för att hålla pälsen slät och fin. Ja, inte inte ens lönt att försöka undvika det, men det är är helt OK efter ett tag (men det kan man ju inte visa så där direkt från början).

Efter lite vätskeintag så gick jag & MOR och sov middag, ja faktiskt i hela 3 timmar!!!

... alltså den där Bulltoftaskogen!

Där fanns allt, skog, där vi sprang & sprang. Vatten, där vi tog oss ett välbehövligt dopp. En hundrastplats med hästskitshögar, vilka jag fullständigt njöt av att få rulla mig i. Dock spred jag en odör som inte helt uppskattades av varken de som var med med mig eller knappt ens de som bara passerade.

Vi fick också skotträning eller rättare sagt kulspruteträningen. Militärerna har intagit Malmö stad och just idag var det Bulltoftas rekreationsområde som skulle hållas fria från inkräktare. Varken jag eller Guinness visade något tecken på skotträdsla, vilket är  väldigt bra sa våra mattar. Vi gick lite vilse (ja, vi & vi), men jag var aldrig orolig med en sådan beredskap runt omkring oss. MOR hade dock lite svårt att smälta att hennes "lokalsinne" inte fungerade fullt ut. Väl tillbaka på parkeringsplatsen, där vi med stora ögon fick se alla dessa pansarvagnar, militärbilar, yrkesmilitärer, värnpliktiga och dess alla vapen. Det var rätt häftigt faktiskt. Hade min LILLMATTE varit med så hade hon bara sagt WOW! Det var på pälsen att vi blev utsläppta från parkeringen. 

Tack Guinness för att du & din matte ringde och förhörde er om vi ville följa med. Vi är alltid pigga på sådana här inviter.